29 augusti 2020

Boktips: Det växte ett träd i Brooklyn




Det hör till att man skall läsa en klassiker på sommaren. I år blev det denna bok.
Det växte ett träd i Brooklyn är en bok skriven av Betty Smith. Den kom ut första gången 1943.
På förlagets hemsida presenteras den så här:
En uppväxtskildring fylld av grymhet, kärlek, skratt och sorg.
Brooklyn 1912: Den unga Francis klättrar ut på brandstegen för att få vara ifred med sin bok. Inne i lägenhetens mörker skrapar hennes mamma ihop matrester till middag medan lillebrodern leker. Ingen vet var pappan sover ruset av sig.


Familjen är fattig och har det svårt på många sätt. Francis skildras med stor inlevelse. Man får följa henne från åttaårsåldern fram till dess att hon möter kärleken någon gång i övre tonåren. Francis är en skärpt flicka, som läser mycket, är duktig i skolan och drömmer om att bli författare.
Familjen får det så småningom bättre, men vägen dit kantas av hårt arbete.

Boken är filmad två gånger och det var just filmen jag har ett starkt minne av. Det gjorde mig nyfiken på själva boken. Den var klart läsvärd, även om jag tyckte att den var en smula patetisk. Typisk amerikansk framgångssaga.
Den utgåva jag läste var uppdelad i två volymer.

19 augusti 2020

En onsdag i augusti




Dagen började med ett besök på en närbelägen vårdcentral, där jag bokat tid för antikroppstest för covid-19. Redan dagen därpå fick jag svaret. Provet var negativt. Något annat hade jag egentligen inte väntat mig.



Det har inte blivit något restaurangbesök alls i sommar, så jag bestämde mig för att göra ett besök på en av våra lokala krogar. Det gällde att passa på, när kvällarna fortfarande var så fina. Vi har en hel del restauranger här på ön, men många serverar bara pizza eller sushi. Det har jag tröttnat på.
Så jag tog med mig hunden som sällskap och gav mig iväg till Baggeby. Där ligger restaurangen Spice Zone, som serverar indisk mat. Jag är egentligen inte så förtjust i indisk mat, men tänkte att det kunde vara värt ett nytt försök. Jag åt Scampi Korai. Det smakade riktigt bra.
Jag läser på Wikipedia om det indiska köket. Där står det bland annat att indierna anser att matlagningen är en gudomlig konst. Varje provins har en egen matlagningskonst. Stapelvaran i det nordindiska köket är vete, medan ris är stapelvaran i syd- och östindiskt kök. De vanligast kryddorna är chilipeppar, svartpeppar, spiskummin, ingefära, koriander, kardemumma och kanel. Vanligen används kyckling, men ofta äts också lamm- nöt- fläsk- och getkött.Vid kusten äts mycket fisk. Linser,ärtor, bönor och grönsaker är viktiga råvaror i Indien, eftersom en stor del av landets befolkning är vegetarianer.



Vi promenerade sedan hem och gick utmed Värtan, där vi såg på alla båtar.  Lidingötåget rullade förbi på väg till Gåshaga brygga. Bilden i början av inlägget är också tagen under denna promenad.





Vi kom lagom hem för att sätta på TV-n och titta på ett av mina favoritprogram. Det var Kanaler, båtar och kärlek som började en ny säsong i Kunskapskanalen.



9 augusti 2020

Resarö



Resarö är en ö i Stockholms skärgård, norr om Vaxholm. 
Ön, som tidigare var rena landsbygden har länge varit populär för fritidsboende, men har nu till stora delar utvecklats till en villaförort. Jag hyrde en stuga där drygt en vecka i juli. 
Stugan var mycket trevlig och bekväm och låg i Ytterby. Hunden och jag njöt av det fina vädret och tog många promenader i området. Det fanns möjligheter till bad både från en brygga och en liten strand. Det fanns många båthamnar i området och vid Ytterby brygga lägger skärgårdsbåtarna till.

Här är en bild som jag tog jag av hunden, då vi promenerat ner till badbryggan. Där tog jag senare ett dopp. 

På Resarö finns en berömd gruva, Ytterby gruva. Jag tog en bild på trappan, som leder upp till gruvan, men avstod från att gå upp för den. En skylt varnade för rasrisk!
På skylten vid trappan stod det följande: Uppe på berget finns något som gjort namnet Ytterby berömt världen över. Här, i en liten gruva med anor från 1600-talet, hittades år 1787 en okänd tung svart sten. Detta blev starten på en makalös utveckling, där mestadels svenska forskare upptäckte minst åtta nya grundämnen ur mineral funna i Ytterby.
Vi promenerade genom ett av de vackra villaområdena och kom så småningom fram till en båthamn vid Trälhavet.

På en av våra promenader passerade vi Paviljongen. Byggnaden, som uppfördes 1909, är i japansk stil. Där anordnas varje år midsommarfirande. Det finns också en servering, men den var stängd den dagen vi passerade förbi.
 
Ytterligare en sevärdhet finns på Resarö, eller rättare sagt i närheten av ön. Om ni brukar titta på Stockholms Lokala nyheter i SVT så visas i samband med avannonseringen en bild på en liten holme. Den heter Rågholmen och ses ifrån Ytterby. 

Avslutningsvis en bild på vår värdinnas vackra rosor. Tack Marianne för den fina tiden i din gäststuga!



1 augusti 2020

10-årsjubileum




I dag fyller min blogg 10 år!
Detta firas med tårta och ett urval av mina finaste minnen från denna period.
Det var nog tack vare min dotter, som jag kom igång att blogga. Hon hade en blogg, som var mycket trevlig att läsa. Det var faktiskt inte alls svårt att komma igång. Det finns mycket att skriva om och den stund man sitter vid datorn och skriver, innebär också en stunds eftertanke.
Ganska snart insåg jag att jag måste lägga till bilder. Bilderna måste vara av hyfsad kvalitet. På så sätt uppmuntrades jag till att bli en bättre fotograf och även lära mig bildhantering. Jag gick till och med en fotokurs!
Många undrar varför man bloggar. Ja, det blir ju helt enkelt en hobby. Att till exempel berätta och visa bilder från en resa, gör att man upplever resan en gång till och kanske man också kan inspirera någon annan. Extra roligt är det om man får kommentarer.
Ett av de inlägg jag lade ner mycket arbete på, var inlägget om Hjorthagen 2011. Att förbereda detta inlägg tog mig flera dagar. Jag var tvungen att läsa på och även gå runt i området för att ta bilder. Det blev så mycket material att jag var tvungen att dela upp det på tre inlägg. Nedanstående foto, som föreställer Gasverksvillorna i Hjorthagen någon gång runt 1900, skannade jag av från en arkivbild som fanns på Hjorthagens bibliotek.



Ett inlägg, som jag gärna återvänder till är resan till Nordkap 2013. Även detta inlägg är uppdelat på flera. Så roligt det är att sitta och titta på detta och minnas allt det vackra vi fick se. Bara en bråkdel av alla de bilder jag tog, kunde läggas in. Man får inte göra för långa inlägg, det har jag lärt mig.



Jag har ungefär 30 visningar (=besök) per dag på min blogg. Vid ett tillfälle, Julmarknad i Lidingö centrum 2018, annonserade jag mitt inlägg på Facebookgruppen Lidingö anslagstavla. Då fick jag hela 600 visningar samma dag! Det är rekord.



Jag hoppas kunna fortsätta ytterligare 10 år. Ibland drabbas jag av idétorka, men då kan jag alltid låta mig inspireras av någon bloggrupp, där det erbjuds olika ämnen eller teman att blogga kring.

En vacker dag av Tomas Bannerhed

Tomas Bannerhed är född 1966. Han är uppvuxen på landsbygden i Småland.  Han debuterade 2011 med romanen Korparna, som han vann Augustpriset...