Att lyssna på böcker

Att lyssna på böcker är populärt, men det tog lång tid innan ljudböckerna hittade sina läsare.
Förklaringen antas vara att de nedladdningsbara ljudböckerna blev mer tillgängliga tack vare mobiltelefonen. I kampen om människors tid har ljudböcker en klar fördel mot många andra kulturella uttryck. De är lätta att infoga i livspusslet och på det sättet har även yngre läsare blivit kunder.
Böcker att lyssna på har en lång historia. Det började på 1950-talet med talböcker, tillgängliga endast för synskadade, fram till dagens strömmande och nedladdningsbara böcker, tillgängliga för alla.


Själv började jag i liten skala redan på 1980 talet. Jag arbetade som bibliotekarie och tyckte att jag borde bekanta mig med någon av de kassettböcker vi hade på biblioteket. Det blev Fogelströms Mina drömmars stad med Helge Skoog som inläsare. Sedan var jag fast!

Det tog riktig fart, när jag blev äldre. Vid det laget hade man börjat läsa in böcker på cd och biblioteken köpte in massor av ljudböcker på cd  Jag är ofta trött i ögonen på kvällen, så då passar det bra att luta sig tillbaka i fåtöljen eller sängen och lyssna på en bok. 

Numera abonnerar jag på strömningstjänsten Book Beat. MEN det är viktigt att poängtera att jag därmed inte slutat läsa böcker i pappersformat! Allt finns ju inte och allt passar inte att läsa i ljudboksformat. Abonnemangtjänsterna  tillhandahåller även böcker i textformat, vilket kan passa bra ibland. 
Biblioteken har naturligtvis hakat på trenden och erbjuder en e-bokstjänst som heter Biblio. Kostnadsfri naturligtvis.

Här är några av mina favoritböcker:
Stoner av John Williams inläst av Björn Granath
Buddenbrooks av Thomas Mann inläst av Irene Lindh
Tranorna flyger söderut inläst av Lennart Jähkel
Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafon inläst av Jonas Karlsson
Den unge Werthers lidande av Johann Wolfgang von Goethe. Den skulle aldrig blivit av att läsa om inte Jonas Malmsjö hade läst den högt för mig.

Lidingö 100 år

Det är 100 år sedan köpingen Lidingö blev Lidingö stad. Detta uppmärksammas och firas under hela året med aktiviteter och särskilda satsningar som lyfter fram Lidingös historia, natur, kultur och starka föreningsliv. 
Här är några av vårens programpunkter:
3 mars: Boksläpp av En resa genom tiden - Lidingö stad 100 år.
Boken finns att köpa på Lidingö museum.

7-29 mars: Vårsalong med verk av Lidingökonstnärer 

9 maj: Musik, dans och historisk utställning i stadshuset samt evenemanget Smaka på Lidingö i centrum 

Internationella kvinnodagen - om Ellen Key

Ellen Keys park. Serveringen var stängd då jag var där.

Vet du att det finns en park i Stockholm, som heter Ellen Keys park? Den ligger på Norrmalm mellan Birger Jarlsgatan och Karlavägen.

Den lilla parken har renoverats i olika omgångar och man har låtit Ellen Keys berömda bostad, trädgård och litteratur inspirera en del av parkens utformning. Det finns också en staty av henne i parken.

Vem är då Ellen Key?
Ja, de flesta i min generation har säkert åtminstone hört talas om henne, men så mycket mer har inte blivit. Inte för mig i alla fall.
Jag blev påmind om henne då jag läste en roman av Malin Haawind, som heter Den som följer en stjärna vänder inte om. Den boken handlar om Ellen Keys trotjänarinna Malin Blomsterberg och är ett gripande porträtt av deras vänskap.

Ellen Key var författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Hon levde 1849 till 1926. Det är alltså 100 år sedan hon gick bort.
Hon hade en liberal grundsyn, som hon försökte förena med socialistiska idéer. Hon var den första, som krävde kvinnlig rösträtt. Hon hade ett modernt synsätt på äktenskap och barnuppfostran. Hennes bok Barnets århundrande kom att spela stor roll i 1900-talets debatt.
1909 lät hon uppföra sitt vackra hem Strand på Ombergs sydsluttning.  
Det är med anledning av Internationella kvinnodagen den 8 mars, som jag tycker det kan passa bra att uppmärksamma denna kvinna för de insatser hon gjorde.

Ellen Key