Grannar

När man ser tillbaka på sitt liv och tänker på dem man bott i närheten av, framträder en brokig skara av människor - mina grannar genom tiderna! De starkaste minnena är från barndomen.
 

Stor villa eftersom min mamma hade verksamhet i hemmet

Som barn bodde jag i villa på Lidingö. Mitt minne av den tiden är, att det bodde mest äldre människor i grannhusen. Men några jämnåriga grannar hade jag, som jag lekte med. Ett starkt minne har jag av systrarna som bodde tvärs över vägen. De hette Yvonne och Evy.  Yvonne, den äldsta systern och jag gillade båda att dansa balett. På bilden är jag klädd i  balettklänning och Yvonne i sin finklänning. Jag har nylagt hår med rosett och allt. Så där snygg i håret  brukade jag aldrig vara annars. Undrar varför jag ser så sur ut? Är det för att jag inte har några riktiga balettskor på mig? Det hela var nog en smula improviserat.

Balettdansöser ca 1949

Längre bort på vår väg bodde det en familj, som hade något så ovanligt som tre pojkar som var trillingar. 
På vår väg bodde flera ensamstående kvinnor. Några av dem hyrde ut rum i sina villor.
En av dem, tant Tyra, var god vän med mina föräldrar. Hon var en äventyrlig kvinna. Hon hade nämligen som ung arbetat som journalist och rapporterat om ett antal våghalsiga flyguppvisningar på 1930-talet. Inte nog med det - hon hade även själv suttit med i ett av flygplanen!  Bilden nedan är tagen många år senare, då hon blev intervjuad inför något så ovanligt som en helgtripp till New York. Med flyg , alltså!

DN 1954

En del kalas ordnades förstås. På bilden nedan är det grannbarn, klasskamrater samt en kusin. Jag själv syns längst upp till höger. Flickan till vänster om mig i mörk klänning, var brorsdotter till Dag Hammarskjöld.

Födelsedagskalas 1951

Hundintresset kom tidigt. Här poserar jag tillsammans med en kamrat och en av mina lärare, som faktisk bodde granne med mig. Hon hade en collie. Den andra hunden, som är en boxer, var min.

Med  grannar och hundar ca 1956

Så flyttade jag hemifrån, skaffade man och barn och hade naturligtvis kontakt med en del andra småbarnsföräldrar i närheten. Under dessa år var det bara familjebilder, som togs.

Under flera år bodde jag med min familj i Stockholms innerstad. Där ordnades det gårdsfester, vilket innebar många grannkontakter. Vi hade den berömde författaren Göran Palm som granne. Hans dotter och min dotter Ulrika blev kamrater. 

Göran Palm (1931-2016)

Så skilde jag mig och flyttade jag tillbaka till Lidingö och bodde några år i Bodal. Det var roligt att se att barnen fick lättare att umgås med kamrater och kunde leka mycket utomhus här ute i förorten. Kamraterna var alltid välkomna att hälsa på, så det blev rätt mycket spring ut och in.

Bodal ca 1981. Mattias stående längst till höger, Ulrika sittande tvåa från höger.

                  

Under 1980- och 90-talen hade jag sommarstuga på Ekerö. Där hade jag tur att få nära kontakt med en trevlig granne som hette Barbro. Vi blev så goda vänner att vi gjorde en resa till Italien tillsammans.

Barbro och jag på restaurang i Italien 1990

Numera bor jag i Torsvik på Lidingö. Det är fem hus i vår förening. Två av dem ser ni i början av inlägget. Jag bor i det bakre huset näst längst upp till vänster.
I mitt området bor det rätt många pensionärer. Vi är några grannar som bildat bokcirkel och också gör annat tillsammans. Här på bilden har vi kräftfest.
Naturligtvis har jag råkat ut för en del tråkiga grannar också, men det finns ingen anledning att berätta om dem här. De förpassas till glömskan.

Kulturvandring på Lidingö

I somras gjorde jag en av de kulturvandringar, som Lidingö kommun erbjuder på sin hemsida.
Vandringen kallas för Staden på landet - staden på modet. Den är ett par kilometer lång och går genom bebyggda områden. 
Jag började med att gå till Stureplatån. Det är ett radhusområde, som uppfördes i slutet av 1940-talet. Husen ritades av Erik och Thore Alsén. Ytterligare några radhus tillkom i området 1987.  

Därefter fortsatte jag ner mot villaområdet Islinge, som grundades av Islinge gårds ägare C G Dahlerus.  Jag gick utmed Albavägen, där det ligger många fina sekelskiftesvillor. Jag njuter av utsikten över Islingeviken och kommer så småningom till hörnet Albavägen/Västerkroken, där det ligger ett hus, som är ett fint exempel på funktionalism.

Islingehöjden

Funkisvilla

Vid Västerkrokens slut kommer man så upp till ett område med flerfamiljshus, Torsviksplatån. Jag går förbi dem och kommer sedan ut på Torsberget, där Carl Milles staty Flöjtspelande ängel restes 1997. 

Så gick jag ner mot Islinge hamnväg och passerade seniorboendet Hiertagården. Längre bort ligger Foresta, men dit skall jag inte nu, utan går tvärs över vägen upp till Herseruds villaområde och passerar Kinas ambassad.

Kinas ambassad

Sedan fortsätter jag utmed Ringvägen och passerar ett antal monumentala villor. Så vackra! En del är nationalromantiska och en del i jugendbarock. En av de modernare villorna hade en bedårande trädgård, som jag bara kunde skönja.

Slutligen kom jag till Mosstorpsvägen där jag vek av mot Hersby vattentorn.

En charmig men mycket brant väg ledde upp dit. Nu kunde man nästan tro att man var på landet, för där hade några av husen gärdesgårdar som staket

 
Väl upp på höjden kunde jag konstatera att den utsiktsplats, som tidigare hade funnits här, var upptagen av två privatvillor. Så där gick det inte att komma fram. 
Det var en trevlig promenad och jag fick bekanta mig med en del vägar jag inte gått tidigare. 

Hersby vattentorn

Kräftrolls med korvbröd och tångpärlor

Tycker du som jag, att det är svårt att hitta på nya lunchrätter? Här är ett förslag på en trevlig och enkel lunchrätt. Receptet hittade jag på Mathems hemsida. Jag har lagat den flera gånger och tycker att den är väldigt god. Passar även bra som picknickrätt eller bjudrätt på ett kalas utomhus eftersom den äts kall.
Jag är egentligen inte så förtjust i att äta bröd som mat, men här gör jag ett undantag. Jag valde naturligtvis mörkt korvbröd.  
Tångpärlor var något helt nytt för mig. Tångpärlor är gjorda av sjögräs och innehåller en kärna av citronsaft. Passar som dekoration och smaksättare.

Ingredienser till 4 portioner
2 st avokado
400 gram kräftstjärtar 
8 korvbröd
50 g tångpärlor citron
1  rödlök
1 dl majonäs
1 tsk chiliflakes
2 tsk balsamvinäger vit
Litet gräslök
Salt och peppar

Tillagning
1. Skala och finhacka rödlöken. Tärna avokadon och finstrimla gräslöken. Blanda med majonäs, chiliflakes och vit balsamvinäger i en skål. Vänd ner kräftstjärtarna. Smaka av med salt och peppar.
2. Fördela fyllningen i korvbröden och toppa med tångpärlor.
Servera gärna med valfri stark sås om du gillar hetta.

Recept: Mari Bergman

Sommarnöjen

Jag har varit hemma större delen av sommaren. Det växlande vädret har passat mig bra. Sol och värme vill man  ha om man skall åka och bada. Svalt och regn vill man ha om man skall få något gjort inomhus. Bra för naturen också förstås.

På sommaren badar jag oftast i Kottlasjön. Det är den enda av våra två insjöar här på Lidingö, som är badvänlig. Kottlasjön är en sprickdalssjö med en yta på 24 hektar och ett maxdjup på sju meter. Här finns många olika arter av vattenväxter, fisk och bottendjur. Vid sjön trivs också bäver, groddjur, flera olika fågelarter, insekter och fladdermöss. Kommunen besiktigar sjön regelbundet.

I Lidingö centrum har vi en frukt- och och grönsaksmarknad. Det är alltid lika trevligt att promenera ner dit och välja ut det man behöver. Allt är av utmärkt kvalitet.

Jag har fått några besök av familjen. Då passade det att bjuda på hembakat. Här är en bild på Hjalmars smörringar gjorda på recept ur boken Kaklycka med Hilda. Jag gjorde dem inte som ringar utan som stjärnor. De blev otroligt fina. Möra och frasiga som kakor skall vara.

I sommar har jag läst två böcker om Drottningholm. Den ena är skriven av min bror Jan Malmstedt och heter Doktorerna på Drottningholm. Den andra heter Drottningholm, slottet vid vattnet och är skriven av Jan Mårtenson och illustrerad av Gunnar Brusewitz. Efter dessa fantastiska läsupplevelser känner jag mig mogen för ett besök i och kring slottet.

Ytterligare en sysselsättning man kan roa sig med på sommaren, då man är mycket utomhus, är flygplansspaning. Jag är absolut ingen flygplansnörd, men råkar bo så till att det faktiskt är rätt många flygplan som passerar över mig och ibland kan man ju undra vart de är på väg.
Jag fick tips om att det finns en bra sida som heter flightradar24.com. Den finns både som vanlig hemsida men också som app i mobilen. Där kan man få information om alla de flygplan och helikoptrar som är uppe och flyger.
Bilden nedan togs på Ornö. Dessa två flygplan flög flera gånger över oss. I appen kunde vi få veta att det var två övningsflygplan som testkörde.

I mitten av augusti tillbringade jag och hunden Stella några dagar på Ornö tillsammans med min son och hans familj. Underbart sensommarväder! Första bilden i inlägget föreställer barnbarnen, som skördar egenodlade grönsaker.

 Ornö

Artur, Ralf, Mattias, Elin och Stella

Carl Eldhs ateljémuseum

När man passerat den brusande trafiken vid Sveaplan i Stockholms innerstad, kan man promenera in i en liten park, som heter Bellevueparken. Den anlades i slutet av 1700-talet och är en del av Kungliga Nationalstadsparken. Efter en kort promenad genom parken anländer man till Carl Eldhs ateljémuseum.

Carl Eldh levde 1873 till 1954. Han var verksam som skulptör under första halvan av 1900-talet.
Hans verk finns i stadsmiljöer, parker, på fasader och i privata och offentliga samlingar.
Han  har utfört flera skulpturer på Nordiska museets fasad och bidrog även med konst till Stockholms stadshus när det byggdes.

Som konstnär är Eldh kanske mest känd för sina många framställningar av August Strindberg. Mest känd är statyn i Tegnérlunden.
Ungdom, som tillkom 1911, har kommit att bli ett av hans mest omtyckta och spridda verk. Den syns på bilden nedan.
Jag tycker att Carls Eldhs skulpturer är otroligt fina och jag beundrar den porträttlikhet han lyckades uppnå i sina verk. 

Förlaga till Strindbergsstatyn 

Rum för vila och reflexion

Nio år efter Eldhs bortgång öppnades hans ateljé för allmänheten. 
Runt byggnaden finns också en vacker trädgård. 

Vid mitt besök i slutet av juni fanns även några skulpturer av en nutida konstnär. Hon heter Ingela Ihrman. Det är hennes skulptur Ett fikon som vi ser i mitten av bilden.
Vill man veta mer kan man besöka den utmärkta hemsidan.

Efter besöket kan man passa på att besöka Café Bellevue, som är inrymt i en flygelbyggnad tillhörande Paschs malmgård.

Café Bellevue

Promenad vid Kyrkviken

Sommaren är ju en tid då man gärna vill göra långpromenader och utflykter. Hunden och jag är trötta på att bara promenera i närområdet.  
Jag har hittat den nätbaserade Naturkartan, som finns för hela Sverige. Jag sökte upp min egen hemtrakt Lidingö och lade upp några router med hjälp av kartan. I ärlighetens namn var det rätt enkelt, eftersom det är platser jag känner till och har varit på tidigare. Jag behöver naturligtvis inte karta för att hitta, men Naturkartan ger en del extra information och det här blir ju en bra övning om jag vill ge  mig iväg till andra platser, som är mer obekanta.  
Man måste ta sig tid att sitta hemma vid datorn och planera. Naturkartan finns också som app att ladda ner på mobiltelefonen. Den var enkel att ladda ner, men jag måste erkänna att jag lyckades inte få kläm på hur jag skall använda den i mobilen.

Vår första utflykt gick till Kyrkviken. Där promenerade vi utmed vattnet och svängde in på den fina promenadvägen, som också kallas Elfviksleden.

Den vägen är rik på gamla och stora ekar. På ekarna växer ovanliga lavar. Öns största ek finns här. Det växer mycket älggräs utmed strandkanten. Det luktar sommar!

Sedan gick vi vidare ut på den pyttelilla ön Boholmen, där det finns en rastplats. Härifrån har man fin utsikt över Kyrkviken.
Jag tog mig en kopp kaffe och hunden drack en slurk vatten.

Bron till Boholmen

Därefter vände vi upp mot Askrikevägen för att titta på det hus, som innehåller Lidingös första förskola. Huset byggdes 1947. Knappt man kan tro det, det ser ju så modernt ut! På den tiden kallades det för barnträdgård eller lekskola. 1948-1949 var jag elev här.

Blåkulla förskola

Snett över gatan ligger ett gravfält från järnåldern och en av Lidingös runristningar. Inskriptionen på den höggs till minne av Sten, som sannolikt var bosatt på Lidingö under vikingatidens slutskede.

Askrike runristning

Trevlig sommar

Jag önskar alla mina läsare en riktigt trevlig sommar. Bloggen gör nu uppehåll och återkommer i början av augusti.
Collaget innehåller några av mina egna bilder tagna på Lidingö.

Linnéträdgården i Uppsala

Carl von Linné hör till en av mina idoler. I mitt nästa liv hoppas jag få studera botanik med honom som lärare. Då bör han också ha fått tid att uppdatera sig, eftersom det har visat sig att en del av hans kunnande inte alltid var korrekt.
Mitt i centrala Uppsala ligger Linnéträdgården. Min dotter och jag besökte den en dag i slutet av maj. 
Trädgården är Sveriges äldsta botaniska trädgård och grundades redan på 1600-talet av Olof Rudbeck d ä. Då Linné tog över hans arbete i mitten av 1700-talet var trädgården rätt förfallen och Linné omvandlade den till en av de förnämsta trädgårdarna i världen. Som den ser ut idag, så är det egentligen en rekonstruktion av den ursprungliga planen från 1745. 
Det går också att besöka den så kallade professorsbostaden som ligger i direkt anslutning till trädgården. Passade nog Linné utmärkt att bo där, eftersom han ständigt ville titta till sina växter. Han lär även ha varit ute på nätterna för att se hur de betedde sig. Han gjorde ett så kallat blomsterur, kanske något som liknade det på bilden nedan.
Det finns mycket att läsa på hemsidan

Vi fick en kunnig guide, som visade oss runt och berättade om Linné och hans växter.

Flikrabarber

Majssmörblomma

Rosea

Sibirisk nunneört

Linnea (det gröna mitt i bilden)