28 november 2021

Julkrubbor

En julkrubba är en mer eller mindre konstnärlig framställning i miniatyr av Jesu födelse, som visas vid advent och jul.
Det sägs att det var den helige Franciskus av Assisi som "uppfann" julkrubban 1223. Han använde då levande djur, som placerades i en grotta. I samband med detta  höll man en mässa med sång och musik.
Världens första julkrubba, som ställdes fram i en kyrka, var denna på nedanstående bild. Den ställdes fram år 1291 i Rom. Figurerna var nära en meter höga.

Det var jesuiterna, som senare kom att framställa denna scen i mindre skala, alltså som dagens julkrubbor.
1562 visades jesuiternas första krubba i en kyrka i Prag, där den väckte stor uppmärksamhet.
Jesusbarnet, Maria och Josef finns alltid med i krubborna, där de är placerade i ett stall. Utöver dessa finns oftast en oxe, en åsna, ett får, en ängel, herdar samt de tre vise männen.
Den första svenska julkrubban visades i Stockholms katolska församling 1803/1804 och var utformad som någon slags marionettföreställning. 
Händene kyrkas julkrubba från 1886 blev den första krubban i en luthersk kyrka inom svenska kyrkan. Den används än idag!

Julkrubban i Händene kyrka

Så småningom uppenbarade sig krubbor i flera svenska/lutherska kyrkor. En framstående är Ersta diakonissanstalts stora julkrubba som har visats sedan 1906. Även i hemmen började det dyka upp julkrubbor.
Första julkrubban i Stockholms stift placerades 1923 i Hjorthagens kyrka. Efter detta blev det allt vanligare med krubbor och 2002 hade hela 95 % av alla församlingar en krubba.

Julkrubban i Hjorthagens kyrka. Foto: Engelbrekts församling

Staden Krakow har ända sedan 1300-talet en tradition att skapa fantastiska julkrubbor ofta med stadsmotiv. Det finns faktiskt en Krakowkrubba med stockholmsmotiv. Ekerö kommun har beställt en egen Krakowkrubba i vilken bland annat Drottningholms slott avbildas.  Så vitt jag vet, tas den fram varje år i advent och förevisas i Ekerö kulturhus. Den innehåller inte bara Drottningholms slott utan mängder av andra figurer och scener ur den svenska historien och naturligtvis en scen med den heliga familjen.

Krakowkrubba

Ekerö kommuns Krakowkrubba 


Neapel är dagens centrum för julkrubbstillverkning.

Det finns många fina julkrubbor att titta på om man har tid och möjlighet att åka runt. I Stockholmsområdet finns, förutom de redan nämnda, krubbor på följande ställen :

Katolska Sankta Eugenia kyrka, Kungsträdgårdsgatan 12
Årsta kyrka och Årsta torg
Stora Sköndals kyrka
Sofia kyrka
Reservation för eventuella ändringar. Ring först och kontrollera att uppgifterna stämmer!


Jag har tagit faktauppgifterna och bild 1,2 och 4 från boken Julkrubbans historia av Ewa Bigestans.



18 november 2021

Adventsgifflar med saffran

Snart är det första advent, så nu är det dags att sätta igång med julbaket!
Kaffebröd med saffran blir gärna torrt, men inte detta bröd. Här fyller man gifflarna med äpple och riven mandelmassa. Se till att ha gott om tid. Degen skall jäsa i tre omgångar.


Ingredienser:
50 g jäst
3 dl ljummen mjölk
1 kuvert saffran (1/2 g) + 1 tsk strösocker
9 dl vetemjöl (varav ca 1 dl till utbakningen)
150 g smör eller margarin
1 dl strösocker

Till fyllningen:
3-4 msk smör eller margarin
175 g mandelmassa
2 äpplen

Till pensling
1 ägg
Ev. 2 msk flagad mandel

Smula jästen i degbunken. och häll över mjölken. Stöt saffran med socker och häll det i mjölken. Rör om så jästen löser sig och häll i 6 dl av vetemjölet. Arbeta till en smidig deg, täck med bakduk och ställ att jäsa i 20-30 minuter.
Rör matfett och strösocker smidigt, rör ner 1 dl av vetemjölet och arbeta in blandningen i den jästa degen. Arbeta in ytterligare 1-2 dl av mjölet, degen skall vara smidig men ganska lös. Ställ degen att jäsa ytterligare en gång i 20-25 minuter.
Smält matfettet till fyllningen. Riv mandelmassan grovt. Skala och finhacka äpplena.
Ta upp degen på mjölat bakbord, knåda igenom den och dela den i två bitar. Kavla ut degen till rektangulära plattor. Skär eller sporra ut 12-13 trianglar ur varje platta. Pensla med matfett, lägg på lite mandelmassa och hackat äpple, rulla ihop och forma till gifflar.
Sätt ugnen på 225-250 grader. Jäs under bakduk till knappt dubbel storlek. Pensla med ägg, strö eventuellt på mandel. Grädda mitt i ugnen i 7-9 minuter.

Receptet publicerades i DN 24 november 1994


9 november 2021

Chokladens dag den 11 november



Den 11 november är det Chokladens dag. Jag älskar choklad!
Egentligen hade jag tänkt att åka i väg till några chokladbutiker i Stockholm med omnejd och ta några fina bilder, men en nyopererad höftled sätter stopp för detta. Jag nöjer mig med att göra en digital resa.
Jag läser följande i NE:
Choklad är en sötsak vars viktigaste råvara, kakaobönorna, kommer från tropikernas kakaoträd. Direkt efter skörden får bönorna jäsa , innan de torkas och skeppas till användarna.
Choklad framställs av kakaomassa, socker, kakaofett (kakaosmör), smakämnen och lecitin.
I mörk choklad är andelarna kakaomassa och socker ungefär lika stora. Till mjölkchoklad tillsätts dessutom mjölkpulver. Vit choklad innehåller inte kakaomassa , men har i övrigt samma ingredienser som mjölkchoklad och får därför en karakteristisk mjölksmak men med svagare kakaosmak.
Länge var chokladtillverkning sockerbagarnas hantverk. Den första chokladkakan tillverkades av Joseph Fry i Bristol 1847.

Själv brukar jag inhandla choklad hos Betsy Sandberg. Det är en butik här på Lidingö, som säljer egentillverkad choklad sedan 1926. De har även filial i Östermalms saluhall. Här är en bild från deras butik som jag tog för en tid sedan.


Betsy Sandbergs choklad i presentkartong


Ytterligare två intressanta butiker finns i Stockholms innerstad. Den ena är  Ejes på Erik Dahlbergsgatan 25. Titta gärna in på deras ursnygga och välgjorda hemsida www.ejeschoklad.se

Ejes chokladbutik


Den andra är Pralinhuset på Drottninggatan 112, från vars hemsida jag lyckades kopiera en bild på en av deras produkter.
Jag har aldrig besökt dessa butiker men de kan räkna med ett besök av mig någon gång framåt jul!


Sparkling cup cake från Pralinhuset

28 oktober 2021

Sophiahemmet


Sophiahemmet, ett av Sveriges äldsta privata sjukhus, invigdes år 1889. Sitt namn har sjukhuset efter drottning Sophia, som tillsammans med sitt gemål kung Oscar II, lät uppföra sjukhuset vid Valhallavägen i Stockholm.
Bakgrunden är följande:
Drottning Sophia hade varit på besök i London och St Thomas Hospital och där träffat Florence Nightingale. Väl hemkommen startade drottningen den 1 januari 1884 "Hemmet för sjuksköterskor" på Gråbergsgatan (nuvarande Upplandsgatan). 
Den första kursen bestod av fyra kvinnor, som togs om hand av den 27-åriga Alfhild Ehrenborg, skolad hos miss Nightingale.
Den 14 december 1887 lades grundstenen till ett helt nytt sjukhus och sköterskehem. Två år senare, den 1 oktober 1889 invigdes sjukhuset och elevhemmet. Med guldbokstäver lät drottning Sophia rista in "Allt till Guds ära" i den stora entrén. Nedanstående porträtt hänger i en av korridorerna.

Sjukhuset drevs länge i stiftelseform med kvalificerad medicinsk och kirurgisk verksamhet. Det ombildades 1987 till Sophiahemmet AB och är nu Sveriges största privata sjukhus. I dag ingår flera olika vårdgivare.
Sjuksköterskeskolan har fortfarande Sophiahemmet som sitt modersjukhus, men en del av utbildningen sker vid andra sjukhus,
Den för Sophiasystrar så välkända mössan representerar enligt muntlig tradition följande:
Det vita tyget föreställer det ljusa i livet
Det svarta bandet föreställer allvaret i livet
Spetsen föreställer glädjen i livet
Vecken i mössan föreställer tio Guds bud och vecken på spetsen tinnarna i drottning Sophias krona.
Uppgifterna har jag tagit från hemsidan.


Jag har vid många tillfällen åkt eller promenerat förbi sjukhuset, men först nu i höst fick jag tillfälle att anlita en av dess vårdgivare, Capio Artro Clinic, för att få en ny höftled.


Här ligger jag i min säng efter genomgången operation och tar en bild på utsikten. Det är Stadion man skymtar. 
Modern teknik, skicklig personal och mycket noggranna förberedelser gjorde att det hela kändes tryggt och säkert. Jag låg kvar på sjukhuset ett dygn och kunde sedan åka hem.
Rehabiliteringen går framåt, men kommer att ta tid. Bäst av allt är att jag slipper ha ont och räknar med att kunna återuppta mina långpromenader med hunden ganska snart.
De första veckorna efter operationen ställde hjälpsamma grannar upp och rastade hunden. Man kan nämligen inte gå med två kryckor och en hund.
Nu har det gått drygt fyra veckor efter operationen och jag behöver bara en krycka, vilket innebär att jag kan gå ut med hunden på en kort promenad på kvällarna. En av mina grannar fortsätter att ta ut  henne på en daglig längre promenad. 

23 oktober 2021

Fem en fredag

Jag ansluter mig nu för första gången  till en bloggrupp, som heter Fem en fredag. Det är Elisa, som ger oss frågor att besvara varje fredag. Veckans ämne är KULTUR. Jag är litet sent ute, det har redan blivit lördag, men ämnet ligger mig varmt om hjärtat så jag vill gärna vara med .

1. Var går du helst för att se konst?
Nationalmuseum. Intresset för konst har kommit nu på gamla dar. Jag gick en kurs i Konstvetenskap på Senioruniversitetet för några år sedan. Just när jag var klar med kursen öppnade Nationalmuseum igen efter att ha varit stängt för renovering  i flera år. Jag har besökt museet flera gånger sedan dess och njuter varje gång. Senast var det Zornutställningen.

Anders Zorn Sommarnöje

2. Vad såg du senast på bio?
 En gammal arbetskamrat och jag brukar roa oss med att gå ut någon gång om året och äta en bit mat och sedan gå på bio. Senast såg vi filmen Nothing but a dame. Det är en dokumentär om fyra äldre engelska skådespelskor, som ser tillbaka på sina liv och karriärer. Nu har det inte blivit något biobesök på länge på grund av pandemin.


3. Vilken typ av ställe skulle vi kunna hitta dig en fredagskväll?
Det blir nog hemma i läsfåtöljen.

4. Vilken bok kom senast i din ägo?
Jag köper mycket sällan böcker. Lånar det mesta på biblioteket. Denna bok blev jag dock tvungen att köpa, eftersom jag förstod att den skulle ta tid att läsa. Den är också trevlig att ha i bokhyllan som en uppslagsbok.




5. Vem ser du gärna på scen?
 Jag gillar Marie Göranzon.


18 oktober 2021

Gems weekly photo challenge - VATTNA

Jag deltar i en bloggrupp, som heter Gems weekly photo challenge. Det är Susanne, som dirigerar gruppen genom att ge oss ett ord varje vecka att tolka med bild och text.
Denna vecka är ordet VATTNA. Fler deltagare hittar du på Susannes hemsida.


Här är det en cyklamen som får vatten. Det är en av mina favoritblommor. Jo, jag vet, den skall ha vattnet på fatet, men det gjorde sig inte så bra på bild!

Jag bor precis vid en park, Torsviksparken. Den har varit en oas för många, speciellt under de två senaste somrarna, då man inte kunnat resa så mycket. Många har träffats och haft fester och picknickar där. Fontänen är uppskattad av alla utom av de som bor precis bredvid. Den bullrar nämligen, men den stängs av på natten.


Min dotter har en liten trädgård. Där har hon, med hjälp av sin särbo, byggt en liten damm. Är den inte gullig? Ni ser vattenstrålen till höger i bild.





10 oktober 2021

En vacker dag av Tomas Bannerhed



Tomas Bannerhed är född 1966. Han är uppvuxen på landsbygden i Småland. 
Han debuterade 2011 med romanen Korparna, som han vann Augustpriset för. Han har även medverkat i radio med programmet Bannerheds bevingade vänner.
Jag har faktiskt träffat honom på en författarkväll i Akademibokhandeln för några år sedan. Där berättade han bland annat om hur det var att växa upp på landsbygden och om förväntningarna att han skulle ta över jordbruket, men att han inte var det minsta intresserad. Så plötsligt, då han blivit äldre, kom naturintresset och fyllde hans liv.
Hans sätt att skriva påminner om Harry Martinson och Sven Rosendahl.
Boken En vacker dag kom ut 2021. Det är en naturdagbok där Tomas skriver om en dag på Lovön utanför Stockholm. Han registrerar djur och natur timme för timme, men för även in personliga hågkomster och synpunkter.
Jag läste boken som ljudbok. Det passade alldeles utmärkt, eftersom man lagt in flera fågelläten i stället för de illustrationer, som man får om man läser pappersboken.
Jag tyckte mycket om boken.
Visst känner man igen det där med naturintresset som väcks till liv då man blir äldre. Då man var yngre var naturen en självklarhet. Det är först nu, då jag blivit äldre som jag fått mer tid och intresse för att faktiskt stanna upp, iaktta och försöka lära mig litet mer om naturen. Enda problemet är att jag inte är någon morgonmänniska, så det där att ge sig ut klockan 04.00 på morgonen för att lyssna på fåglar är uteslutet. Dessutom bör man helst ha tillgång till bil för att komma ifrån bebyggelsen. Man får trösta sig med att blommor och fåglar faktiskt finns i ens närhet under dagarna också. Det gäller bara att stanna upp, titta och lyssna. Kanske ta med sig en kikare också.

1 oktober 2021

Lidingö museum


Villa Fornboda med Lidingö museum

Här på vår ö har vi ett eget museum. Det är inrymt i en byggnad som heter Villa Fornboda. Huset, som är från början av 1900-talet, har använts till bland annat konditori, småskola och frisörsalong. Sedan 1998 hyrs huset av Lidingö hembygdsförening som här driver Lidingö museum.


Interiör från museet

Köket

I museet finns den permanenta utställningen Historien om Lidingö. Dessutom pågår det hela tiden olika  temautställning. Just nu pågår en utställning, som heter Från AGA till Dalénum. 



Från Agautställningen 

Det finns en bok med samma namn, skriven av Ibb Jensen. Utställningen och boken beskriver en intressant tid i vår industrihistoria.



Huset är en kulturell mötesplats för lidingöbor och andra intresserade. Här erbjuds kultur- och musikprogram samt filmkvällar. 
Lidingö museum är en del av Lidingö hembygdsförening och allt arbete vid museet sker på frivillig grund. Flera arbetsgrupper finns, som är engagerade i att hålla museet öppet, skapa utställningar och program, sköta hembygdsföreningens samlingar och lokalhistoriska arkiv med foton och annan dokumentation om Lidingö. Bildarkivet har nyligen blivit digitaliserat och kan nu nås av vem som helst via hemsidan.

Här har vi några av värdinnorna

Själv har jag än så länge endast gjort en blygsam insats som värdinna på museet. Jag hann arbeta två gånger innan pandemin slog till och stängde museet. Nu har museet öppnat igen och jag fick äntligen möjlighet att ta ytterligare ett pass.
Alla faktauppgifter har jag tagit från hembygdsföreningens hemsida.

  Välkomna till Lidingö museum!



17 september 2021

Hotell och pensionat



Vad ett hotell är vet vi ju alla, men hur är det med pensionat? Enligt Wikipedia är det främst serviceutbudet som skiljer sig åt mellan hotell och pensionat.
Det som är speciellt för pensionat, är att man oftast har helpension vilket omfattar hela utbudet från logi, städning, mat och aktiviteter. Närheten till vackra omgivningar och sevärdheter är också en del av pensionatets utbud.  På ett pensionat brukar det ju också bli en rätt familjär stämning eftersom många av gästerna återkommer år från år. 
Pensionaten hade sin blomstringstid från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. De uppkom under en tid då ångbåtar och järnvägar transporterade allt fler resenärer och turister. Pensionat blev mycket populära för personer som ville lämna vardagen för ett boende på landet. 
Så har vi ju det där med badlivet i Mölle!
Det kan man läsa om i en bok som heter "Här ha vi det ljufveligt" av Erik Magnusson och Frederic Täckström. Jag hittar ett avsnitt om Pensionat Solhem , som drevs under början av 1900-talet  av familjen Wallentin. Pensionatet låg precis vid havet och verkar ha haft just den där familjära stämningen. Bilden ovan är tagen där.

Jag letar vidare i en annan bok, som heter Klassiska hotell och äkta pensionat. Den är från 2006 och innehåller en beskrivning av flera ännu fungerande pensionat. Ett som jag absolut skulle kunna tänka mig att besöka, är Pensionat Solgården i Grisslehamn. Vad sägs om, att efter en skön dag vid havet, slå sig ner här någonstans för en stunds kortspel?




Ett annat pensionat hittar man på södra Gotland. Det är Pensionat Holmhällar, där man bor nära naturen. Pensionatet ligger inbäddat i en tallskog och det är nära till havet och raukfält.
Filmen Pensionat Oskar spelades in här.






Ännu ett pensionat, som jag skulle kunna tänka mig att ta in på, är Pensionat Granparken i Norrtälje. Numera kallas det för Hotell Pensionat Granparken. Nog känns det lockade då man annonserar att gästerna kan få kaffe/te på rummet, även om jag själv skulle föredra att sitta på verandan. I vissa rum är husdjur tillåtna.





6 september 2021

Några augustidagar på Gotland



I mitten av augusti tillbringade jag några dagar på Gotland tillsammans med min dotter Ulrika och äldsta barnbarnet Pontus.
Vi hyrde en lägenhet i Visby och gjorde utflykter med bil. Det var exakt 50 år sedan jag besökte Gotland. 
Landskapet med sin speciella geologiska uppbyggnad får en för Sverige unik topografi. Till exempel har erosionen och vittringen på flera ställen isolerat 50-150 meter breda raukar, vilka liksom grottorna tilldragit sig stor uppmärksamhet.
  
Första utflykten gick norrut. Vi började med ett kort besök i Själsö fiskehamn och åkte sedan vidare till Lummelundagrottan.
Vet ni vad en speleolog sysslar med? Jo, han/hon utforskar grottor! 
Berggrunden på Gotland består ju till stor del av kalksten. Dess ursprung är ett korallrev långt nere vid ekvatorn, som under 400 miljoner år sakta rört sig uppåt till sin nuvarande plats mitt i Östersjön. Kalksten utgör en perfekt miljö för håligheter att bildas i. Grottan i Lummelunda är ett bra exempel på det. I dagsläget har drygt 4 km grotta utforskats och kartlagts, men nya delar upptäcks årligen av grottforskare. Grottans hela utbredning är med andra ord ännu inte känd. (Faktauppgifterna från grottans hemsida).
Sedan gick färden till Fårö för att beundra raukarna vid  Digerhuvud och Langhammar.

Pontus och Ulrika vid den ursprungliga ingången till Lummelundagrottan


Lummelundagrottan

Lummelundagrottan


Raukar vid Digerhuvud

Nästa utflykt  bilade vi österut och besökte Katthammarvik, där vi stannade till vid Katthammarsviks Hantverkshus. Sedan åkte vi vidare till Ljugarn, Gotlands populäraste badort. Det kan man förstå, då man vandrar på den kilometerlånga  sandstranden.


 

Sista dagen koncentrerade vi oss helt på Visby: Ringmuren med de olika portarna, S:t Karins kyrkoruin på Stora torget och Almedalen, som ju egentligen bara är en normalstor park.
Det absolut finaste var Botaniska trädgården. Trädgården ägs av sällskapet DBW (De badande Vännerna), som också ansvarar för driften i samarbete med Region Gotland.






Almedalen


Botaniska trädgården

Vi åt ofta på restaurang. Jag blev oerhört imponerad av all den goda maten. På bilden är det Carpaccio och friterad brieost. Längst upp någon tacorätt, som jag inte minns namnet på.

                        

                                                                             Foto:Ulrika Wandler


Julkrubbor

En julkrubba är en mer eller mindre konstnärlig framställning i miniatyr av Jesu födelse, som visas vid advent och jul. Det sägs att det var...