5 december 2024

Julstämning på Lidingö museum



På Lidingö museum  förbereder man som vanligt julens högtid med olika aktiviteter.

Inne i museets hantverksbod  finns många varor, som kan bli uppskattade julklappar. Passa också på att titta på museets stora utbud av lidingölitteratur. 



Den 11 december klockan 19 blir det konsert. Då kommer Holiday Singers och gör en musikalisk resa. För mer information, se www.hembygd.se/lidingo

Museets vinterutställning kallas för Ögonblick. Den innehåller  konstverk som berättar om Lidingös utveckling under 200 år. Det är tavlor från museets egna samlingar, från stadens konstsamling samt utlånade av privata ägare. Utställningen pågår ända fram till februari månad. 



Utställningskatalog. Omslaget visar ett collage av Magda Svanbom.



22 november 2024

Den färgglade Matisse

Den franske konstnären Henri Matisse levde 1869 - 1954. Han hör till en av mina favoritkonstnärer.
Han var en ledande gestalt inom den konstriktning, som kom att kallas fauvismen. Det var en inriktning, som hade en frihetssträvan fylld av experimentlusta.
Måleri är enligt Matisse ett rytmiskt arrangemang av linjer och färg på en plan yta. Han var bunden av starka känslor och kan därmed sägas vara expressiv.
Matisse älskade att måla. Detta innebar för honom något så glädjefyllt att han önskade förmedla till betraktaren hela sin upplevelses friskhet och omedelbarhet. Meningen med hans tavlor var att förnöja. Han var en färgens mästare.

La joie de vivre


Målningen La joie de vivre var nog det mest betydande verket under hela hans konstnärsbana och sammanfattar bättre än något annat verk det som är karakteristiskt för fauvismens anda. Man ser att Matisse är inspirerad av Gaugin och Titzian. Det som gör målningen så radikal är de konsekvent genomförda förenklingarna, "de geniala uteslutningarna" - allt som möjligtvis kan utelämnas har utelämnats eller endast antytts och ändå äger scenen volym och rumsdjup.

Harmoni i rött


Den radikalt nya avvägning mellan två- och tredimensionellt, som Matisse upprättade kan på ett utmärkt sätt studeras i hans Harmoni i rött. Han målar upp samma blå mönster på röd grund såväl i bordduken, som på väggen, men håller likväl isär horisontala och vertikala plan. Lika djärv är utsikten genom fönstret över trädgården med dess blommande träd . Huset på avstånd är målat med samma rosa nyans som interiören och sätts därigenom i relation till bilden i övrigt. Genom att reducera färgernas antal till ett minimum gör han färgen som sådan till en självständig strukturell faktor.


Kärven


Matisse var sjuk under senare delen av sitt liv och var periodvis sängbunden. Det gjorde att han blev något begränsad i sitt skapande. Han kom då att arbeta med pappersklipp, som användes som illustrationer och som mönster till gobelänger och glasmålningar.

De flesta av faktauppgifterna har jag tagit ur H.W. Janson Konsten. 1988.



12 november 2024

Glas och glasmåleri

 


Glasets historia är mycket omfattande och fascinerande. Det som är mest intressant är att läsa om tillverkningen av bruks- och prydnadsföremål.
De äldsta fynden av glas gjordes i Egypten och Mesopotanien (nuvarande Irak) och har daterats till 7000 f.Kr. Tillverkningen av glas var då helt knuten till keramiktillverkning. Kalkhaltig sand reagerade med alkalier och bildade vid bränningen en glasyr på det keramiska godset. Ca 2500 f. Kr tillverkades glas oberoende av ett keramiskt underlag. Glaset dekorerades med färger.
Det stora genombrottet kom ca 100 f.Kr. när glasblåsarpipan uppfanns. Då möjliggjordes en snabb och varierad produktion och man kunde då också tillverka tunnväggiga kärl. Från den tiden och ända fram till början av 1800-talet var huvuddelen av allt glas varit munblåst.  
Den största omvälvningen på glasområdet, efter uppfinnandet av glasblåsarpipan, inträffade 1825. Man började då i USA att massframställa servisglas med hjälp av pressmaskiner, en teknik som snart togs upp också i Europa.
I Sverige anses glas ha tillverkats redan i slutet av 1300-talet. Kungsholm(en)s glasbruk i Stockholm grundades 1646 och var under 1700-talet Sveriges ledande glasbruk.

Pehr Hilleström Interiör från Kungsholmens glasbruk 1760

Att sitta på åskådarbänken och följa glasblåsarnas arbete i Stockholms glasbruk på Skansen är ett starkt minne från barndomen. Bilden i början av inlägget visar den lilla vas, som jag fick i present av mina föräldrar vid ett av de tillfällen vi var där. Glasblåsarnas arbete pågår än idag!


Glasblåsare i Stockholms glasbruk


Många fina föremål i butiken på Skansen



 Glasobelisken på Sergels torg av Edvin Öhrström
 

En alldeles egen historia inom konsten har glasmålningarna.
Medeltidens glasmåleri var ett måleri MED glas, vilket innebär att det tillverkades av genomfärgat glas sammanfogat med H-formade blyspröjsar. Sitt genombrott i kyrkobyggnadskonsten fick glasmåleriet i mitten av 1100-talet. Katedralen i Chartres äger en nästan komplett uppsättning glasfönstermålningar från 1100- och 1200-talen.
En höjdpunkt för medeltidens franska glasmåleri representerar fönstren från 1200-talets mitt i palatskyrkan Sainte - Chapelle i Paris. 



Sainte - Chapelle

Sainte - Chapelle


I Lye kyrka på Gotland finns en välbevarad uppsättning glasmålningar från 1300-talets mitt

Detalj från glasmålningen i Lye kyrka

Under renässansen förändrades glasmåleriet i tekniskt avseende och övergick till att bli ett måleri PÅ glas. Glasmåleriet levde sedan länge ett undanskymt liv för att helt dö ut under 1700-talet. Men det återkom under 1800-talets senare del, dock inte i kyrkorna.
Glasmålningarna blev ett viktigt inslag i jugendstilens arkitektur där William Morris var en av konstnärerna.
Under 1900-talet genomgick glasmåleriet på nytt en omfattande teknisk och konstnärlig förnyelse. I början av 1900-talet blev norrmannen Emanuel Vigeland banbrytare för återinförandet av glasmålningar i den kyrkliga konsten.
Arvet efter honom har förts vidare av bland annat Einar Forseth och Hugo Gehlin. Andra betydande insatser här i Sverige har också gjorts av Bo Beskow och Erik Olson.
De flesta av faktauppgifterna har jag tagit ur Nationalencyklopedin.

Fönster skapade av Ralph Bergholtz på1970-talet. Finns i Uppenbarelsekyrkan i Hägerstens församling.



2 november 2024

Vandring på Lidingö kyrkogård


Lidingö kyrkogård  Alla helgons dag 2024


Lidingö kyrkogård är mycket vacker. Själva kyrkan ligger på en höjd vid Kyrkviken och kyrkogården sträcker sig ända ner mot vattnet. 

Sommaren 2024 gjorde jag några vandringar där. Naturligtvis har jag varit här tidigare eftersom en av mina familjegravar finns här.  Min mormor och morfar och några andra släktingar ligger begravda här. Mina föräldrar vilar i den andra familjegraven på Adolf Fredriks kyrkogård inne i stan.
Vid min första vandring tog jag mig tid att verkligen gå runt överallt och njuta av den vackra kyrkogården, den stillhet som finns där och också stanna till vid några vackra gravvårdar. 
Vid ett senare tillfälle gick jag med  på en guidad visning, som församlingen ordnade. Den var upplagd så att vi  besökte ett urval  historiskt intressanta gravvårdar och fick litet information om de personer, som vilade där. 
Kyrkogården har en historia, som går långt tillbaka. På en höjd söder om kyrkogården står en bautasten daterad till yngre järnåldern, det vill säga för ca 1500 år sedan. Stenen är den enda synliga resten av ett gravfält, som en gång legat här. Kyrkan är från 1643.
Kyrkogårdens grönska betyder mycket för det positiva intrycket. Lindarna närmast kyrkan planterades 1817 och ger tillsammans med ekarna en mjuk inramning. Eken vid minneslunden är 700 år gammal, alltså äldre än kyrkan själv. 



Den 700 år gamla eken vid Minneslunden


Här kommer ett urval bilder, som jag har tagit på bemärkta personers gravvårdar. De flesta är familjegravar.

Ryttmästare Carl Rensfelt 1695-1756. Kyrkogårdens äldsta gravsten.


J A Zetterberg 1810-1878. "Lidingökungen". Stor markägare.


Gustaf Dalén 1869 - 1937. Uppfinnare och industriman.

Albert Janse 1854-1937. Utvecklade Elfviks gård till ett modernt lantbruk.

Emma Lundberg1869-1953. Konstnär och föregångare inom svensk trädgårdsarkitektur.

Familjen Törner var i tre generationer tillverkare av fyrverkeripjäser.


Tage Danielsson 1928 -1985. Författare och regissör.

Thore Ehrling 1912 - 1994. Orkesterledare och kompositör.


Pär Lagerkvist 1891 - 1974. Författare.



Povel Ramel 1922 - 2007. Musikunderhållare.

Einar Nerman 1888 - 1983. Tecknare och målare.

Vill du veta mer, så rekommenderar jag boken En vandring på Lidingö kyrkogård av Peter Lindkvist och Eddie Granlund.




24 oktober 2024

Villa Foresta och romanen om Wilhelmina Skogh



Villa Foresta på Lidingö uppfördes under åren 1908-1910 åt Wilhelmina Skogh då hon var VD för Grand Hôtel i Stockholm. Arkitekter var Ernst Stenhammar och Edvard Bernhard. Villan byggdes efter förebilder från medeltida riddarborgar, som Wilhelmina sett på sina många resor till Italien. Hon döpte huset efter sitt efternamn -  skog på italienska heter foresta (med betoning på andra stavelsen!). 1922 sålde hon fastigheten till ett bolag. Därefter följer en lång historia för huset med flera om- och tillbyggnader och som hotell och restaurang med många olika ägare.
2023 tillträdde en ny operatör, som har gjort en omfattande renovering med syfte att försöka återskapa många av de gamla interiörerna. Foresta fortsätter som hotell och restaurang.

Foresta är ett besöksmål även för oss som bor här på ön. Jag har vid några tillfällen besökt de olika restaurangerna.  Det vi nu väntar på är nästa steg: skall det bli ett spa med swimmingpool, som det ryktas om? Det återstår att se!

Lilla Verandan i oktoberljus


I väntan på detta tog jag en promenad upp till Villa Foresta och gick in och tog några interiörbilder på  receptionen, barerna och biljardrummet. Restaurang WS hade ännu inte öppnat då jag var där i oktober, men jag hittade några bilder på nätet. I skrivande stund får jag veta att den öppnar 9 november.


Receptionen i Villa Foresta


Baren

Biljardrummet


 

Restaurang WS. Är det Wilhelmina som skymtar där, månntro?

Restaurang WS


I höstas utkom en roman om Wilhelmina Skogh och hennes tid som VD på Grand Hôtel. Boken heter De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel och är skriven av Ruth Kvarnström - Jones. Det är en välskriven bok som jag tror att författaren arbetat mycket med, för att få den tidstypiska miljön i Stockholm i början av 1900-talet att bli trovärdig.






Tyvärr blir boken litet tråkig att läsa eftersom den mest handlar om Wilhelmina Skoghs sätt att leda och fördela arbetet. De mest fängslande delarna i boken är de som handlar om den övriga personalen på hotellet. De karaktärerna  blir mer levande. Men jag tyckte ändå att det var intressant  att läsa boken. Det är så sällan det ges ut denna typ av historiska romaner och man får nog säga att timingen var perfekt!

14 oktober 2024

Ångbåtar




Jag är ingen båtmänniska. Har aldrig haft vare sig segelbåt eller motorbåt. Däremot är jag väldigt förtjust i skärgårdsbåtar, speciellt ångbåtar och har naturligtvis åkt en hel del med dem genom åren.
Många av dessa väldigt gamla båtar tuffar ju runt i vår skärgård än i dag.
Riddarholmen är den första och under lång tid den dominerande ångbåtshamnen i Stockholm. Så var det till mitten av 1800-talet. Härifrån gick de första ångfartygen med destinationer som Drottningholm, Uppsala, Strängnäs - Västerås - Arboga, Nyköping och Norrköping. Ja, det var faktiskt från Riddarholmen som den allra första ångbåtsturen gjordes för över 200 år sedan, söndagen den 2 augusti 1818. Destination den gången var Drottningholm.


Riddarholmskajen

Stockholms ångbåtsflotta är världsunik och många av fartygen tillhör föreningar, stiftelser och rederier. De har bevarats tack vare den ideella ångbåtsrörelsen.
Som en liten kuriositet kan nämnas att ångan även haft en betydande roll i Stockholms kollektivtrafiks historia. Innan broarna började byggas, tog stockholmarna ångslupar genom staden. Behövde man ta sig över de branta backarna på Södermalm stod ångspårvagnen redo.

Allt detta kunde jag läsa i det häfte, som Sjöhistoriska museet delade ut, då de en dag i slutet av augusti anordnade en ångbåtsfestival på Riddarholmen. Jag var där och tog några bilder.


Ejdern, den äldsta av alla ångbåtar. Byggd 1880.




Djurgården 3 byggd 1897


Mariefred byggd 1903


Norrskär byggd 1910


Ångmaskin

4 oktober 2024

Nordens ark



Den 4 oktober är det djurens dag. Det är en internationell temadag för att uppmärksamma djurrätt och djurskydd och har firats ända sedan 1931, även om jag inte tycker att den har uppmärksammats speciellt mycket här i Sverige.

Nordens ark är en djurpark i Bohuslän. Men inte vilken djurpark som helst, utan en djurpark som främst arbetar med att bevara hotade djurarter.
På hemsidan skriver de om det, som vi redan alltför väl känner till, att världens biologiska mångfald utarmas i allt snabbare takt. Vi riskerar att förlora tre fjärdedelar av jordens arter om inget görs. Det går att vända trenden. Bevarandeprojekten är ryggraden i Stiftelsen Nordens Arks viktiga arbete med att bevara hotade djur.
Det behövs också mer kunskap och därför arbetar man även med forskning, dels i samband med bevarandeprojekten, men också i rena forskningsstudier.

Det finns ett flertal bevarandeprojekt i Sverige, där Nordens ark medverkar. Några exempel är:

Grönfläckig padda


Fjällgås


Igelkott



På hemsidan berättar de också om tidigare lyckade bevarandeprojekt.
Pilgrimsfalken - en framgångssaga:
Sedan starten 1972 av projekt Pilgrimsfalk  har pilgrimsfalken gått från att vara akut utrotningshotad i Sverige med år utan en enda lyckad häckning i det vilda till att idag endast ses som nära hotad. Det är tack vare hårt arbete som arten nu är tillbaka i landet, ett bevis på att bevarandearbete gör skillnad.

Pilgrimsfalk

Nordens ark deltar även i projekt i andra länder. Efter flera års arbete kunde Nordens ark förra våren inviga det unika naturcentret Himalyan Habre Centre i Taplejung i Nepal. Centret är ett viktigt nav i arbetet med att rädda den hotade röda pandan och skapa förutsättningar för artens överlevnad.

Röd panda

Gå gärna in på den fina hemsidan. Där finns mycket att läsa. Det finns webbkameror installerade på en del ställen i parken, som gör att man kan följa djuren i realtid på hemsidan.

I Storbritannien finns ett liknade center som heter Aspinall foundation. De arbetar huvudsakligen med  vilda och mer exotiska djur, som de försöker återföra till deras ursprungsländer. Jag såg ett TV-program om denna djurpark. Ämnet är kontroversiellt eftersom det ses kunna hota "vanliga" djurparker. 

Jag är inte tillräckligt kunnig för att komma med några synpunkter. Jag får nöja mig med att klappa getter här på min ö. 
Get2gether är en ideell förening, vars namn syftar till gemenskap mellan djur och människor, särskilt alla som förstått att det är väldigt kul med getter. Som medlem i det här projektet får man vistas tillsammans med getterna i deras hage och också hjälpa till att sköta dem. Bilden nedan tog jag i samband med en aktivitetsdag för seniorer, där vi fick möjlighet att bekanta oss med de rara och klappvänliga djuren.





Julstämning på Lidingö museum

På Lidingö museum  förbereder man som vanligt julens högtid med olika aktiviteter. Inne i museets hantverksbod  finns många varor, som kan b...