Antikviteter och auktioner

Stockholms auktionsverk

Antikvitet är ju ett vitt begrepp. Jag fått lära mig att ett föremål skall vara minst 100 år för att kallas antikvitet, men numera är man inte så noga med att sätta gränsen just där.
Själv har jag ärvt en del antika föremål av mina föräldrar. En del har ett visst ekonomiskt värde, men framför allt har de ett högt affektionsvärde för mig. 
I min ålder har man inte så stort behov av att köpa nya saker, inte ens om de är antika. Det är väl snarare så att man överväger att sälja av en del sådant, som man vet att barnen inte är intresserade av att ta över.
Jag ägnade en del av hösten åt sätta mig in i hur auktionsmarknaden fungerar.
Internet har inneburit ett enormt uppsving för begagnatmarknaden. Tänk så bekvämt att kunna sitta hemma och se på alla dessa föremål, som erbjuds till försäljning! Auctionet.com/sv är en marknadsplats för onlineauktioner.
Men nog är det väl så, att om man nu är ute efter att köpa något, eller rättare sagt bjuda på något, då vill man väl ändå se föremålet i verkligheten, i alla fall om det är mycket pengar det är fråga om? 
Jag har besökt några auktionsfirmor här i Stockholm, som ordnar visningar. 
Mitt första besök blev på Metropol. Där hade man annonserat en temaauktion med föremål designade  Stig Lindberg. Det hade kommit in väldigt få föremål, men det fanns dock en hel del annat att titta på

Föremål designade Stig Lindberg

Auktionsföremål på Metropol

Nästa besök blev på Stockholms auktionsverk. Den auktionen hette Fine Art Auktion - Lilla Kvalitén. 
Stockholms auktionsverk är världens äldsta ännu fungerande auktionshus och fyllde i år 350 år. Det var överståthållare Clas Rålamb, som grundade auktionshuset, som då låg i Gamla stan. Numera ligger det på Nybrogatan med filialer i Sickla och Värtahamnen. 2010 sålde man Anders Zorns akvarell Sommarnöje för nästan 30 miljoner kronor. Det var då den dyraste målningen någonsin i Sverige.

Miniatyrskåpet gick för 22000 kronor

Den tredje visningen blev på Kaplans på Biblioteksgatan. Det var en visning som mest innehöll smycken

Nu är det så, att jag är mest intresserad av hur jag skall göra om jag vill sälja något. Det finns massor av tips att få både i litteratur och på nätet. På många ställen kan man få hjälp med värdering, även online.

Det första jag tog itu med var en bunt gamla brev med frimärken på. Flera av dem är över hundra år gamla. Jag tog med mig bunten till en auktionsfirma, som har specialiserat sig på frimärken och fick dem värderade. De hade inget värde!
Jag hade nog inte väntat mig så mycket. Trodde nog att denna marknad nästan hade upphört. Den finns  fortfarande, men den är mycket liten.
Äntligen kom jag mig för att läsa igenom alla breven...

                                                                     

Höstmarknad på Skansen

Jag läser följande om marknadsdagarnas historia på Skansens hemsida:
Runt sekelskiftet 1900 spelade marknader en stor roll i människors liv. Marknadsdagarna var ett stort folknöje och bland de viktigaste festdagarna på året. De betraktades som fridagar för böndernas drängar och pigor, där de kunde spendera sin ytterst magra kontantlön. Höstmarknaden brukade arrangeras efter det att höstens sysslor var avklarade och flyttdagarna, då statarna fått sin lön, inföll.
Marknaden var alltså en plats för handel men också för nya bekantskaper, skvaller och kunskaper. Här kunde man möta en ny partner, nås av nyheter man ännu inte hört och passa på och köpa sådant man behövde under kommande år och inte själv kunde framställa. Men man kom också hit för ren underhållning - det var en riktig folkfest!

Jag gjorde ett besök på Skansens höstmarknad och tog några bilder. Det var strålande väder och mycket folk. 

Här säljs bokmärken och gammaldags vykort

Porslinskrossning

Här kan herrarna mäta sin krafter

Här kan stadsbarnen få leka med hö

Smideskonst

Damer från Skansens byalag tar hand om disken

Här säljs hemgjord äppeljuice

Blommor

En vanlig fredag i början av september

Ett dimmigt Torsvik

Sommaren dröjde sig kvar de första dagarna i september. Det var fuktigt på nätterna och dimma på morgnarna, men sedan kom solen och värmen mitt på dagen.
På SMHI kan man läsa följande om dimma:
Små vattendroppar bildas när fuktig luft som blir kallare måste göra sig av med vattenånga. Om det sker en bit upp från marken kommer vi kalla det vi ser för moln, sker det på marken säger vi dimma.
Jag bor nära vattnet och en hamn. Det är en alldeles speciell upplevelse då man går ut på balkongen tidigt på morgonen när dimman ligger tjock och man hör båtarnas mistlurar.

Hunden och jag tog vår förmiddagspromenad ner till Lidingö centrum.  
Vi besökte butiken L8 Hasselblad på Friggavägen. Det är en relativt ny butik, som enbart säljer handgjorda smycken. Ett ungdomligt tilltal, men jag tror att även äldre kan hitta något där.
Jag inhandlade en halskedja till ett av barnbarnen.

Sedan gick vi vidare till Lidingö museums trädgård, där jag plockade några äpplen
Jag skall ha kafferep hemma hos mig nästa vecka och tänker bjuda på vaniljäppelkaka. 

Vaniljäppelkaka

Det är mycket äpplen denna höst. I Lidingö kommun är det tillåtet att plocka frukt, fallfrukt och bär från träd och buskar på stadens mark, utom på skolområden. Kanske jag går tillbaka en annan dag och plockar mer och kokar till äppelmos.

Ytterligare några ärenden och sedan började vi gå hemåt.
Det går inte så fort att promenera med en gammal hund, så jag hann bli hungrig och stannade vid Ryan´s ekothai och åt Paneng curry med jätteräkor. Mycket gott. Det är oerhört sällan jag äter lunch ute numera, men det var en sådant fantastiskt väder, kanske den sista sensommardagen, att jag ville unna mig detta.

På kvällen blev det naturligtvis ytterligare en promenad med hunden. När vi kom hem slog jag mig ner vid TV-n och tittade på ännu ett avsnitt av Resan längs älven på Svtplay. En underbar naturserie, där man får färdas utmed de norrländska älvarna.
När jag gick ut på balkongen vid solnedgången tog jag denna bild. Tjusigt va?

Promenad runt Nytorget

SoFo är ett smeknamn på en del av Södermalm i Stockholm. Någon exakt gränsdragning för området  finns inte, men den vanligaste uppfattningen är att gränsen går i en  cirkel  Erstagatan - Ringvägen -  Götgatan - Folkungagatan. Området är känt för sina många restauranger och småbutiker. Ett välkänt torg i området är Nytorget. Det är ett riktigt hipsterområde. En hipster är en ung och trendmedveten person, som betraktar sig som kreativ finsmakare av kultur. 

En dag i början av juni tog jag en promenad i området kring Nytorget.
Mitt första besök gällde den så kallade Bryggartäppan. Det är en temalekpark, vars miljö har skapats för att påminna om hur Södermalm såg ut i slutet av 1800-talet. 

Så gick jag vidare och och hamnade mitt i en  demonstration. Det var Gretas gamlingar, som visade sitt stöd för Greta Thunbergs kamp för klimatet.

Jag gick vidare utmed Skånegatan. Visst är det mysiga kvarter med mycket historia. Men jag blev också chockad över hur smutsigt och skräpigt det var. På flera av gatorna hade man låtit restaurangerna växa ut på trottoarerna. Ofta var det bara några enstaka bord med stolar under en markis och det såg ju bara trevligt och inbjudande ut. Men på vissa ställen hade man byggt ut restaurangerna ända ut på gatan med en fula verandor, så det såg rätt trist ut. 

Nu var jag inte ute för att äta. Däremot kunde jag inte motstå frestelsen att köpa en glass med kolasås, då jag besökte Pärlans konfektyrer på Nytorgsgatan. Med kaffe till, förstås.
Denna butik har specialiserat sig på kolor av olika slag. Inget för mina tänder, men jag fick på detta sätt tillfälle att smaka på deras utsökta kolasås. Mums! Nästa gång skall jag köpa med mig en burk.

Jag gick vidare och tittade in i skivbutiken Pet sounds på Skånegatan. Där säljer man vinylskivor, mest gamla sådana. Görs det nya? Jag vet inte.

Så kom jag slutligen fram till Nytorget. Förstår inte hur detta torg kan vara så mytomspunnet. Såg rätt tråkigt ut med sin konstgjorda gräsmatta.

Nytorget

På vägen tillbaka till tunnelbanan passerade jag många vackra hus, men även slitna miljöer. 

Svenskt tenn 100 år

I år är det hundra år sedan firman Svenskt tenn grundades. 
Jubileumsåret invigdes med lanseringen av textil Svenskt tenn Est. 1924 - ett mönster som ursprungligen gick under namnet "Stockholm" när det formgavs av Josef Frank 1949 /1950. Mönstret består av stockholmskartor.
När det nu lanseras har texten Svenskt tenn Est. 1924 lagts till i textremsorna som flätar samman motivet - en hyllning till de hundra år under vilka företaget funnits och verkat i centrum av den svenska och internationella designscenen. 
Detta uppmärksammas naturligtvis i den eleganta butiken på Strandvägen.
Om jag skall vara ärlig är väl detta mönster inte något som jag skulle ha valt, men det är definitivt originellt

I boken Estrid Ericson en biografi kan man läsa om hur firman uppstod. Boken är skriven av Hedvig Hedqvist och otroligt intressant. Jag är dock litet besviken på bildmaterialet. Många bilder är väldigt små.
Estrid Ericson, som alltså var den som grundade firman, levde 1894 - 1981.

Man kan ju tycka att namnet Svenskt tenn är litet märkligt och i boken får man en förklaring till detta. Det började med en firma på Kungsholmen, som tillverkade föremål i tenn, konstigare än så var det inte. När företaget sedan växte, flyttande till Strandvägen och började med möbler och tyger hade man planer på att byta namn, men insåg att det var för sent. Företaget var så väl etablerat och välkänt att man avråddes från att ändra.

Jag har inte handlat i butiken många gånger, men ibland unnat mig att bara gå runt och titta på de vackra inredningsföremålen.

Nu är det ju så, att det är inte bara soffor för 100 000 kronor och tyger för 2000 kronor per meter, som säljs. Det är så mycket annat. Det finns dukar, väskor och smycken. Dyrt, men överkomligt. Man kan till och med bara nöja sig med att köpa en bunt servetter. Naturligtvis finns här massor, som passar att ge bort som present. De har även en onlinebutik.
Nedan en bricka med mönster av Josef Frank, som jag själv fått som present. 





När jag var inne hos en granne strax efter jul visade det sig att hon fått ett så kallat Önsketräd från Svenskt Tenn i julklapp. Så här ser det ut.

Påsktid

Östermalms saluhall invigdes 1888. Det är Stockholms främsta handelsplats för matvaror. Saluhallen renoverades nyligen, så att den ursprungliga stjärnformade planlösningen återskapades. Det finns 17 handlare och många av dem är familjeföretag, som drivits i generationer.
Jag gick en runda strax före påsk och gjorde några små inköp. Jag passade naturligtvis på att ta en kopp kaffe också!

Betsy Sandberg hade den bästa påskskyltningen

Jag valde en röd bakelse till kaffet

 Denna danska restaurang får besök av mig då det blir varmare.

Vill man få litet mer inspiration inför påsken kan man passa på att besöka Svenskt Tenn, som ligger i närheten. Där fanns flera bord uppdukade med vackert porslin och fina påskdekorationer, bland annat påskägg i glas. 
Svenskt tenn fyller 100 år nästa år. 
GLAD PÅSK önskar jag er alla!