2 april 2023

Påsktid



Östermalms saluhall invigdes 1888. Det är Stockholms främsta handelsplats för matvaror. Saluhallen renoverades nyligen, så att den ursprungliga stjärnformade planlösningen återskapades. Det finns 17 handlare och många av dem är familjeföretag, som drivits i generationer.
Jag gick en runda strax före påsk och gjorde några små inköp. 


Betsy Sandberg hade den bästa påskskyltningen


Jag valde en röd bakelse till kaffet





 Denna danska restaurang får besök av mig då det blir varmare.

Vill man få litet mer inspiration inför påsken kan man passa på att besöka Svenskt Tenn, som ligger i närheten. Där fanns flera bord uppdukade med vackert porslin och fina påskdekorationer, bland annat påskägg i glas. 
Svenskt tenn fyller 100 år nästa år. 
GLAD PÅSK önskar jag er alla!







22 mars 2023

Boktips: Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin



Valérie Perrin är en helt ny bekantskap för mig.
Hon är en fransk författare och journalist född 1967. Hon fick sitt stora genombrott med romanen Färskt vatten till blommorna. Den har fått flera priser i Frankrike.
Det är inte ofta jag fastnar för en roman numera, men denna trollband mig från början till slut. 
Boken handlar om Violette Toussaint, som lever ett ensamt och stillsamt liv som kyrkogårdsvaktmästare. En dag får hon besök av en poliskommissarie med ett ovanligt ärende. Så rullas en fantastisk historia upp och vi får veta mer om Violettes tidigare liv. Boken innehåller flera berättelser som vävs samman med varandra.
Kritiken av denna bok har varit mycket blandad. De flesta tycker att boken är strålande, men jag har också läst en recension, som totalsågade den! Tja, visst är det många klichéer, men det är ju bara en berättelse... 


13 mars 2023

Soppkonsert och annat spännande på Stockholms konserthus



Det är väldigt berikande att då och då komma iväg och lyssna på en klassisk konsert live. 
Jag har ofta hört talas om soppkonserter, men aldrig lyckats komma iväg på någon. Nu äntligen har det blivit av!
Programmet bestod av Tre kompositioner för violin och piano samt Valse-caprice för piano av Amy Beach. Därefter spelades Sonat nr 3 d-moll för violin och piano av Johannes Brahms. 
Brahms känner vi väl redan till, men Amy Beach kräver en närmare presentation. Hon levde 1867 till 1944 och kan sägas ha varit en pionjär i sitt hemland USA. Hon var till exempel den första kvinnliga amerikanska tonsättaren, som skrev stor orkestermusik.
Solisterna vid denna konsert var Amus Kerstin Andersson och Bengt-Åke Lundin.
Vad är det nu för vits med soppkonsert eller för den delen soppteater? Jo, jag tror att tanken är att yrkesarbetande skall kunna slinka iväg på lunchrasten och få lyssna på musik eller se teater och kombinera detta med en lätt måltid bestående av soppa och smörgås.
Konserten var endast 45 minuter lång och framfördes i Grünewaldsalen i Stockholms konserthus. Hur det gick med soppan? Tyvärr var matplatserna på parkett fullbokade, så jag fick nöja mig med lyssnarplats på balkongen. 
Inte kan det ha varit många yrkesarbetande på denna konsert! Jag gissar att åtminstone 90 % av publiken var över 60 år.


Soppkonsert i Grünewaldsalen


Lämpligt nog erbjöd Konserthuset denna dag även en visning av huset, dess arkitektur och konst. Jag hängde på!
Konserthuset i Stockholm är ett av Sveriges största arkitektoniska mästerverk. Det skapades av arkitekten Ivar Tengbom och invigdes 1926. Huset byggdes för att ge en hemmascen åt nuvarande Kungliga Filharmonikerna och vara en arena för bland annat utdelningen av Nobelpriset.
Huset är ett av Stockholms bästa exempel på nyklassicism.
Vi vandrade runt i huset med en guide. Det är en imponerande skara konstnärer, som har varit inblandade för att inreda denna vackra byggnad. Hör bara här: Einar Forseth, Elsa Gullberg, Carl Milles, Simon Gate, Edward Hald, Ansgar Almqvist, Carl Malmsten och Ewald Dahlskog. Allt man ser är inte ursprungligt. Huset har naturligtvis renoverats vid ett antal tillfällen.









Stockholms konserthus har ett digert programutbud, inte bara för vuxna, utan även för barn och ungdom. Några dagar innan mitt besök på soppkonserten, var jag tillsammans med mina yngsta barnbarn på en aktivitet som heter Så funkar en orkester. Här fick barnen lära sig mer om hur en stor symfoniorkester fungerar. Barnen fick också möjlighet att lära sig mer om de olika instrumenten och prova att dirigera. 
Båda mina barnbarn spelar själva instrument - Artur 9 år spelar tuba och Ralf 7 år spelar fiol. 


Ralf får pröva att spela oboe

Barnen får öva sig att dirigera.

7 mars 2023

Mimmi Gustafsson, porträttfotograf

Den 8 mars är det Internationella kvinnodagen.
Jag tycker att det är roligt att försöka hitta någon intressant kvinna att skriva om här på bloggen just i samband med den dagen.
I höstas besökte jag Stockholms stadsmuseum. Där hittade jag några uppgifter om en kvinnlig fotograf, som jag aldrig tidigare hört talas om. Jag blev naturligtvis litet nyfiken och ville veta mer om henne.

Mimmi Gustafsson. Bilden kommer från Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.


Porträttfotografen Mimmi Gustafsson var verksam i Stockholm åren 1890-1930. På museet finns nästan 8400 av hennes glasnegativ bevarade, vilket är museets största samling av en enskild kvinnlig fotograf. En del av negativen har blivit digitaliserade och är sökbara via Digitala Stadsmuseet. I databasen Porträttfynd finns ytterligare några hundra av hennes färdiga ateljéporträtt.

Mimmi Gustafsson föddes 1862 i Uppsala. Hon var född utom äktenskapet och hamnade hos en fosterfamilj i Stockholm. Hon utbildade sig så småningom till fotograf. 1888 startade hon en fotoateljé på Götgatan 3 i Stockholm.
1891 gifte hon sig och under några år drev hon och hennes man gemensamt flera fotoateljéer. Paret gick senare skilda vägar, men Mimmi fortsatte med sin verksamhet. Porträttfotografering hade blivit väldigt populärt och Mimmi var mycket eftersökt som fotograf. Den rymliga ateljén på Götgatan 3 längst upp i huset, hade stora takfönster mot norr. Som bakgrunder fanns både inomhusmiljöer som passade ihop med eleganta bord och klädda stolar och utomhusmotiv som skogspartier och ängsutsikter, kompletterade med konstgjorda träd, stubbar och till och med en gräsmatta.
Då verksamheten lades ner 1930 blev negativen kvar och hittades sedan av en slump 1984 i ett skåp på vinden. De lämnades sedan över som gåva till Stadsmuseet. 
Mimmi Gustafssons skicklighet som porträttfotograf visar sig främst i den lyhördhet med vilken hon verkar ha närmat sig sina kunder. 

Dessa uppgifter har jag tagit ur en artikel, skriven av Ann-Sofi Forsmark och publicerad i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. 


Här kommer några av Mimmi Gustafssons fotografier, som jag laddat ner från Stockholms stadsmuseum. 











24 februari 2023

Strykjärn - en tung historia. Miniutställning på Lidingö museum



De äldsta strykjärnen har dokumenterats i Kina på 300-talet e.Kr. varifrån uppfinningen spreds till Europa på 1500-talet. Dessförinnan användes glättstenar eller mangelbräden för att släta ur tyger och kläder.
En glättsten var en slät, rund sten eller glasklump varmed tyget gneds mot en ofta läderklädd gnidbräda.
Mangelbräden användes tillsammans med en kavelrulle på vilket tyget rullats upp. De hade stor användning på 1500-talet och blev hos allmogen ofta rikt dekorerade fästmansgåvor.

Från slutet av 1500-talet och början av 1600-talet fanns också ett lätthanterligt lodstrykjärn. Det tillverkades först av mässing, men från 1800-talet också av gjutjärn. Nu hettades bara det lösa lodet upp och placerades i det ihåliga strykjärnet.
Det tidigaste strykjärnet i museets samling är ett pressjärn, en tung massiv järnklump med handtag som först värmdes direkt i eldens glödbädd och senare på järnspisens ringar. Man strök på avigsidan eftersom de lämnade sotspår. Det är avbildat i början av inlägget.

Elektriska strykjärn uppfanns i USA på 1800-talet och spreds till Europa på 1920-talet.
Termostatstrykjärn och ångstrykjärn uppfanns på 1920-talet också i USA.



Till vänster: Lodstrykjärn, tidigt 1900-tal. Till höger: Pressjärn, sent 1800-tal/tidigt 1900-tal.


Elektriska strykjärn. Det mindre troligen ett äldre pressjärn, som anpassats till elektricitet.


Elektriskt slipstrykjärn samt ett resestrykjärn


Termostatstrykjärn, troligen 1950-tal


Ångstrykjärn, troligen från 1950-talet
Faktauppgifterna och föremålen kommer från Lidingö museum.

14 februari 2023

Kafferep


I NE står följande om kafferep:
Benämning på en kaffebjudning med vanligen endast kvinnliga deltagare, känd sedan mitten av 1800-talet. Härledningen är osäker, men man har gissat att ordet skulle kunna gå tillbaka på en kring år 1800 vanlig sysselsättning vid kaffekalas, nämligen att repa sidenlappar till stoppning i kläder eller repa linne till förbandsbindor.

Jag tycker att det är roligt att baka kakor. Det är ju relativt enkelt och går snabbt. Roligast är om man har någon eller några att bjuda kakorna på, men man behöver inte skämmas om man även unnar sig en kaka i ensamt majestät.
Hittills har jag tagit de flesta recepten ur klassikern Sju sorters kakor. Jag fick ytterligare en  kakkokbok i julklapp, så nu kan jag lyfta bakandet till litet högre höjder...
Boken heter Kaklycka med Hilda och är skriven av Hilda Kirkhoff.


Boken innehåller inte bara recept på småkakor utan även recept på matbröd och pajer.
Jag har hittills hunnit med att baka två sorters småkakor och ett matbröd.


                                                    Wienerstänger med vallmofrön och Lemon curd


                                                                 

                                                    Kolasnittar med choklad och havssalt

                                                                                     Havrescones



Måste i detta sammanhang passa på och tipsa om en rolig butik, som ligger i gallerian Mood i Stockholm. Butiken, som heter Leila´s har specialiserat sig på hushållsredskap med inriktning på bakning. De har även nätbutik. 








6 februari 2023

Litet mera om japansk kokkonst

Efter mitt förra inlägg om japansk kokkonst och matfilosofi blev jag sugen på att försöka tillaga något på egen hand. Jag lånade hem några kokböcker från biblioteket och kunde konstatera att det verkligen stämmer - att enkelheten är tydlig och framträdande.


Här i Stockholm finns det ett flertal butiker med asiatisk mat. En av dem har specialiserat sig på just japanska matvaror. Butiken heter Japanska torget och ligger på Tegnérgatan 6. 

Nu till rätterna jag lagade:
Soya- och honungsglaserad sötpotatis
Det blev oerhört gott!




Degknyten - gyoza
Detta är en välkänd anrättning i många asiatiska länder. Knytena innehåller olika typer av fyllning och kan stekas eller ångkokas och sedan serveras med en dippsås. Jag äter dem som lunch med litet sallad. Jag frös ner några av dem, men de gör sig bäst om de får stekas nygjorda.



Nu kan man ju tycka att det här inte var så exotiskt. Även om den japanska matlagningen är enkel, så är det ju många speciella kryddor och ingredienser, som skall inhandlas. I vissa fall krävs även inköp av speciella köksredskap.
Bara för att kunna göra degknytena med fyllning av köttfärs, fick jag köpa in ytterligare tre olika såser/oljor, som skulle tillsättas. Jag har ett litet hushåll, så när de gäller att få avnjuta de mer vidlyftiga anrättningarna får jag nog besöka en japansk restaurang. 
Tänk om man kunde åka till Japan, inte bara för matens skull, utan för att få uppleva den intressanta kulturen och den vackra naturen!


I väntan på allt detta gjorde jag ett besök på Café Kayo för att dricka en kopp kaffe och äta en japansk bakelse.
Kaffet var gott, men bakelsen Layer cake med matcha (pulver gjort på grönt te) var väldigt stabbig och smakade egentligen ingenting. Café Kayo ligger på Gästrikegatan 3 i Stockholm. Kolla gärna deras hemsida, som är ursnygg!





26 januari 2023

Nycklar

I NE står följande:
En nyckel är en mekanisk del till lås, bestående av grepp och blad. Bladet är oftast tillverkat av metall, medan greppet kan vara av andra material, till exempel plast.
Nyckeln har två funktioner, dels att upphäva den spärrande koden i låset, dels att överföra vridkraften från handen till låshusets regel. Även plastkort till hotellås benämns nyckel, men detta innehåller endast rätt kod och ingen kraftöverförande egenskap.
Nyckeln har också en kulturhistoria dels inom religionen, men även inom den världsliga makten. Där finns den  i form av riksnyckeln bland riksregalierna, men också i hustruns sed att bära gårdens nyckelknippa som tecken på sitt husfrusdöme.
Tron på nycklars ontavvärjande kraft har lett till att de lagts i vaggor för att skydda spädbarn.

Erik den XIV: s riksnyckel



Själv har jag nu gamla dar en ansenlig samling nycklar. Säkert inget ovanligt. De flesta är naturligtvis aktuella och används också. Jag har även en liten hög med nycklar, som jag faktiskt inte vet vad de hör till.



Gamla nycklar. Den ena till en chiffonjé, den andra till ett bordsur.


Osäkert! Tror att de hört till några gamla dagböcker


Att lufta element med


Så här ser min bostadsnyckel ut idag. Nyckelringen är designad Georg Jensen och är en vinst i Konstföreningens lotteri. Hur man trär nycklar på den är rena intelligenstesten.


 Denna brosch fick jag av min pappa i samband med att Stockholm firade 700-årsjubileum. Den föreställer stadens nyckel.




Nyckelpigan hör till familjen skalbaggar och finns över hela jorden. I Sverige finns 64 arter.
Enligt Wikipedia är namnet nyckelpiga kopplat till Jungfru Maria. Nyckelpigan förknippades tidigt med Jungfru Maria, som enligt traditionen hade nycklarna till himmelriket


Påsktid

Östermalms saluhall invigdes 1888. Det är Stockholms främsta handelsplats för matvaror. Saluhallen renoverades nyligen, så att den ursprungl...