Midsommar i Söderköping

Det är väldigt sällan jag åker bort på midsommar, men i år blev jag sugen på att följa med på en sällskapsresa till Söderköping, där jag aldrig har varit tidigare.
Söderköping är en charmig liten stad i Östergötland. Vi bodde två nätter på Söderköpings Brunn, ett hotell som har anor från 1774. Göta kanal går tvärs igenom staden och hotellet ligger nära kanalen.
På midsommaraftonens förmiddag tog vi en promenad genom staden. Drothemskvarteren är ett område som fortfarande ger en känsla av Söderköpings medeltida utseende. Små låga trähus på små tomter vid smala gränder.

Sveriges äldsta ännu fungerande bokhandel

Glass inköpt i den världsberömda glasskiosken Smultronstället

På eftermiddagen blev det naturligtvis fullspäckat program. Vi åt sillunch och jordgubbstårta. Därefter spelade brunnsorkestern upp och midsommarstången restes. Det var vackert väder och mycket folk.

Nästa dag gjorde vi en båttur på Göta kanal. Vi passerade genom två slussar och åkte ut till Sankt Annas skärgård. Vi gjorde ett strandhugg på ön Västra Gärdsholmen, där vi besökte Capella Ecumenica. 
Vid Arkösund väntade bussen, som tog oss hem till Stockholm.

Samernas nationaldag 6 februari

Sedan 1992 firas samernas nationaldag den 6 februari, ett betydelsefullt datum som representerar det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917.

Foto: Skansen

Den samiska flaggan blev godkänd den 15 augusti 1986 under Nordiska samekonferensen i Åre. Flaggan är formgiven av Astrid Båhl och tar tillvara den samiska dräktens färger. Cirkeln är en sol- och månsymbol, där solringen är röd och månringen är blå.
Den samiska nationalsången heter Sámi soga lávlla (Samefolkets sång) och skrevs 1906 av Isak Saba och har tonsatts av Arne Sörlie.
Varje år bjuder Skansen in till nationaldagsfirande i samarbete med Sameföreningen i Stockholm. Det pågår aktiviteter 6 - 9 februari för både barn och vuxna.
 
Jag besökte Saemien Sijte, som är namnet på det område med byggnader, som man uppfört på Skansen. Där berättas det om samiskt kulturarv och där gestaltar man en nutida sydsamisk miljö. På området finns fem byggnader: torvkåtan, timmerkåtan, ájtte, njallan och en bod (buvrie).

Torvkåta

Timmerkåta

Interiör från timmerkåta

Ájtte

Buvrie

Sameguide framför njallan

Mer finns att läsa på Skansen hemsida och på samer.se
På URplay finns ett program som heter Samernas tid, som skildrar samernas historia.

Julstämning på Lidingö museum

På Lidingö museum  förbereder man som vanligt julens högtid med olika aktiviteter.

Inne i museets hantverksbod  finns många varor, som kan bli uppskattade julklappar. Passa också på att titta på museets stora utbud av lidingölitteratur. 

Julkort med illustrationer av Einar Nerman. Säljs endast på Lidingö museum

Museets vinterutställning kallas för Ögonblick. Den innehåller  konstverk som berättar om Lidingös utveckling under 200 år. Det är tavlor från museets egna samlingar, från stadens konstsamling samt utlånade av privata ägare. Utställningen pågår ända fram till februari månad. 

Utställningskatalog. Omslaget visar ett collage av Magda Svanbom.

Vandring på Lidingö kyrkogård

Lidingö kyrkogård  Alla helgons dag 2024

Lidingö kyrkogård är mycket vacker. Själva kyrkan ligger på en höjd vid Kyrkviken och kyrkogården sträcker sig ända ner mot vattnet. 

Sommaren 2024 gjorde jag några vandringar där. Naturligtvis har jag varit här tidigare eftersom en av mina familjegravar finns här.  Min mormor och morfar och några andra släktingar ligger begravda här. Mina föräldrar vilar i den andra familjegraven på Adolf Fredriks kyrkogård inne i stan.
Vid min första vandring tog jag mig tid att verkligen gå runt överallt och njuta av den vackra kyrkogården, den stillhet som finns där och också stanna till vid några vackra gravvårdar. 
Vid ett senare tillfälle gick jag med  på en guidad visning, som församlingen ordnade. Den var upplagd så att vi  besökte ett urval  historiskt intressanta gravvårdar och fick litet information om de personer, som vilade där. 
Kyrkogården har en historia, som går långt tillbaka. På en höjd söder om kyrkogården står en bautasten daterad till yngre järnåldern, det vill säga för ca 1500 år sedan. Stenen är den enda synliga resten av ett gravfält, som en gång legat här. Kyrkan är från 1643.
Kyrkogårdens grönska betyder mycket för det positiva intrycket. Lindarna närmast kyrkan planterades 1817 och ger tillsammans med ekarna en mjuk inramning. Eken vid minneslunden är 700 år gammal, alltså äldre än kyrkan själv. 

Den 700 år gamla eken vid Minneslunden

Här kommer ett urval bilder, som jag har tagit på bemärkta personers gravvårdar. De flesta är familjegravar.

Ryttmästare Carl Rensfelt 1695-1756. Kyrkogårdens äldsta gravsten.

J A Zetterberg 1810-1878. "Lidingökungen". Stor markägare.

Gustaf Dalén 1869 - 1937. Uppfinnare och industriman.

Albert Janse 1854-1937. Utvecklade Elfviks gård till ett modernt lantbruk.

Emma Lundberg1869-1953. Konstnär och föregångare inom svensk trädgårdsarkitektur.

Familjen Törner var i tre generationer tillverkare av fyrverkeripjäser.

Tage Danielsson 1928 -1985. Författare och regissör.

Thore Ehrling 1912 - 1994. Orkesterledare och kompositör.

Pär Lagerkvist 1891 - 1974. Författare.

Povel Ramel 1922 - 2007. Musikunderhållare.

Einar Nerman 1888 - 1983. Tecknare och målare.

Vill du veta mer, så rekommenderar jag boken En vandring på Lidingö kyrkogård av Peter Lindkvist och Eddie Granlund.

Höstmarknad på Skansen

Jag läser följande om marknadsdagarnas historia på Skansens hemsida:
Runt sekelskiftet 1900 spelade marknader en stor roll i människors liv. Marknadsdagarna var ett stort folknöje och bland de viktigaste festdagarna på året. De betraktades som fridagar för böndernas drängar och pigor, där de kunde spendera sin ytterst magra kontantlön. Höstmarknaden brukade arrangeras efter det att höstens sysslor var avklarade och flyttdagarna, då statarna fått sin lön, inföll.
Marknaden var alltså en plats för handel men också för nya bekantskaper, skvaller och kunskaper. Här kunde man möta en ny partner, nås av nyheter man ännu inte hört och passa på och köpa sådant man behövde under kommande år och inte själv kunde framställa. Men man kom också hit för ren underhållning - det var en riktig folkfest!

Jag gjorde ett besök på Skansens höstmarknad och tog några bilder. Det var strålande väder och mycket folk. 

Här säljs bokmärken och gammaldags vykort

Porslinskrossning

Här kan herrarna mäta sin krafter

Här kan stadsbarnen få leka med hö

Smideskonst

Damer från Skansens byalag tar hand om disken

Här säljs hemgjord äppeljuice

Blommor

Korsordet - 100 år

Visste ni att korsordet fyller 100 år i år?

Korsord är ett tidsfördriv där ett rutsystem med ledning av mer eller mindre gåtfulla upplysningar (kallade nycklar) skall fyllas med ord, vågrätt och lodrätt.
De tidigaste, enkla formerna med ett litet antal korsande rutrader förekom i barnböcker och barntidningar under senare delen av 1800-talet, men förvandlades för första gången 1923 till en förströelse för vuxna i tidningen New York World.
Sitt definitiva genombrott fick de 1924 och började då även spridas till Europa.
De första svenska korsorden är från 1923. Det var i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som de infördes i, under benämningen ordfläta.
Bildkorsord där vissa nycklar ersatts av bilder blev populära under 1950-talet. (NE).

Den finns mängder av korsord i dagstidningar och tidskrifter. Det finns också specialtidskrifter som enbart innehåller korsord och andra typer av klurigheter.
På Tankesport.se får man litet vägledning om hur man skall gå till väga, när man skall välja bland den enorma mängden korsordstidskrifter. Den äldsta tidskriften heter Krysset. Den började utkomma redan 1957.

Det finns en del människor, som blir helt besatta av att lösa korsord och många blir ju också väldigt skickliga.
Själv har jag kommit igång med att lösa korsord först nu på gamla dar. Som medlem i SPF får jag tidskriften Senioren. I den finns korsord som passar mig. Ibland rätt enkla, ibland litet svårare.
I Lidingö församlings programblad brukar det också finnas korsord. De är väldigt enkla och där vann jag faktiskt vid ett tillfälle ett presentkort i en tebutik!
Nästa steg blir att ta itu med DN:s korsord.
Att lösa korsord kan vara mentalt stimulerande - hjärngympa kallas det för. Man lär sig en del och så får man litet avkoppling. Kan man dessutom vinna något, blir det litet spännande.
När jag har ett korsord på gång, sitter jag helst med det på kvällen. Inget på TV som lockar och jag är för trött att läsa. Då passar det bra att sitta en stund med korsordet. Om jag fastnar är det bara att lägga det ifrån sig och återkomma nästa dag. Då brukar det lossna!
Jag skäms inte för att jag tar en del hjälp genom att googla. Det finns ju faktiskt mycket, som är helt omöjligt att känna till. Korsordsmakarna är ju ibland riktigt finurliga!
I boken Galen i korsord av Hans Christian Nygårdh kan man läsa mer om korsord.

Hur gick det med korsorden som jag visar i början av inlägget? Jo, jag skickade in dem till Senioren, men vann ingenting. 

Julstämning på Lidingö museum

På Lidingö museum kan man under december månad uppleva en härlig julstämning!
Museets hantverksbod är fylld av hantverk, fina juldekorationer och annat som passar att ge bort som julklapp.

Julkort med illustrationer av Einar Nerman. Säljs endast på Lidingö museum

Onsdagen den 13 december var det kafferep med hembakat bröd. Många gäster kom och kunde njuta av allt det som syns på bilden nedan. 

2007 började Lidingö museum med sina kafferep, där det serverades minst sju sorters kakor och en del tårtor. Här är en bild på några av de lyckliga, som fick plats på detta första kafferep.

Foto: Jan Sjöberg. Hembygdsföreningens bildarkiv.

Kafferepen återkommer nu efter några års uppehåll. 
Varför kallas det kafferep? I Nationalencyklopedin står följande förklaring:
Benämning på en kaffebjudning med vanligen endast kvinnliga deltagare, känd sedan mitten av 1800-talet. Härledningen är osäker men man har gissat på att ordet skulle kunna gå tillbaka på en kring år 1800 vanlig sysselsättning vid kaffekalas, nämligen att repa sidenlappar till stoppning i kläder eller repa linne till förbandsbindor.

Den enormt populäre estradören Mattias Enn har gett flera julkonserter. Konserterna har haft tema Vintergatan och innehåller klassiska julsånger, julpsalmer och högläsning. Årets sista konsert var den 19:e december klockan 16. Det var fullsatt, naturligtvis!

Foto: Gabriel Henningsson