16 augusti 2024

Sommarminnen


Sommaren inleddes på nationaldagen, som många lidingöbor brukar fira på Millesgården. Vackert väder, lagom mycket folk och härlig stämning! Det bjöds på tal och underhållning.
I en av fontänerna for några små modellbåtar runt.



Jag arbetar ju som volontär på Lidingö museum. Sommaren där inleddes med kafferep. Ett trettiotal gäster kom och lät sig väl smaka. Mitt bidrag bestod av bärkaka och wienerstänger.
Museet har tidigare haft stängt på somrarna. Sommaren 2023 prövade man att ha öppet en dag i veckan. Det blev succé, så vi höll öppet denna sommar också. 


Litet sightseeing har det blivit också. Mitt äldsta barnbarn Pontus är historieintresserad. Det är inte alltid så lätt att hitta på något trevligt att göra tillsammans med sina stora barnbarn, särskilt inte pojkar, men jag kom på att ett besök på Livrustkammaren kunde passa bra.
Det blev mycket lyckat.
Efteråt gick vi till café/restaurang Kerstin&Britt, som ligger på Strömparterren. 

Gustav III:s monter

Kröningsvagn byggd i slutet av 1600-talet.

Strömparterren ligger längst ut på Helgeandsholmen, mitt i Strömmen bredvid Norrbro.
I parken finns, förutom café/restaurang med uteservering, även gräsytor, planteringar och en damm. En bred trappa leder ner till vattnet. Det finns även en ponton, som fungerar både som scen och solbrygga.
Ibland kan man få se fritidsfiskare i närheten.
Norrbro var färdigbyggd 1807 och då inrättades en hamnplats på området. Först 1832 blev platsen parkmark, fick namnet Strömparterren och öppnade för allmänheten. Det var den första parken i Stockholm, som anlades med offentliga medel. Parken blev snabbt en omtyckt mötesplats, särskilt sedan ett konditori öppnat där.
Norrbro och Strömparterren hade sin mest folkliga och livliga period från 1849 och framåt när basarlängorna med sina butiker fanns längs brons västra sida. Platsen var generöst upplyst bland annat med kulörta lampor.
Från 1870 - 1909 fanns det en musikpaviljong på platsen. När paviljongen revs började man använda Norrbros valv till litterära kabaréer och musikuppträdanden. 
Sedan övergavs parken och förföll. Under 1930-talet renoverades den och då fick parken sin damm, nya gräsytor och blomrabatter och en ny restaurangbyggnad med uteservering.
Parken har sedan rustats upp i flera omgångar till det som vi ser idag - en livfull och modern park.
Två konstverk finns på platsen: Solsångaren av Carl Milles och Dimman av Gusten Lindberg.

Pontus fikar på Strömparterren



Sommarens kulturella aktiviteter har huvudsakligen bestått av bokläsning.
Den starkaste läsupplevelsen var boken Zorn - ett liv en tid, skriven av Per Svensson. Den handlar om konstnären Anders Zorn och var oerhört intressant. Inte visste jag att Zorn hade rest så mycket och hade en så stor social talang. Boken beskrev inte bara Anders Zorn som person och konstnär, utan satte också in honom i ett historiskt sammanhang.



Det starkaste minnet från sommaren 2024 förblir dock i sorgens tecken. En ung släkting gick hastigt bort och lämnade ett stort tomrum efter sig. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En vanlig fredag i början av september

Ett dimmigt Torsvik Sommaren dröjde sig kvar de första dagarna i september. Det var fuktigt på nätterna och dimma på morgnarna, men sedan ko...