Sagor

Att det är viktigt att läsa sagor för barn känner vi väl alla till.
Jag tog fram en av mina böcker om barnlitteratur och hittade i den några välskrivna rader av Harriette Söderblom (1925 - 2022). Hon var bibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek och var expert på sagor och sagoläsning. Jag träffade henne några gånger under mitt yrkesliv och minns en mycket inspirerande och sympatisk person. 

Så här skrev hon:
Sagan blir ofta barnets första möte med diktningen. Där finns humor och spänning, skönhet och fantasi och en livserfarenhet, som kan öppna dörrar för samtal även om högst aktuella ting. Sagorna är också internternationella i den meningen att samma motiv kan återfinnas i sagor från vitt skilda delar av världen och symboliken gör dem i min mening tidlösa i stället för otidsenliga.

Vidare redogör Harriette för sagornas historia:
Folksagorna spreds oftast från mun till mun och kunde i vissa fall bearbetas av den som berättade. De var en lite smula föraktade men tack vare romantikens intresse för folkdiktning fick de en högre status. Även om språkforskarna Jacob och Wilhelm Grimm varken var de första eller enda att samla och uppteckna sagor är den samling tyska folksagor, som de under namnet Kinder- und Hausmärchen började ge ut 1812, epokgörande.

Bröderna Grimms sagor i en utgåva från 1946 , som finns i min bokhylla

Sedan finns en annan typ av sagor - konstsagor. Det är sagor med en angiven författare. Där finns flera exempel: H C Andersen, Elsa Beskow och Astrid Lindgren.
I dag finns det många barnboksförfattare, som skriver sagor. En av dem är Kitty Crowther, som fick ALMA-priset för några år sedan.

Om man skall läsa sagor för barn bör man vara uppmärksam och tänka på att en del sagor är bundna till tid och miljö och åldras fort. Det är inte allt som passar! 
Men glöm inte att sagorna tillhör vårt gemensamma kulturarv.

Jag har några gamla sagoböcker kvar i min bokhylla. Här är de med sina vackra omslag.

Min äldsta sagobok är från 1907.

Idag är det moderna metoder som gäller. Många barn får sagor och andra berättelser upplästa i ljudformat.
I min hemkommun har man placerat en sagobänk i en park. Sagobänken är en interaktiv bänk där stora och små (och vovvar) kan slå sig ned, trycka på en knapp och få en saga uppläst för sig.  

Bilden är från Lidingö stads facebooksida

Bilden i början av inlägget föreställer mig själv omgiven av mina två yngsta barnbarn Ralf och Artur.
Den är tagen av Elin Ahlin Sundman.