Fredagskänsla

För många människor innebär fredag sista arbetsdagen i veckan och att man har två dagars ledighet att se fram emot.
Nu är jag ju pensionär sedan många år tillbaka, men jag minns mycket väl den känsla som infann sig på fredagar, då jag fortfarande var yrkesverksam. Man var väl mest trött då man kom hem. Hushållsbestyr och annat fick vänta till lördagen. Som pensionär kan man ta itu med sådant redan på fredagen.

Denna vinterfredag var det klart väder och mycket snö. Det var dessutom kallt, så hunden och jag klädde på oss ordentligt när vi tågade iväg till hundfrisören. Min  hund Stella är en Cavalier King Charles Spaniel och skall varken klippas eller trimmas, men hennes päls blir lätt tjock och tovig så jag brukar lämna in henne några gånger om året för att få hjälp med en rejäl genomborstning. Därefter blev det bad och litet putsning i öronen och under tassarna. Hon blev så fin!

Camilla och en måttligt road Stella

Under tiden kunde jag slinka in på biblioteket tvärs över gatan och låna en bok och några tidskrifter. Ser ni på bilden att det står BARN på väggen längst upp nära taket? Jag tycker inte om att man använder intern jargong på det viset. Barnböcker bör det stå, eller om man nu skall vara riktigt noga, barnmedier.

När vi sedan kom hem var det dags för städning. Nu råkade det vara trettondagsafton denna fredag och det var läge att städa bort allt julpynt. Belysningen på balkongen får sitta kvar månaden ut.
Tulpanerna fick en bättre placering och påminner en om att våren är på väg.

På kvällen tog jag en kopp te och de sista bitarna av min engelska fruktkaka. Sedan kunde jag luta mig tillbaka i soffan, lyssna på Trettondagskonserten från Berwaldhallen  och bläddra i mina tidskrifter. Min fräscha hund låg bredvid.