Samlande

På URplay finns några intressanta föreläsningar från Nationalmuseum.
En av dem handlar om samlande. Ja, det är väl något vi alla känner igen! Vem har inte som barn samlat på apelsinmärken (omslag i silkespapper, som låg runt en del apelsiner förr i tiden), bokmärken och filmisar? Som vuxen kan man sedan fortsätta samla på frimärken och äggkoppar. För en del människor blir det mer exklusiva saker som konstföremål, till exempel.

Då börjar vi närma oss det som föreläsningen handlade om nämligen den typ av samlade som kom på modet under 1500-talet och sedan fortsatte långt fram i tiden. Då kunde mer välbeställda människor samla på saker av olika kategorier: naturalier, konstföremål och föremål från olika vetenskaper. Man ansåg att dessa föremål behövdes för att förstå världen, ge kunskap och att det naturligtvis var statusfyllt att ha dessa föremål. Man skapade ett eget litet universum.

Chamber of Art and Curiosities. Målad av Frans Francken d y 1636.

Så småningom blev det populärt att skaffa sig så kallade kuriosakabinett. Det är fina skåp, som man fyllde med sina exklusiva föremål. På Nationalmuseum i Stockholm finns två kabinettskåp. Jag hade hoppats kunna gå dit och fotografera dem själv, men museet är tillfälligt stängt, så jag använder bilder från deras hemsida.

Kabinettskåp. Okänd fransk konstnär. Utfört 1620-1650. Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum

Kabinettskåp utfört ca 1650 av okänd flamländsk konstnär. Foto: Per-Åke Persson/Nationalmuseum

På 1800-talet tog museerna över och många föremål blev tillgängliga för allmänheten. På Nationalmuseum finns en speciell barnutställning, som heter Villa Curiosa. Den är delvis uppbyggd med inspiration av ett kuriosakabinett.
Om jag samlar på något själv? Jodå, jag har ända sedan barndomen samlat på porslinshundar. Ja, några är faktiskt i keramik, en är i glas och så är det en snushund i trä. Nu är det fullt på hyllan, så jag tror inte det blir fler.