Isbjörnar

 

Här får man en väldigt bra beskrivning över isbjörnen och varför den är hotad. Texten är hämtad från Världsnaturfondens hemsida http://www.wwf.se/ Jag har fått tillstånd att kopiera texten. 

 

Isbjörnen härskar på packisen

Isbjörnar lever i Arktis på packisen nära kuster och öar. De delar detta habitat med ursprungsbefolkning och djur som vikare, fjällräv, narval, vitval och miljoner av flyttfåglar. Isbjörnen är toppredator (högst upp i näringskedjan) i det arktiska marina systemet och är väl anpassad för ett liv på isen. De är mycket goda simmare (& dykare) och kan simma upp till 50 km i det iskalla vattnet mellan packisen. Deras enorma ramar fungerar som snöskor på snön och paddlar i vattnet. Isbjörnen har en otroligt varm päls och det tillsammans med ett 11 cm tjockt lager av fett, håller dem varma speciellt under vintern och simturerna. De måste till och med röra sig sakta för att inte överhettas i Arktis där temperaturen inte överstiger 10°C på sommaren och faller till ca -40°C under vintern.

Solitära djur

Isbjörnen lever oftast ensam förutom på platser i Arktis där de ibland fastnar på land under den isfria perioden och när det är parningsdags. Honor parar sig vid tre års ålder och får 1-3 ungar (som väger ca 600 g) åtta månader senare, runt nyår, mitt i vintern. Isbjörnsmamman spenderar vintern i idet och ger mjölk till ungarna. Honan äter och dricker inte under tiden i idet utan tär på kroppsfettet. I mars/april när ungarna är ca 3 månader lämnar de idet med sin mamma. Ungarna stannar hos sin mamma tills de är ca 2 år. Under den tiden lär mamman ungarna hur de ska överleva i den arktiska miljön och snart kan de simma i det iskalla vattnet och åka rutschkana nerför snön.

Äter bara kött ...

Isbjörnen är den enda av de sju björnarterna som i stort sett bara lever av kött. Det är på packisen isbjörnen jagar sin föda och det är där de spenderar sin mesta tid. När isen försvinner i söder under sommaren drar en del sig mot norr tillsammans med isen och sina byten. Andra isbjörnar spenderar sommaren på land och lever på lagrat kroppsfett från våren, men ibland kan de dock äta gräs, lavar och blåbär. Isbjörnar äter mest mellan april till mitten av juli för att de senare ska klara av den isfria perioden som kan vara i upp till fem månader. Isbjörnen behöver äta ca 2 kg fett per dag och favoritbytet är vikare som har hög koncentration av kroppsfett. Isbjörnar jagar sälar i deras andningshål eller letar upp ungar som fötts i hålor i isen. Isbjörnarna jagar även storsäl intill kalvande glaciärer och ute på isen grönlandssäl och vitval. Isbjörnen klarar till och med av att dra upp en val på över ett ton på isen.  Isbjörnar som är strandade på land äter självdöda sälar och valar, samt fågelungar och ägg.

Hot

Isbjörnen har inga fiender förutom människan som jagat dem hårt under lång tid, så det största hotet idag när jakten är reglerad är den globala temperaturhöjningen. På grund av växthusgaser i atmosfären smälter den arktiska isen tidigare varje år vilket ger isbjörnarna kortare tid att jaga och bygga upp fettreserverna inför sommaren. Dessutom har nu även vinterisen börjat frysa till 3-4 veckor senare än normalt i östra Sibirien, vilket innebär att strandade isbjörnar inte kommer ut som vanligt på havsisen för att jaga säl och fylla på fettdepåerna.  Amerikanska forskare har beräknat att 2/3 av väldens isbjörnar kan vara borta vid år 2050 på grund av att havsisarna sommartid kommer att smälta bort i stora områden i Arktis (Svalbard, Sibirien och Alaska).

Andra hot mot isbjörnarna är föroreningar och bekämpningsmedel som förs från söder till Arktis i norr genom vindar och havsströmmar. Vissa av dessa kemikalier är långlivade organiska föreningar (POPs) och de samlas upp i den arktiska näringskedjan så när de når toppredatorn, isbjörnen, så har koncentrationen av dessa giftiga och långlivade ämnen nått en alarmerande nivå. När isbjörnarna svälter finns det stor risk att miljögifterna kommer ut i kroppen och försvagar immunförsvaret. Tyvärr förs miljögifterna över från mamman till ungarna via dimjölken.

Vad gör WWF?

WWF har ålagt sig att säkra en framtid för världens isbjörnar. Denna toppredator är en viktig del i det arktiska ekosystemet och det som påverkar isbjörnen påverkar också alla andra arktiska arter. För att hitta vägar att stoppa de negativa effekterna på isbjörnarna och deras arktiska hem arbetar WWF bland annat med att belysa hoten från klimatförändringar och POPs. WWF stödjer också forskning om isbjörnar och hoten mot Arktis. I östra Sibirien har WWF anställt flera isbjörnspatruller som har som huvuduppgift att minska konflikten mellan hungriga isbjörnar och lokalbor. Patrullen matar isbjörnarna med självdöda valrossar så att de inte går in i byarna för att leta mat i väntan på att havsisen skall frysa till inför vintern.
 I och med att havsisen kommer att smälta bort i Arktis finns det risk för en ökad sjöfart, mineralutvinning och fiske. WWF kommer att arbeta med dessa frågor ur ett klimatperspektiv.

Visste du att ...?

• Isbjörnen har utvecklats från brunbjörnen.
   
• Isbjörnen är världens största köttätande landdäggdjur.
   
• I arktiska Kanada har isbjörnar setts i skogar så långt som 200 km in från kusten.
   
• När isbjörnen står på bakbena blir den större än en liten elefant.
   
• Under sommaren spenderar isbjörnarna en fjärdedel av sin tid med att sova.
   
• Isbjörnen har ett andra genomskinligt ögonlock som fungerar som ett par simglasögon och skyddar ögonen när de simmar.
   

Fakta: Isbjörn

Vetenskapligt namn:

Ursus maritimus Kroppslängd: 2-2,5 m
Vikt: upp till 800 kg
Livslängd: 20-25 år
Antal isbjörnar i världen: cirka 20 000-25 000 st, varav ca 40 % i Kanada 

 

Copyright © 2008 Världsnaturfonden WWF. Ansvarig utgivare: Mariann Eriksson