Höstliv

Jag har alltid tyckt om hösten med färgerna i naturen och doften av fuktig jord. Sedan är det alltid roligt att komma igång med de aktiviteter man fyller sin tid med, som pensionär.

Här på min ö händer det mycket just nu. Vårt stadshus har byggts om. Biblioteket har flyttat in där liksom Mötesplatsen för öns seniorer, som tidigare låg en bit bort i ett seniorboende. Genom att numera kalla det Mötesplats centrum, visar man att den är till för alla öbor, men  kommer nog mest besökas av seniorer, eftersom den bara är öppen dagtid och de aktiviteter och föredrag som hålls där mest är av intresse för äldre.

Ingång till biblioteket från stora entréhallen. En trappa ner finns barn- och vuxenavdelningarna samt ytterligare en entré ut mot en gård.

Invigning av Mötesplats centrum

På en av väggarna hänger ett collage gjort av Magda Svanbom 1982. Bilden föreställer gamla Lidingö centrum. Beklagar reflexerna, men det beror att lamporna speglas i glaset.

En ny bro till vår ö skall det bli. Vi har två nu. En byggdes 1971 och är till för bilar och bussar. Den äldre från 1925, som är för spårvagnar, cyklister och fotgängare, håller inte längre utan skall ersättas av en ny.

Gamla bron och bredvid den pågår nu pålning för den nya. Ropsten och en skymt av Hjorthagen i fonden.

Så här ser det ut från Ropstenssidan.
Foto: Bo Vading

Lidl har öppnat en butik i närheten av min bostad. Jag var på besök där och handlade några paket Macaroner. Men jag kommer att fortsätta med mina stora inköp från Mathem.se. Jag har köpt mat på nätet i flera år och tycker att det är suveränt. En del kompletteringar i vanlig butik blir det förstås.

Jag håller på att sitta in min nya soffa. Den förra var 17 år gammal och rätt sunkig. Det nya är litet nättare i modellen och hunden (på en egen filt) och jag trivs bra i den. Annars sitter jag helst i min stresslessfåtölj, när jag läser eller ser på TV. Den är bekvämare. Snart är det dags att bänka sig  för att titta på några av höstens TV-serier: Vår tid är nu i SVT ( tredje säsongen startar 28 oktober) och The Crown i Netflix (tredje säsongen startar 17 november).

 

Lästips: En biografi över Carl von Linné

Visste du att det var Carl von Linné, som kom på ordet "fauna"?  Linné skrev inte bara en svensk flora utan också en svensk fauna, det vill säga en beskrivning av djuren i den svenska naturen.
Detta och mycket annat får du veta när du läser denna fantastiska bok om Carl von Linné med  titeln  "Jag tänker på Linné. Han som såg allt."
Den är skriven av trädgårdsjournalisten Karin Berglund och utkom 2007. Vilket  arbete hon måste ha lagt ner på denna bok! Den är omfattande, nära 400 sidor, och handlar om Linnés uppväxt, hans tid som lärare och läkare, hans familjeliv samt hans resor, forskning och böcker. Man får en helhetsbild av människan och botanisten Linné.
Den är otroligt trevligt och lättsamt skriven.
Bilden ovan föreställer en påfågelsöga, som svävar över julrosor. Teckningen är av Georg Dionysius Ehret och är en av de många fina illustrationerna i boken.

Just nu i dagarna utkommer ännu en biografi över Linné, skriven av Gunnar Broberg. Linné känns mer aktuell än någonsin!

Butiksrunda

Jag har under den senaste tiden roat mig med att bara strosa omkring i olika butiker, något som jag inte unnat mig på åratal.  En del har jag aldrig besökt tidigare eller så var det mycket länge sedan jag var där.
Myrornas butik i Hjorthagen renoverades nyligen från att tidigare varit rätt tråkig och nersliten.Visst är det bra att denna typ av butiker med begagnade varor finns, men för min egen del är det just inget som lockar.  Jag tittade efter sådant som jag samlar på, dockskåpsmöbler och hundar i porslin, men hittade ingenting denna gång. Så här kan det se ut i butiken...

Hötorgshallen har gamla anor. Den allra första byggdes på 1880-talet. Den revs 1953. En ny byggdes på samma ställe och en av våningarna ligger under markplan. Jag passade på att handla en del godsaker när jag besökte den. Hit måste jag återvända litet oftare. Passar definitivt för singelhushållet, eftersom man kan köpa mat och annat i små portioner.

Så äntligen kom jag iväg till Mall of Scandinavia där jag aldrig varit tidigare. Det är ett imponerande shoppingcenter, som ligger i Solna. Nästan alla butikerna har engelska namn. Så skall det vara nu för tiden. Det såg spännande och fräscht ut.  Det enda jag handlade var en kopp kaffe och en giffel.

Entrén. Det pågår ombyggnad utanför.

Så här ser det ut, då man kommer in.

Festlig skyltning i en av butikerna.

En butik med bara Lego.

Rymdskepp i Lego. Pris 8000 kr

Teckning

Det är roligt att få vara litet kreativ. Hälsosamt, tror jag att det är också.
Jag har i flera omgångar försökt att lära mig måla akvarell, men fick till slut ge upp. Det var för svårt, det blev aldrig riktigt bra.
Så fick jag ett råd: Gå en teckningskurs i stället. Att lära sig teckna kan alla, bara man är beredd av öva tillräckligt mycket.
Det lät ju lovande.
Jag anmälde mig till en kurs hos Medborgarskolan, som omfattade sex lektioner. Pennor, suddgummi och ritpapper inhandlades. Vi fick pröva att rita av enkla föremål, perspektivritning och att rita ansikten. Vi fick också testa att rita med kol. Det här var ju riktigt roligt!
När kursen var slut fick vi tips på en bok, som vi kunde använda för att fortsätta på egen hand.

Jag följer instruktionerna i boken och sitter och ritar någon timme då och då. Det här kommer att ta tid. Jag tror att jag har att göra flera år framöver.
Man börjar med det allra enklaste, nämligen att rita raka streck och ringar. Sedan går man vidare och ritar av skålar, vaser och äpplen.

Nästa steg är att rita blommor. Blomman måste ha en tydlig form. Nu plötsligt lyfter det. Jag tänker "tja, det här blev ju inte så tokigt". Man börjar känna sig lustfylld!

Höstanemon

Man blir frestad att fortsätta med blommor. Det är rätt enkelt att jobba med. Dels kan man ju hitta många förlagor utomhus, dels kan man sitta och rita av från en blombok.
I lärobokens nästa kapitel kommer sedan djur. Katten jag ritade blev inte så bra, men jag tror jag kommer att kunna klara den så småningom.
Därefter är det dags för människokroppen, men då blir det genast svårare. Framför allt blir det svårt med ansikten. Man måste mäta upp, så att proportionerna blir de rätta. Sedan måste ju ansiktet se levande ut. Det här känns som överkurs, så jag hoppar över detta och fortsätter med föremål.

Kotte

Norra Djurgårdsstaden sommaren 2019

För två år sedan besökte jag Norra Djurgårdsstaden och gjorde ett inlägg om det besöket.
I somras gjorde hunden och jag ytterligare några besök där och det hade naturligtvis hänt en hel del i detta nybyggarområde nära Hjorthagen i östra Stockholm.
Jag bor i närheten, så jag har varit road av att följa områdets utveckling, utan att egentligen ha full koll på allt, som händer.
Flerfamiljshusen har en spännande arkitektur och ser väldigt exklusiva ut. De man ser på bilden är möjligen radhus, jag vet faktiskt inte.

Det har tillkommit butiker och restauranger. Jag stannande vid Blanche crêperie för att äta lunch. Där  serverades något, som jag inte ätit tidigare  - Gallete. Det är bovetepannkakor med olika typer av fyllning. Serverades med sallad till. Jättegott!

Leksaksbutiken Muntra barn har flyttat in på Husarvikstorget. Jag passade på att handla födelsedagspresent till ett barnbarn.

Området ingår i Nationalstadsparken och nu finns två broar över Husarviken, så att man lätt kan ta sig över till naturen och titta på  kossorna i en hage. Går man längre kommer man till Lilla skuggan och Stora skuggan. På bilden är dock kameran vänd mot Norra Djurgårdsstaden.

Gångvägen mellan Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen är utformad av konstnären Gunilla Klingberg. Den kallas "Vardagslivets gång" och är Sveriges längsta konstverk.

Återblick på sommaren 2019

Jag är hemma större delen av sommaren. Hunden och jag har tagit våra vanliga förmiddagspromenader och vi har upptäckt att det är trevligt att efter promenaden vistas en stund i vår närbelägna park. Vi brukar börja med att gå och bada tassarna i den lilla dammen och sedan går jag och sätter mig på någon bänk och hunden lägger sig bredvid i gräset. Hon tycker om att  spana efter kompisar, så vi brukar sitta så en stund innan det är dags att gå hem igen och laga lunch. Ibland dyker det faktiskt upp någon kompis med vidhängande matte och då blir det en del samvaro.

Det gäller att ordna det trevligt på balkongen, där vi vistas mycket. För några år sedan fick vi våra balkonger renoverade. Efter det blev det blev jag tvungen att slänga min konstgjorda gräsmatta, eftersom det blev förbjudet att ha sådant på golvet.
Nu har jag äntligen hittat ett alternativ, ett grått plastgolv från IKEA. Återstår att se hur det klarar vintern...

Sommarens utflykt gick till Artipelag på Värmdö. Min dotter Ulrika och jag tog en tur för att besöka detta berömda konstmuseum, där ingen av oss varit tidigare.

Så här vackert smälter museet in i naturen

En utställning av den italienske konstnären och designern Piero  Fornasettis verk lockade. Utställningen kallas Insida Utsida och är den första museiutställningen i Sverige, som omfattar hela Fornasettis produktiva spektrum av måleri, teckning, grafisk design, möbler, designföremål och rumsliga installationer. Även verk av hans son visades. Utställningen pågår till den 26 januari 2020.

Ulrika speglar en av skyltdockorna

Mycket radiolyssnande blir det på sommaren. Självklart några avsnitt av Sommar, men också radioföljetongen.
Radioföljetongen fyller 80 år i år. Det firar man med att ge Rosen på Tistelön av Emelie Flygare- Carlén. Det var den allra första radioföljetongen som sändes 1939. Inspelningen är dock inte lika gammal, utan från 1997. En utmärkt uppläsning på ålderdomlig svenska, som gav den rätta atmosfären i detta sorgliga drama.  Den finns fortfarande att lyssna på, på Sveriges radio play.

Vissa kvällar har ägnats åt TV-tittande. Jag har gått igenom hela den australiensiska serien  Hemma igen, där alla sex säsonger funnits på play. Ja, vad skall man säga om denna serie? Pekoral eller fullständigt lysande? Vad man nu än tycker, så måste jag säga att interiörerna, kostymerna och skådespelarprestationerna var helt fantastiska. Mest imponerad var jag av Noni Hazelhurst, som hade rollen som familjens överhuvud. Men kära nån, så mycket problem denna familj hade...

Som vanligt tillbringade hunden och jag en vecka i hyrd stuga på Gällnö i Stockholms skärgård. Det är en vacker ö med ängar, åkrar, skog och gles bebyggelse.
Sista dagen vi var där, fick vi besök i stugan av en vacker fjäril, som jag visar längst upp i inlägget. Det är en silverstreckad pärlemorfjäril.

Gällnö

Kräftfest med några av grannarna är en trevlig avslutning på sommaren

Te

Te är en av mina favoritdrycker.
Bruket att dricka te började i Kina, spreds sedan till Japan och nådde Europa på 1600-talet. Under 1800-talet hjälpte det brittiska imperiet till att göra te till en vardagsdryck genom att bygga teplantager i Indien.
I Sverige började man dricka te i mitten av 1700-talet. Under 1800-talet och en bit in på 1900-talet var teet framför allt en borgerlig dryck med stadsanknytning och det dracks främst i hemmen.
Det var alltså först under 1900-talet som teet fick sitt riktiga genombrott och kom att bli en allmän utbredd dryck. Tefirmorna ökade sitt utbud av smaksatta teer och kvaliteten på teerna blev bättre.
Allt te kommer från teplantan, som har två underarter: den kinesiska och den indiska.

Det finns tre sorters te: svart te, grönt te, och oolongte (en blandning av svart och grönt te).
Det finns flera varianter av dessa tre sorter, men alla är från samma buske. Skillnaden beror på växtplats och tillverkningsmetod.

Vi hör ofta att grönt te skall vara så hälsosamt och det är inte fel. Det kan ibland innehålla litet mindre koffein, men man skall veta att de mesta av C-vitaminerna försvinner vid tillagningen. Det te, som hälsomässigt skiljer sig från andra teer är Matcha, som malts till pulver. Tack vare att det inte bryggs, utan att man dricker själva tebladen, få man i sig ännu fler nyttigheter.

Utrustning för en japansk teceremoni

Rooibus, som är mitt favoritte är egentligen inget te, men används som sådant. Det kommer från en afrikansk buske, som heter järnbuske och innehåller ej tein, som ju kan vara uppiggande.
Det finns mycket att tänka på när det gäller förvaring, tillagning och servering av te. Mer om detta kan man läsa i boken Te av Petter Bjerke och Vernon Mauris.
Det finns flera tebutiker i Stockholm.Jag gjorde ett besök på The tea center of Stockholm på Hornsgatan i Stockholm och tog dessa bilder. Passade naturligtvis på att inhandla litet te också.

I somras  gjorde jag ett besök i det japanska tehuset, som ligger vid Etnografiska museet. Det var öppet hus denna dag, så jag fick tillfälle att smaka på en kopp Matchate och få litet information om de japanska traditionerna kring tedrickning.  Här ordnas ibland riktiga japanska teceremonier.

Pennor, pennor och åter pennor

Visst använder vi väl pennor än idag, även om datorerna minskat användningen. Då jag skulle gå en kurs i teckning besökte jag butiken Pen Store på Hornsgatan i Stockholm. Massor av pennor och en del papper också. En underbar butik! Jag inhandlade två blyertspennor med olika hårdhetsgrad samt ett suddgummi för det facila priset av 36 kronor!

Pen Store

Ordet penna kommer från det latinska ordet för fjäder. Fågelfjädrar började användas som pennor av romarna under 300-talet e.Kr. och kom med det ökade bruket av pergament att bli det dominerande skrivverktyget under mer än tusen år i Europa.
En helt annan sorts penna såg dagens ljus på 1560-talet då en fyndighet av svart grafit upptäcktes i England. Grafiten gick att skriva med och eftersom man trodde att materialet var bly fick det namn med anknytning till bly, som till exempel det svenska ordet blyerts efter tyskans bleierz för blymalm.
Mitt under den franska revolutionen konstruerade den franske konstnären och uppfinnaren Nicholas Jacques Conté en blyertspenna där hårdhetsgraden gick att variera. Nu fick blyertspennan sitt stora genombrott som folkets penna.
Något bly innehöll pennan inte, det hade den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele insett år 1799, då han upptäckte att grafit var en form av kristalliserat kol.

Blyertspennor med olika hårdhetsgrad

Så småningom började även olika typer av bläckpennor tillverkas. Det franska företaget Bic tillverkade en penna vid namn Bic Cristal, som räknas som världen mest sålda penna.
Ovanstående faktauppgifter kan man läsa på Tekniska museets hemsida.

Nej, inte Bic utan bara några vackra reservoarpennor.

Butikens mest exklusiva bläckpenna, en Lamy för 4450 kronor