Våra fem sinnen är syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Sinnena samverkar ofta. Lukt och smak är tätt sammankopplade. Doft är för mig väldoft.
Man brukar säga att det finns inget som så starkt kan beröra en som en doft man känner igen sedan barndomsåren. Ni vet, det där med Madeleinekakorna, som Marcel Proust skrev om i första delen av sin romansvit På spaning efter den tid som flytt. Han berättar där om att doften och smaken av en sådan kaka, doppad i lindblomste, återuppväcker barndomsminnen hos huvudpersonen. På så sätt har Madeleinekakan blivit en metafor för något som väcker minnen, speciellt från barndomen.
För mig finns ett speciellt doftminne från barndomen, nämligen Ovomaltine. Det var en dryck med chokladsmak, som jag tror att många barn drack på 1950-talet. Ansågs nyttigt. Jag kan fortfarande komma ihåg den underbara doften. Burken på bilden ser dock inte likadan ut, som på 1950-talet.
En av de underbaraste blomdofterna jag vet, är doften av kaprifol. Påminner mig om sommarkvällar vid det torp, som jag hyrde tillsammans med min familj på 1970-talet. Där det fanns en kaprifol, som doftade enormt.
En doft, som vi väl alla älskar, är doften av hav och tång. Jag tar ibland promenader utmed vattnet och njuter alltid av den härliga doften.
Jag tycker inte att det verkar som så många kvinnor använder parfym längre. Kanske det beror på att man vet att många är allergiska mot doften. Själv använder jag det då och då i festligare sammanhang. Chanel nr 5 är för mig den enda tänkbara, även om jag numera nöjer mig med eau de parfum. En billigare variant.
Hundars luktsinne är ju som bekant tusentals gånger starkare än människans. Till stor nytta för oss människor, då de på så sätt kan hjälpa oss att spåra upp saker och även människor. Deras tillvaro är av ett hav av dofter. Jag vet inte om min hund var speciell, men hon hade ett enormt behov av att lukta på det mesta, då vi var ute och promenerade. Tyvärr lämnade hon mig sommaren 2025, 13 år gammal.
Man brukar säga att det finns inget som så starkt kan beröra en som en doft man känner igen sedan barndomsåren. Ni vet, det där med Madeleinekakorna, som Marcel Proust skrev om i första delen av sin romansvit På spaning efter den tid som flytt. Han berättar där om att doften och smaken av en sådan kaka, doppad i lindblomste, återuppväcker barndomsminnen hos huvudpersonen. På så sätt har Madeleinekakan blivit en metafor för något som väcker minnen, speciellt från barndomen.
 |
| Bild Madeleinekaka tagen från www.wikipedia.org |
För mig finns ett speciellt doftminne från barndomen, nämligen Ovomaltine. Det var en dryck med chokladsmak, som jag tror att många barn drack på 1950-talet. Ansågs nyttigt. Jag kan fortfarande komma ihåg den underbara doften. Burken på bilden ser dock inte likadan ut, som på 1950-talet.
 |
| Bild på Ovomaltine tagen från althouse.biz |
En av de underbaraste blomdofterna jag vet, är doften av kaprifol. Påminner mig om sommarkvällar vid det torp, som jag hyrde tillsammans med min familj på 1970-talet. Där det fanns en kaprifol, som doftade enormt.
En doft, som vi väl alla älskar, är doften av hav och tång. Jag tar ibland promenader utmed vattnet och njuter alltid av den härliga doften.
Jag tycker inte att det verkar som så många kvinnor använder parfym längre. Kanske det beror på att man vet att många är allergiska mot doften. Själv använder jag det då och då i festligare sammanhang. Chanel nr 5 är för mig den enda tänkbara, även om jag numera nöjer mig med eau de parfum. En billigare variant.
Hundars luktsinne är ju som bekant tusentals gånger starkare än människans. Till stor nytta för oss människor, då de på så sätt kan hjälpa oss att spåra upp saker och även människor. Deras tillvaro är av ett hav av dofter. Jag vet inte om min hund var speciell, men hon hade ett enormt behov av att lukta på det mesta, då vi var ute och promenerade. Tyvärr lämnade hon mig sommaren 2025, 13 år gammal.
