Odlingar på Skansen

Vad odlar man på Skansen? 
Skansen i Stockholm har inte bara djur och gamla byggnader. Det finns så mycket annat, som är värt ett besök. Denna sommar bestämde jag mig för att titta närmare på de olika trädgårdsodlingarna.
Mitt första stopp blev vid Gubbhyllan, som ligger nära entrén. I det huset finns Snus- och tändsticksmuseet. Museet har en liten tobaksodling utanför huset. Där odlas bondtobak och virginatobak. Båda arterna är ettåriga och användes för tobaksframställningen som förr var utbredd i Sverige.
Tobaken i Sverige har en historia som går ända tillbaka till början av 1700-talet. Det var främst i städerna som tobaksodlandet får stor genomslagskraft, men så småningom började man  odla även ute på landsbygden. Under 1800-talet går det mesta av tobaksskörden till snustillverkning. 1939 upphör tobaksodlingen i Stockholm och den sista svenska tobaken som odlas för kommersiellt bruk skördas 1964 i Åhus.

Tobaksodling

Nästa stopp blev vid Rosengården. 
I Rosengården möts man av 100 olika sorters rosor i lysande färger, där äldre  och nyare sorter växer sida vid sida. Platsen invigdes 1964, men många av växterna har en historia som går ännu längre tillbaka.

Nära Rosengården ligger Örtagården. Här odlas läkeväxter, kryddor, prydnadsväxter och växter som används vid färgning.

Vinruta

Mitt emot Örtagården ligger några koloniträdgårdar. Kolonirörelsen introducerades i Sverige vid förra sekelskiftet. På Skansen finns två koloniträdgårdar med stugor från 1920-talet. 
Den dagen jag var där bjöds det på musikunderhållning!

Allra sist besökte jag Fjärilsträdgården, som ligger alldeles bredvid Skånegården. Den är full av doftande blommor och prunkande växter. Hit kommer olika sorters fjärilar som äter nektar och fjärilslarver som lever av gröna blad. En fjärilsanpassad trädgård måste därför innehålla både gröna och blommande växter.
På Skansens hemsida finns det mer att läsa om de olika trädgårdarna.

Trevlig sommar!

Jag önskar alla mina läsare trevlig sommar!
Bloggen gör nu uppehåll och återkommer i början av augusti.

Midsommar i Söderköping

Det är väldigt sällan jag åker bort på midsommar, men i år blev jag sugen på att följa med på en sällskapsresa till Söderköping, där jag aldrig har varit tidigare.
Söderköping är en charmig liten stad i Östergötland. Vi bodde två nätter på Söderköpings Brunn, ett hotell som har anor från 1774. Göta kanal går tvärs igenom staden och hotellet ligger nära kanalen.
På midsommaraftonens förmiddag tog vi en promenad genom staden. Drothemskvarteren är ett område som fortfarande ger en känsla av Söderköpings medeltida utseende. Små låga trähus på små tomter vid smala gränder.

Sveriges äldsta ännu fungerande bokhandel

Glass inköpt i den världsberömda glasskiosken Smultronstället

På eftermiddagen blev det naturligtvis fullspäckat program. Vi åt sillunch och jordgubbstårta. Därefter spelade brunnsorkestern upp och midsommarstången restes. Det var vackert väder och mycket folk.

Nästa dag gjorde vi en båttur på Göta kanal. Vi passerade genom två slussar och åkte ut till Sankt Annas skärgård. Vi gjorde ett strandhugg på ön Västra Gärdsholmen, där vi besökte Capella Ecumenica. 
Vid Arkösund väntade bussen, som tog oss hem till Stockholm.

Grönt är skönt

Den gröna färgen sägs vara lugnande och uppfriskande. Den ger harmoni och är också en symbol för säkerhet (nu är det grönt, nu kan vi gå över gatan). Det är ju också den mest dominerande färgen i vår natur.
Jag tittade igenom mina bilder och hittade några som jag tycker passar till denna rubrik.

Lake District i norra England

 



Ulriksdals slottpark. Den här bilden är jag faktiskt ganska stolt över. Tagen med kompaktkamera, inställning bladverk.
 



Liten sallad med kräftstjärtar. Jag gick en matlagningskurs för några år sedan. Då fick vi lära oss att göra denna som förrätt. Det är dressingen som är litet speciell. Den innehåller bland annat chili och honung.

 



Äntligen får jag visa upp denna bild, som är tagen på ett kafé i Wien. Bakelsen heter Gartenfest.

 

Stadsodling i Torsviksparken. Bilden är tagen för flera år sedan. Det funkade i några år, sedan gav jag upp. Svårast var att få vattningen att fungera.



Havets hus i Bohuslän

Torsviksberget. Bilden är lånad från en mäklarsida.

Poesiparken i Fredrikshamn, Danmark

Bilden är tagen 1970 i Schwarzwald

Mitt dockskåp

Det var flera år sedan jag skrev något om mitt dockskåp. 
Jag berättade då hur jag kommit på att använda min lilla antika bokhylla till något annat än att förvara böcker i. Jag inredde den till ett dockskåp!
Bokhyllan är i gustaviansk stil och har tre hyllor. Jag tapetserade två rum och lade på ett köksgolv i det tredje. Många tillverkar sina dockskåpsmöbler själva, men jag insåg ganska snart att det var inte aktuellt för min del. Jag köpte inredningen. Det går att hitta en hel del på nätet och även på Miniatyrmässan, som hålls två gånger om året. 
Jag fick leta länge efter en spis i gustaviansk stil, utan att hitta någon. På 1700-talet hade man inte vedspisar av den typ som vi är vana att se, utan spisar med öppna hål i spishällen. I hålen lade man det man eldade med och sedan placerades grytorna ovanpå. Vedspisarna kom senare, en bit in på 1800-talet.
Nu har jag äntligen fått en sådan spis, som min son har tillverkat.
Det skulle naturligtvis vara trevligt om man kunde ordna belysning också. Men jag vill ju inte förstöra bokhyllan, så jag nöjer mig med att tända i kakelugnarna ibland. Taklamporna går också att tända.

Sovrum

Salong

Kök

Spisen i närbild

Det finns många intressanta böcker om dockskåp och dockskåpens historia. På Nordiska museet finns flera gamla dockskåp att titta på.
Just nu pågår en utställning på Hallwylska museet. Den heter Den lilla vida världen - miniatyrer, modeller och dockskåp. Den pågår till januari 2026. Jag kommer själv att besöka den och hoppas sedan kunna visa några bilder här på min blogg.

Vertikala trädgårdar

Har ni hört talas om vertikala trädgårdar? Det kallas också för växtväggar.
Jag var ute och promenerade på Östermalm i höstas och fick se en enastående fin fasad på ett av husen på Storgatan. Det fanns en skylt uppsatt på väggen och där kunde man läsa följande:
Med sitt variationsrika vertikala växtlandskap hoppas vi skapa ett bättre livsrum för grannar, medborgare, småfåglar och insekter. Denna levande fasad är gestaltad och uppförd av Greeworks AB på beställning av Brf August Blanche som tillsammans med grannarna Teknikföretagen möjliggjort installationen. 
För den som är intresserad finns en hel del att läsa på nätet om hur man går tillväga för att arrangera en vertikal trädgård.
Där fick jag också tips om några andra vertikala trädgårdar, som finns i Stockholm. Tidigare i vår besökte jag dessa.

Hörnet Drottninggatan/Klarabergsgatan

 

Olof Palmes gata 14

Eftersom jag ändå var i krokarna passade jag på att besöka Centralbadets innergård. Där finns ingen vertikal trädgård men däremot en vacker och rofylld miljö.
Det var i slutet av april jag tog dessa bilder, så det var inte så mycket blommor ännu, men träden visade sin första skira grönska. 

Fotografiska museet

Fotografiska museet hade jag inte besökt sedan det invigdes 2010. Det var alltså dags att ta sig dit igen. Men oj, så bökigt det var! Läget är ju utsökt just vid Stadsgårdskajen, men det är en väldigt tråkig väg dit från Slussen. Mycket beroende på ombyggnaden av Slussenområdet.
Fördelen var att jag fick tillfälle att ta en bra bild på Guldbron.

För närvarande pågår det flera intressanta utställningar.
En av dem heter Ett liv i högdager. Den visar fotografier av Hans Hammaskiöld, som levde 1925 till 2012. Han arbetade som modefotograf och porträttfotograf. Han dokumenterade också London på 1950-talet. Att han hade sinne för humor lyser fram i flera av hans utsökta fotografier.

Modefotografering 1960

Pontus Hultén

Chelsea Embarkment London 1955

Jag gick vidare och tittade på en grupputställningen med titeln On being family. Den visar verk av tre kvinnliga fotografer - Anna Clarén, Ewa Stackelberg och Hannah Modigh. 

Anna Clarén

Ewa Stackelberg

Hannah Modigh

Poesiböcker

                                                              

En poesibok var en anteckningsbok med eleganta pärmar, som man lät sina vänner skriva i. Det skulle vara en dikt eller något annat tänkvärt. Riktigt fint blev det, om de dessutom kunde göra en teckning. Det ni ser på bilden ovan är min mormors poesibok från 1892. Tänk om hon vetat att den skulle komma att visas upp på internet. Tanken svindlar...
Poesiböcker har alltså förekommit sedan lång tid tillbaka och åtminstone in på 1950-talet, då jag själv hade en. 

Min poesibok

Jag kontaktade Nordiska museets arkiv och det visade sig att de har en del material, så om någon är intresserad av att få veta mer,  kan man ta kontakt med dem.
Min dotter, som är född 1970 berättar att det på 1980-talet förekom en typ av anteckningsböcker, som hette "Mina vänner". Några dikter skrevs inte där, utan bara uppgifter om vännerna och ett fotografi.

Här är några sidor ur min mormors poesibok:

Min mormor Hilda fick denna bok på sin födelsedag 1892 av sin bror Albert

Här är två sidor i min mormors poesibok

För flera år sedan gjorde jag en efterlysning både på Facebook och på Seniornets forum och fick glädjande nog några svar. Här nedan kommer omslaget på Ingrids poesibok från 1950-talet samt två sidor ur den boken. På den första är det Ingrids skolfröken, som skrivit!

Här kommer två sidor ur en annan poesibok:

Slutligen ytterligare några utdrag ur andra poesiböcker:

Döm ej alltid efter ytan
sök ej där ditt ideal
ty dess skönhet är förgänglig
kanske du ångrar ditt val
Pröva hellre själens skatter
pröva vad i hjärtat bor
och du kanske där skall finna
vad du ej på förhand tror.

Skrivet av Barbro julafton 1947.

"Sist i boken vill jag stå, främst bland vännerna ändå

Skrivet av Gösta 5 oktober 1950.