Trevlig sommar!

Jag önskar alla mina läsare trevlig sommar. Nu gör jag uppehåll och  återkommer den 7 augusti. Bilderna i collaget är från Gällnö i Stockholms skärgård.

Min odlingslåda

Förra sommaren berättade jag om, att mitt trädgårdsliv nu på gamla dagar har reducerats till odling i låda. Jag har naturligtvis också litet blommor på balkongen, men det är inte så mycket att skryta med. Den delen skall jag utveckla nästa sommar.
Alltså, förra året startade min hemkommun ett projekt för stadsodling, där man erbjöd medborgare utan egen trädgård möjlighet att odla i låda eller pallkrage, som det i bland kallas. Jag och ytterligare två familjer i mitt bostadsområde nappade på erbjudandet och fick varsin låda placerad i en park i närheten av där vi bor. Kommunen håller med låda och jord. Resten får man ordna själv.
Jag sådde rädisor, sallad och morötter. Det var naturligt mycket spännande. Rädisorna tittade upp redan efter tio dagar, sedan kom salladen. Jag mumsade i mig för fullt, samtidigt som jag undrade över morötterna. Många sade att morötter brukar ta sig dåligt, men det är helt enkelt så, att det är svårt att se när de är klara. Man får inte ha för bråttom. Det tog en hel månad innan de var färdiga

Hunden inspekterar odlingslådorna, som placerades ut förra sommaren

Grannen och jag gläds åt de spirande grönsakerna och kryddorna

I år har jag fått lov att fortsätta. Dessutom fick jag ta över en låda efter en granne, som flyttat. Nej, det är inte hon på bilden utan en annan. Kommunen var generös nog att också förse mig med litet gödsel!
Jag sådde återigen rädisor, sallad och morötter. Dessutom har jag planterat litet blommor. I den som jag tagit över efter grannen finns sedan tidigare jordgubbsplantor. Jag har ingen aning om vad man skall göra med dem. Jag låter dem vara, så får vi se.
Efter en vecka såg det ut så här. Ytterligare en granne har fått placera sina kryddor i en av mina lådor.
Fördelen med att odla i låda är, att det är en bekväm arbetsställning då man pysslar med växterna och att det är nästan helt befriat från ogräs.
Ytterligare en fördel är att man utvecklar kontakterna med sina grannar.

Kappsta

Kappsta är ett naturreservat på Lidingö och ligger på en sluttning ner mot Värtan.
Vegetationen består av hällmarkstallskog, blåbärsgranskog, ädellövslundar, klipp- och vasstränder och kulturhävdad mark i form av mer eller mindre igenväxta sekelskiftesträdgårdar. Området hyser ett flertal grova och mycket gamla ekar och tallar. Inom den kulturhävdade marken finns välväxta, främmande trädslag samt ett antal sällsynta så kallade gräsfröinkomlingar som blårapunkel, vitfryle och parksmörblomma. Här finns också två världsunika skogsfibblor samt ett antal sällsynta lundväxter. (Uppgifterna tagna från Länsstyrelsens hemsida).
Hunden och jag tog en liten promenad genom detta område. Det var en varm och solig försommardag.
Tyvärr hittade jag inga av dessa ovanliga växter, men vackert var det i alla fall. Det var också ett rikt fågelliv.

Midsommarblomster

Området är mest känt för att det var här som Raoul Wallenberg föddes. Hans morföräldrar hade ett sommarhus i Kappsta och hans mor vistades där då han kom till världen. Huset är nerbrunnet, endast grunden finns kvar.
På husgrunden finns ett minnesmärke placerat. Det är en skulptur i form av den portfölj, som Raoul Wallenberg antas ha använt. Konstverket är skapat av Ulla Kraitz och kallas Attachéväska R W.

Beridna högvakten

I dag är det nationaldagen och då får man kanske vara litet rojalistisk.
För att den Beridna Högvakten ska kunna sprida glädje, pompa och ståt på Stockholms gator krävs idag två huvudaktörer. Den ena är den ideella organisationen Föreningen för den Beridna Högvakten, den andra är Försvarsmakten.
Föreningen sköter inköp och utbildning av hästarna. Försvarsmakten med Dragonmusikkåren och vakten från Livgardet svarar för genomförandet av vaktparaderna. Stockholms vaktparad lär vara världens enda beridna musikkår.
Stallet ligger vid K1 på Lidingövägen och erbjuder ibland visningar. Jag deltog i en sådan tidigare i våras och tog litet bilder.
I slutet av inlägget kommer en film jag tog då vaktparaden gick över Norrbro. Tyvärr tog musikerna paus just då. Det är bara pukorna som hörs. Men ni kan säkert föreställa er hur det låter.

Pukhäst

Träning med sabel

Lördagstema - sommarläsning

Det är dags att planera sin sommarläsning. Man brukar  ju säga att sommarläsningen skall innehålla åtminstone en klassiker. Det är inte aktuellt för mig denna sommar. Däremot passar jag gärna på att läsa tjocka böcker. Inte bara för att de är tjocka, de skall ju var intressanta förstås, utan för att man har litet mer tid att läsa på sommaren. Det blir väldigt jobbigt att läsa en tjock bok om man bara kan läsa en liten stund då och då. Man tappar lätt intresset.
På sommaren sitter jag gärna på balkongen på eftermiddagarna och läser. I stugan på Gällnö, där jag brukar hyra in mig en vecka varje sommar, har jag massor av tid att läsa. Ingen TV som distraherar.

Den första bok jag tänker ta tag i, är en riktig bjässe på 527 sidor. Inte så farligt, som det låter. Det är mest bilder. Detta bildverk om Ingrid Bergman har givits ut med anledning av att det i år är 100 år sedan hon föddes. Boken, som är på engelska, innehåller ett förord av Liv Ullman. En del av bilderna är från privata samlingar och många av dem har aldrig visats förr. Tja, nu tycks det ändå bli en klassiker, i alla fall OM en klassiker.

Sommarens ljudboksdeckare blir Lewismannen av Peter May. Jag har tidigare läst Svarthuset av samme författare och tyckte att den var mycket bra, men rätt otäck. "Det är mycket spännande, men mer på ett existentiellt än ett renodlat deckarsätt. Ett mörkt drama med få ljusglimtar växer fram, sårigt och nervigt.", står det i Svenska dagbladets recension.
Nu får vi se om fortsättningen är skriven på samma sätt.
Jag lägger ofta in mina ljudböcker i MP3-format på smartphonen, så har jag dem till hands då jag är ute och reser.

Nästa bok blir en bok, eller kanske flera, om akvarellmålning. Jag gick några kurser i akvarellmålning för några år sedan. Målarlådan har sedan dess mest legat på en hylla, men nu är det dags att återuppta arbetet. Jag ger mig inte! Det blir till att börja om från början.

En resehandbok om Schweiz blir det också inför sommarens utomlandsresa.

Var får jag nu tag på alla dessa böcker?  Jag köper mycket sällan böcker, så mitt vattenhål är Hjorthagens bibliotek. De böcker de inte själva har, beställer jag in och hämtar där. Hjorthagens bibliotek är Stockholms minsta bibliotek och det är alltid lika trevligt att besöka detta mysiga ställe med 50-talsatmosfär och även få en pratstund med före detta kollegor. Så småningom kommer de att flytta till nya lokaler i den närbelägna stadsdelen Norra Djurgårdsstaden.

Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Varje lördag skriver vi ett inlägg under ett gemensamt tema. Denna veckas tema är Sommarläsning. Månadens temavärdinna är Karin Englund. Övriga bloggare hittar du i högra spalten en bit ner.
Nu blir det inga teman under sommaren, men jag fortsätter några gånger till med egna inlägg. Sedan gör jag också uppehåll under juli månad. 

Akvarell för nybörjare

Då jag planerade mitt liv som pensionär, såg jag möjligheten att äntligen få tid att ägna mig åt något kreativt. Jag har alltid varit väldigt förtjust i akvarellmålningar och tyckte att det skulle vara roligt att pröva på att måla litet själv. Jag hade inte hållit i en pensel sedan skoltiden. Många säger att akvarell är väldigt svårt.  Det är mycket fråga om teknik och att man måste förstå hur färgerna fungerar. Fördelen är att det är en rätt okomplicerad utrustning. Färger, penslar, papper och vatten. Sedan är det bara att sätta igång.
Jag gick några kurser och lyckades väl få till en och annan hyfsat bra övning.
Så gick jag i pension, men fortsatte att arbeta en del, skaffade hund och hade fullt upp med andra aktiviteter, så målarlådan blev liggande.  Nu har jag tagit fram den igen och skaffat några handböcker, som jag arbetar efter. Man får helt enkelt börja om från början. Handboken jag använder mig av just nu är Nybörjare i akvarell D.1 av Ia Säflund.
Det är en väldigt trevlig hobby, speciellt på sommaren då ljuset är bra och andra aktiviteter ligger nere. Då finns det ju också möjlighet till utomhusmåleri, om man föredrar det.
Så här ser det ut på mitt matbord just nu.

Här är en övning som jag gjort tidigare

Lördagstema - museer

Jag ber att få presentera ett helt unikt museum - Elfviks ordmuseum!
Elfviks gård längst ut på Lidingö har en lång historia, som jag inte skall gå in på nu. Det får jag ta en annan gång. Denna gård, som än idag har ett levande jordbruk med får, getter och höns har även en charmig gårdsbutik med café och ett museum. Museet heter Ordmuseet och är helt unikt i landet. Det första och såvitt jag vet, det enda i sitt slag.Där sparar man på gamla svenska ord! Ord, som fallit i glömska eller riskerar att göra det.
2018 flyttade detta ordmuseum till Vallby Friluftsmuseum, som dock är stängt tills vidare (aug. 2020).

Byggnaden vid Elfviks gård med gårdsbutik, café och museum

Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Varje lördag skriver vi ett inlägg under ett gemensamt tema. Denna veckas tema är Museer.  Månadens temavärdinna är Karin Englund. Övriga bloggare hittar du i högra spalten en bit ner.

Torsviks bokcirkel

Vad händer i området Torsvik på Lidingö en gång i månaden? Det är en massa tanter i svängen....

Vad händer i detta hus? Varför sitter två hundar ute på balkongen, när det hörs en massa prat och skratt inifrån? Kanske det är något på gång...

Det luktar kaffe och nybakat bröd...

Kokostoppar, franska våfflor och Zuleikatårta. 

Det är Torsviks bokcirkel som träffas!
Vi träffas en gång i månaden och inleder alltid med att dricka kaffe och äta hembakat bröd. Då  pratar vi om ditt och datt i en timme. Därefter övergår vi mer seriösa ämnen. Var och en presenterar en nyligen läst bok för de andra. Det ger upphov till en massa intressanta samtal. Lästipsen har varit värdefulla och resulterat i nya läsupplevelser. Det är dock inte alltid som man gillar den bok man presenterar. Eftersom var och en läser en egen bok till varje tillfälle, innebär det naturligtvis att mängder av böcker blivit lästa. Självklart har nobelpristagare och andra uppmärksammade författare blivit lästa och presenterade, men också många andra mindre kända. I slutet av inlägget ger jag exempel på några sådana.

Torsviks bokcirkel

Dålig karma av David Safier
När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka
I blodbokens tid av Bodil Mårtensson

Kärleken i Julia Anderssons liv av Åsa Moberg
Winston Churchill av Bengt Liljegren
Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd av Rachel Joyce

Oceanen av Neil Gaiman
Kontakt med andra världar av Doris Ankarberg och Örjan Björkhem
Till himlen och tillbaka av Eben Alexander
När kalla nätter plågar mig av Jessica Andersson

The story of you av Katy Regan
Allt jag önskar mig av Gregoire Delacourt
Morgon i Jenin av Susan Abulhawa

Lördagstema - en klassiker

Det blir Lars Ahlin!
Den 4 april var det nämligen 100 år sedan denne store författare föddes.
Debuten skedde 1943 med boken Tåbb med manifest. Han utvecklades till en religiös mystiker med episk bredd och djärvt gestaltskapande förmåga. Hans människor är särpräglade naturer, undantagstyper i konflikt med sin ofta norrländska omgivning. Han förenade sitt mörka patos med drastisk folklig humor   ( Litteraturhandboken 1984).
I DN den 4 april skriver Stina Otterberg om Lars Ahlin. Hon ringar in fyra viktiga teman i hans författarskap: Barnet - Maten - Omsorgen - Kroppen. Hon berättar också hur hon upplever omläsningen av de böcker som just givits ut i nyutgåvor, Natt i marknadstältet och Noveller. Hon konstaterar att de håller än idag och känns mycket levande! Det är ju kriteriet för en klassiker. Här är en länk till artikeln Tillbaka till den väldige från Sundsvall .
Någon av hans böcker läste jag, då jag för mycket länge sedan pluggade litteraturvetenskap på universitetet. För mig blev det aktuellt med omläsning för ett år sedan, eftersom jag faktiskt gått och blivit släkt med Lars Ahlin. Mitt yngsta barnbarn har Lars Ahlin som morfarsfar.
Den bok jag läste var Kanelbiten. Det är en finstämd berättelse om en ung flickas upptäckt av vuxenvärlden och hennes relation till mamman.
Se även Ulf Lindes samtal med Lars Ahlin i Öppet arkiv. Det är två avsnitt och jag länkar till det första Lars Ahlin in på benet .
Lars Ahlin gick bort 1997.

Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Varje lördag skriver vi ett inlägg under ett gemensamt tema. Denna veckas tema är En klassiker. Månadens temavärdinna är Gnuttan. Övriga bloggare hittar du i högra spalten en bit ner.

Lördagstema - Gul och blå

Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Varje lördag skriver vi ett inlägg under ett gemensamt tema. Denna veckas tema är Gul och blå. Månadens temavärdinna är Gnuttan. Övriga bloggare hittar du i högra spalten en bit ner.

Det första jag kommer att tänka på är naturligtvis den svenska flaggan. Så fint blå med gult kors.
Så här står det i Wikipedia:  Sveriges flagga har blå bakgrund med ett gult kors av liknande utformning som återfinns i de övriga nordiska ländernas flaggor. Modellen tros vara inspirerad av den danska Dannebrogen och färgerna kommer troligen från lilla riksvapnets tre gyllene kronor i blått fält samt det stora riksvapnets utböjda kors i guld.
Jag har hört sägnen att det var någon, kung kanske, som hade sett upp mot himlen och där, kanske i en svår stund, sett ett gyllene kors och därefter beslutat att detta skulle vara Sveriges flagga. Nu firar vi i alla fall Svenska flaggans dag den 6 juni, som sedan 1983 är Sveriges nationaldag.
Vid några tillfällen har jag firat denna dag med picnic i Drottningholms slottspark tillsammans  med min son och hans vänner.

Butiken Gul & Blå låg i många år på Drottninggatan. Då mina barn var i tonåren handlade vi en del där. Numera säljs tydligen deras jeans endast i en webbshop.

Man kan slå sig gul och blå. Detta har jag tack och lov sluppit!

Lördagstema - Fotografering

Jag har alltid haft tillgång till kamera, så länge jag kan minnas. Det har jag min äldre bror att tacka för. Han blev tidigt intresserad av fotografering och fick så småningom även ett eget mörkrum hemma i vårt barndomshem. Det visade sig att föräldrarnas investering lönade sig för min bror fick på så sätt in en fot i tidningsvärden. Han utbildade sig så småningom till journalist.
Han var också den som gav mig min första kamera. Ja, det var väl en sådan man kallar lådkamera och jag har faktiskt kvar några bilder tagna med den. Dessa bilder, som är de första bilder jag tog på egen hand, tror jag är tagna någon gång i mitten av 1950-talet, då jag var runt 12 år. De är tagna i samband med en utflykt till Eskilstuna.

Eskilstuna ca 1955

Jag fortsatte naturligtvis att fotografera. Det är väl inget särskilt märkvärdigt med det. Det gör väl de flesta människor och som för många har det mest blivit familjebilder och semesterbilder.
Jag har nyligen städat bland mina pappersbilder. Jag plockade också fram några gamla diabilder, som jag lämnade in i en butik för att få dem inlagda  på ett USB-minne. Här kommer en av dem.
Den är tagen under en semesterresa, som min dåvarande man och jag gjorde 1970 genom Europa. Vi bilade från Stockholm ända ner till Grado vid Adriatiska havet och vände sedan hem igen. Tre veckor tog det. Vi hushållade med resurserna och hade ett primuskök med oss, på vilket vi lagade lunch varje dag.

Soppkokning någonstans i Alperna juni 1970

Den stora revolutionen kom naturligtvis då man skaffade sig dator och digitalkamera.
För mig vände det nog för några år sedan då jag började blogga. Nu blev det ju riktigt roligt med fotografering och att ta litet andra bilder än de vanliga semester- och familjebilderna. Jag är fullt nöjd med min kompaktkamera och kameran i mobilen. Jag använder bildbehandlingsprogrammen Windows Photo Gallery och Picasa. Om man vill ge bilderna effekter kan man använda några program, som jag tipsat om i mitt inlägg om bildbehandling.
Nu avslutar jag med att visa några av de bilder, som jag tycker att jag lyckats allra bäst med.

Skärgårdsbåtar vid Strandvägskajen

Same

Kautokeino. Bilden tagen inifrån Juhls silvergalleri

Hunden Stella

Halofenomen

Bergianska trädgården

Lemonad med lime och mynta - Gällnöbarens specialitet

Min blogg ingår i en grupp, som kallas Lördagsbloggare. Varje lördag skriver vi ett inlägg under ett gemensamt tema. Denna veckas tema är Fotografering. Månadens värdinna är Livsrummet. Övriga bloggare hittar du i högra spalten en bit ner.