Kommunikation

Jag har tidigare varit med i olika bloggrupper, där man fick möjlighet att blogga kring olika ämnen eller teman. Man lade mest tonvikt på bilderna. 
Så här såg mitt inlägg ut, då jag bloggade om kommunikation. 
Kommunikation är ju ett mycket omfattande begrepp. Jag tänker på allt från samtal mellan människor till olika fortskaffningsmedel.

Pensionärer på café. Bilden tagen på en rundresa i Wales.

Hästdroska i Wien
 

Safari i Tanzania

Flakmoppe på Gällnö

 



Djuren kommunicerar också. Bilden är tagen vid Ribbersborg i Malmö.

 



Barnbarnen på besök i stugan på Gällnö 2011

Grannar

När man ser tillbaka på sitt liv och tänker på dem man bott i närheten av, framträder en brokig skara av människor - mina grannar genom tiderna! De starkaste minnena är från barndomen.
 Som barn bodde jag i villa på Lidingö. Mitt minne av den tiden är, att det bodde mest äldre människor i grannhusen. Men några jämnåriga grannar hade jag, som jag lekte med. Ett starkt minne har jag av systrarna som bodde tvärs över vägen. De hette Yvonne och Evy.  Yvonne, den äldsta systern och jag gillade båda att dansa balett. På bilden är jag klädd i  balettklänning och Yvonne i sin finklänning. Jag har nylagt hår med rosett och allt. Så där snygg i håret  brukade jag aldrig vara annars. Undrar varför jag ser så sur ut? Är det för att jag inte har några riktiga balettskor på mig? Det hela var nog en smula improviserat.

Balettdansöser ca 1949

Längre bort på vår väg bodde det en familj, som hade något så ovanligt som tre pojkar som var trillingar. 
På vår väg bodde flera ensamstående kvinnor. Några av dem hyrde ut rum i sina villor.
En av dem, tant Tyra, var god vän med mina föräldrar. Hon var en äventyrlig kvinna. Hon hade nämligen som ung arbetat som journalist och rapporterat om ett antal våghalsiga flyguppvisningar på 1930-talet. Inte nog med det - hon hade även själv suttit med i ett av flygplanen!  Bilden nedan är tagen många år senare, då hon blev intervjuad inför något så ovanligt som en helgtripp till New York. Med flyg , alltså!

DN 1954

En del kalas ordnades förstås. På bilden nedan är det grannbarn, klasskamrater samt en kusin. Jag själv syns längst upp till höger. Flickan till vänster om mig i mörk klänning, var brorsdotter till Dag Hammarskjöld.

Födelsedagskalas 1951

Hundintresset kom tidigt. Här poserar jag tillsammans med en kamrat och en av mina lärare, som faktisk bodde granne med mig. Hon hade en collie. Den andra hunden, som är en boxer, var min.

Med  grannar och hundar ca 1956

Så flyttade jag hemifrån, skaffade man och barn och hade naturligtvis kontakt med en del andra småbarnsföräldrar i närheten. Under dessa år var det bara familjebilder, som togs.

Under flera år bodde jag med min familj i Stockholms innerstad. Där ordnades det gårdsfester, vilket innebar många grannkontakter. Vi hade den berömde författaren Göran Palm som granne. Hans dotter och min dotter Ulrika blev kamrater. 

Göran Palm (1931-2016)

Så skilde jag mig och flyttade jag tillbaka till Lidingö och bodde några år i Bodal. Det var roligt att se att barnen fick lättare att umgås med kamrater och kunde leka mycket utomhus här ute i förorten. Kamraterna var alltid välkomna att hälsa på, så det blev rätt mycket spring ut och in.

Bodal ca 1981. Mattias stående längst till höger, Ulrika sittande tvåa från höger.

                  

Under 1980- och 90-talen hade jag sommarstuga på Ekerö. Där hade jag tur att få nära kontakt med en trevlig granne som hette Barbro. Vi blev så goda vänner att vi gjorde en resa till Italien tillsammans.

Barbro och jag på restaurang i Italien 1990

Numera bor jag i Torsvik på Lidingö. Det är fem hus i vår förening. Två av dem ser ni i början av inlägget. Jag bor i det bakre huset näst längst upp till vänster.
I mitt område bor det rätt många pensionärer. Vi är några grannar som bildat bokcirkel och också gör annat tillsammans. Här på bilden har vi kräftfest.
Naturligtvis har jag råkat ut för en del tråkiga grannar också, men det finns ingen anledning att berätta om dem här. De förpassas till glömskan.

Kulturvandring på Lidingö

I somras gjorde jag en av de kulturvandringar, som Lidingö kommun erbjuder på sin hemsida.
Vandringen kallas för Staden på landet - staden på modet. Den är ett par kilometer lång och går genom bebyggda områden. 
Jag började med att gå till Stureplatån. Det är ett radhusområde, som uppfördes i slutet av 1940-talet. Husen ritades av Erik och Thore Alsén. Ytterligare några radhus tillkom i området 1987.  

Därefter fortsatte jag ner mot villaområdet Islinge, som grundades av Islinge gårds ägare C G Dahlerus.  Jag gick utmed Albavägen, där det ligger många fina sekelskiftesvillor. Jag njuter av utsikten över Islingeviken och kommer så småningom till hörnet Albavägen/Västerkroken, där det ligger ett hus, som är ett fint exempel på funktionalism.

Islingehöjden

Funkisvilla

Vid Västerkrokens slut kommer man så upp till ett område med flerfamiljshus, Torsviksplatån. Jag går förbi dem och kommer sedan ut på Torsberget, där Carl Milles staty Flöjtspelande ängel restes 1997. 

Så gick jag ner mot Islinge hamnväg och passerade seniorboendet Hiertagården. Längre bort ligger Foresta, men dit skall jag inte nu, utan går tvärs över vägen upp till Herseruds villaområde och passerar Kinas ambassad.

Kinas ambassad

Sedan fortsätter jag utmed Ringvägen och passerar ett antal monumentala villor. Så vackra! En del är nationalromantiska och en del i jugendbarock. En av de modernare villorna hade en bedårande trädgård, som jag bara kunde skönja.

Slutligen kom jag till Mosstorpsvägen där jag vek av mot Hersby vattentorn.

En charmig men mycket brant väg ledde upp dit. Nu kunde man nästan tro att man var på landet, för där hade några av husen gärdesgårdar som staket

 
Väl upp på höjden kunde jag konstatera att den utsiktsplats, som tidigare hade funnits här, var upptagen av två privatvillor. Så där gick det inte att komma fram. 
Det var en trevlig promenad och jag fick bekanta mig med en del vägar jag inte gått tidigare. 

Hersby vattentorn