29 oktober 2016

Veckans rubrik: I väntans tider


Denna veckas ämne är "I väntans tider". Ja, det är väl livet det handlar om, då! För nog har det till stor del bestått av väntan. När man var liten väntade man på att bli stor, när man gick i skolan väntande man på att ta sin studentexamen och få komma ut i livet. Så väntade man på att hitta den rätte osv osv. Nåja, man har väl inte bara suttit med armarna i kors, utan haft en hel del roligt under tiden.

Nu har man blivit äldre och livet är kanske inte lika spännande längre, men fortfarande väldigt roligt. Man lever mer i nuet, vilket för övrigt anses mer hälsosamt.
En trevlig sysselsättning är att baka. Denna vecka var det dags för litet godsaker till kaffet eftersom jag väntar gäster i morgon. Nu väntar jag på att kokostopparna skall bli klara...



Det var många år sedan jag hade bil. Det blir ofta promenader i stället. Men då jag skall in till stan åker jag alltid kommunalt. Tur nog bor jag nära den busshållplats, som är sista hållplatsen före bron och som alltså alla bussar passerar in till stan. Det brukar inte bli någon lång väntan.




Men med uttrycket I väntans tider tänker man väl främst på väntan på ett barns ankomst. Här är en bild från sommaren 2013, på min svärdotter (och mig och hunden), tagen av min son. De väntade då sitt första barn, som föddes en månad senare och som fick namnet Artur.



Vad jag väntar på nu? Jo, jag väntar på min nya kamera, som jag beställt i en butik inne i stan. Leverans är utlovat till mitten av november. Hoppas att den inte är för krånglig...

Bild från nätet

Veckans rubrik består av ett antal bloggare, som varje vecka skriver ett inlägg under ett gemensamt tema. Oktobers värdinna är Petta på Åland.  Övriga deltagare syns i högra spalten.

23 oktober 2016

Höstpromenad

Hunden och jag tog en promenad här hemma på ön en solig dag tidigt på hösten. Vi gick från Lidingö kyrka, förbi Kaptensstugan och bort mot Koltorps gärde och sedan tillbaka samma väg. Det var en underbar dag och solen var så bländande att det var svårt att få riktigt bra bilder.
Först passerade vi Lidingö kyrka. Den uppfördes 1623.


Lidingö kyrka

Vi passerade Kaptensstugan, som från början var ett torp under Hersby gård. Under sommarmånaderna åren 1870-1889 bodde en fartygskapten i stugan. Det ligger en brygga strax bredvid och under åren 1860 till 1905 lade ångbåtar från skärgården till här.



Kaptensstugan från tidigt 1800-tal. Numera ett populärt café.











Del av minneslunden vid Lidingö kyrkogård




Bohusgården. Privatbostad.



Minnessten uppförd på Koltorps gärde, Lidingöloppets startplats.







Fläder

9 oktober 2016

Boktips: En välbevarad hemlighet av Kate Morton





Jag tycker att det har blivit allt svårare att hitta romaner, som verkligen fängslar. Men i somras fick jag tag på en bok, som jag sträckläste.
Den heter En välbevarad hemlighet och är skriven av Kate Morton.

Kate Morton är född 1976 och uppväxt i Australien och bor i Brisbane med sin familj. Hon har studerat i England och det är där som hennes böcker utspelar sig.
En välbevarad hemlighet är hennes fjärde bok. Den utkom 2013 och vid det laget hade hennes böcker översatts i 40 länder och sålts i över sju miljoner exemplar värden över.
Boken handlar om en familj, som drabbades av en traumatisk händelse på 1960-talet. Historien pendlar sedan mellan olika tidsepoker. Dels 1930- och 40-tal, då modern i familjen var ung och kriget pågick. Dels 2000-talet, då dottern i familjen som vuxen försöker ta reda på vad som ledde fram till tragedin på 1960-talet. Det är mycket skickligt uppbyggt och blir inte alls rörigt eftersom varje kapitelrubrik klargör i vilken period man befinner sig.
Boken innehåller passionerad kärlek, stark vänskap och ond bråd död. Miljöerna är både landsbygd och storstad. Människorna i denna historia framställs som intressanta, mångsidiga och trovärdiga karaktärer.
Allt är skrivet med flyt och boken är oerhört spännande. Mums filibabba för anglofiler!

1 oktober 2016

Veckans rubrik: Ju fler kockar...

Lördagsbloggen har kommit tillbaka, men kallas numera Veckans rubrik. Denna vecka skall det handla om talesättet  "Ju fler kockar desto sämre soppa. "
Talesättet syftar på, att om man är alltför många om att utföra något, så brukar det inte bli bra. Man kan också säga att den ena handen vet inte vad den andra gör.
Mina egna erfarenheter av detta är att det kan blir riktigt bra ibland, men också mindre bra. Jag tänker genast på den matlagningskurs jag deltog i för några år sedan. Den leddes av en utbildad kock, som gav oss olika uppgifter. En grupp fick göra förrätten, en grupp varmrätten och en grupp efterrätten. Nästa gång växlade vi om. Det gick alldeles utmärkt! Det var nog mycket på grund av att alla ingredienser fanns på plats, att vi höll till i ett välutrustat kök och att vi lagade maten under en kocks överinseende. Varje gång avslutade vi med att sitta ner tillsammans och äta upp maten. Jag kan bara säga att det var den roligaste kurs jag någonsin deltagit i.







Här är en av förrätterna. Sallad med halloumi och kräftstjärtar.


Ytterligare en erfarenhet är, då jag tillsammans med några grannar, skulle fira en nyårsafton. Det visade sig att vi alla hade olika matvanor och olika önskemål om vad man skall äta en nyårsafton. Det blev en märklig blandning av vanlig bjudning och knytis.  Nej, det blev inte så bra, även om vi hade väldigt trevligt.
Veckans rubrik består av ett antal bloggare, som varje vecka skriver ett inlägg under ett gemensamt tema. Oktobers värdinna är Petta på Åland. Övriga deltagare syns i högra spalten.