30 mars 2011

Matteuspassionen

Johann Sebastian Bach 1685-1750
Den här tiden på året, då vi närmar oss påsken, brukar Bachs Matteuspassion framföras i flera av våra kyrkor.  Det är ett oratorium som handlar om Jesu lidande och död.
Verket presenterades för första gången långfredagen år 1729.
För mig har det blivit en tradition att lyssna på Sveriges radios utsändning, men nu tyckte jag att det var på tiden att få uppleva Matteuspassionen "live" (om uttrycket tillåts). Jag var och lyssnade på ett framförande i Katarina kyrka i Stockholm förra veckan. Uppsättningen  liknade den som användes vid uruppförandet. Dubbla orkestrar, dubbla körer och tidstypiska instrument. Sångerna framfördes på tyska. Det var en enastående föreställning under ledning av Hans Vainikainen som dirigent.
Innehållet är ju tungt och sorgligt och musiken mycket gripande och känslosam. Jag tycker speciellt mycket om koralerna. Aldrig har en koraltext blivit tolkad musikaliskt med harmonier så fyllda av känslor som i finalen.
I Stockholm framförs Matteuspassionen närmast i Engelbrektskyrkan den 21 och 22 april.

22 mars 2011

Japan

Naturligtvis har jag berörts av den oerhörda katastrofen i Japan. Den är så enorm att man har svårt att föreställa sig omfattningen.
Jag har aldrig varit i Japan, men alltid fascinerats av landets kultur. Jag har vid några tillfällen haft kontakt med japaner.
I närheten där jag bodde som barn, bodde också en japansk diplomatfamilj. Dottern i familjen var i min ålder och hette Mieko. Vi lekte tillsammans vid flera tillfällen. Ingen av oss hade ännu lärt sig engelska och vi kunde naturligtvis inte varandras språk, men det gjorde inget. Vi hade väldigt roligt tillsammans ändå. Då hon skulle resa tillbaka till Japan, fick jag en present av henne, en liten japansk sagobok, som jag har kvar än idag.



Ja, boken har ett skräckinjagande omslag. Då man bläddrar sig igenom den kan man, tack vare illustrationerna, förstå vad den handlar om. En otäck varg, som jagar barnen genom skogen. De hittar ett hus att gömma sig i och då vargen försöker ta sig in i huset genom skorstenen, ramlar han rätt ner i elden...

För några år sedan var jag på en kurs i Dublin. Det var flera japaner, som deltog i kursen. En av dem gav mig denna lilla lapp, som minne. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad det skrivna betyder, men jag vill minnas att det var några visdomsord. Jag har försökt att översätta orden med hjälp av diverse lexikon på nätet, men inte lyckats. Kanske någon av mina läsare förstår japanska och kan hjälpa mig med en översättning?



Dessa minnen dök upp, eftersom jag nu tänker på mina gamla japanska vänner. Man kan bara hoppas att landet nu kan ta sig igenom detta förfärliga som hänt och sakta men säkert klarar en återuppbyggnad.
Jag har varit mycket imponerad av Svenska dagbladet och deras insiktsfulla rapportering om katastrofen, både i papperstidningen och i nätupplagan.
Den japanska författarinnan Yoko Tawada, som numera bor i Berlin, berättar i Svd att alla japanska barn får lära sig att de skall bevara lugnet vid naturkatastrofer. Hon hade, då hon fick höra om jordbävningen, ringt hem för att höra hur det var med familjen. Hennes tappre far verkade mest bekymrad över att boken han lovat skicka, hade blivit försenad, eftersom han inte kunnat ta sig till bokhandeln!
Hon berättar också om hur hon nu, då hon på TV kunnat se omfattningen av tsunamin, blivit överväldigad av rädsla.

17 mars 2011

Johann Nepomuk Hummel


Johann Nepomuk Hummel var en österrikisk pianist och tonsättare som levde 1778 - 1837. Han studerade under en tid piano för Mozart och inledde som underbarn en glänsande bana som virtuos. Han var under en tid kapellmästare hos furst Esterhazy och från 1819 vid hovet i Weimar. Hummels lätta, något mekaniska eleganta spelsätt framträder speciellt i de pärlande passagerna i hans Mozartpåverkade pianokompositioner. Bland dessa numera till stor del bortglömda verk intar fiss-moll-sonaten op.81 en särställning genom sina inslag av romantiskt patos. Hummel skrev också kammarmusik och operor. Han var även en uppskattad pedagog (Källa: Tonkonsten 1955).
Själv upptäckte jag Hummel, då en av hans pianokonserter spelades på radio. Det var pianokonsert i A-moll opus 85. Jag köpte den naturligtvis senare och lyssnar ofta på den.  Jag tycker särskilt mycket om tredje satsen. Tycker man om Mozarts, Beethovens och Chopins pianomusik, så njuter man också av Hummels.


10 mars 2011

Cinemateket

Söndagen den 27 februari var det släktfest på Cinemateket i Stockholm. Då visades nämligen den gamla, svenska  filmen Fästmö uthyres, som hade premiär 1950. Min bror Jan har en liten roll i denna film. Det var naturligtvis väldigt roligt för hans familj att för första gången få se den. Själv såg jag den nog vid premiären, men har inget minne av detta.
Filmen beskrivs som en fyndig komedi där en arbetslös Eva Dahlbeck motvilligt hyrs ut som fästmö år Karl-Arne Holmsten. I filmen, som under decennier inte varit tillgänglig för visning, medverkar stora delar av den svenska skådespelareliten. Thor Modéen syns för sista gången framför kameran.


Min bror Jan, Monica Eek-Olsson (Weinzierl)  och Jan Molander i filmen Fästmö uthyres

Jag berättar detta för att jag tycker att det är så fantastiskt att man bemödar sig att restaurera gamla svenska filmer och att Cinemateket gör dem tillgängliga för allmänheten.
Observera att man kan skicka in önskemål om visning av film till Cinemateket www.sfi.se/cinemateket



Jan (t v) i samspråk med filmarkivarie Magnus Rosborn




Cinematekets biografer Bio Victor och Biografen Victoria har ett stort utbud  av andra intressanta filmer. Några dagar senare var jag där igen och såg den prisbelönta, iranska filmen Den vita ballongen i regi av Jafar Panahi. En underbar film, som handlade om en iransk familj, med en sexårig flicka i huvudrollen. Jafar Panahi  har gjort många andra filmer också. Hans kritik av den iranska regimen har resulterat i att han dömts till sex års fängelse och 20 års yrkesförbud och att han inte får  ge intervjuver eller lämna landet efter avtjänat straff.

Vatten

Vatten, det viktigaste av allt! Glöm inte att dricka vatten är Viktväktarnas första bantningsråd ! Jag har större delen av mitt liv bott på...