7 december 2014

Poesiböcker





En poesibok var en anteckningsbok med eleganta pärmar, som man lät sina vänner skriva i. Det skulle vara en dikt eller något annat tänkvärt. Riktigt fint blev det, om de dessutom kunde göra en teckning.
Då jag städade bland mina papper hittade jag min mormors poesibok från 1892. Det är den ni ser på bilden ovan. Tänk om hon vetat att den skulle komma att visas upp på Internet. Tanken svindlar...
Poesiböcker har alltså förekommit sedan lång tid tillbaka och åtminstone in på 1950-talet, då jag själv hade en. Den är tyvärr förkommen.
Jag kontaktade Nordiska museets arkiv och det visade sig att de har en del material, så om någon är intresserad kan man ta kontakt med dem.
Min dotter, som är född 1970 berättar att det på 1980-talet förekom en typ av anteckningsböcker, som hette "Mina vänner". Några dikter skrevs inte där, utan bara uppgifter om vännerna och ett fotografi.

Här är några sidor ur min mormors poesibok:

Min mormor Hilda fick denna bok på sin födelsedag 1892 av sin bror Albert




Här är två sidor i min mormors poesibok


Jag gjorde en efterlysning både på Facebook och på Seniornets forum och fick glädjande nog några svar. Här nedan kommer omslaget på Ingrids poesibok från 1950-talet samt tre sidor ur den boken. På den första är det Ingrids skolfröken, som skrivit!











Här kommer två sidor ur en annan poesibok:



Slutligen ytterligare några utdrag ur andra poesiböcker:

"Du är rosen jag är törnet, glöm ej vännen ner i hörnet". Namnet skrevs sedan nere i hörnet på sidan.

Döm ej alltid efter ytan
sök ej där ditt ideal
ty dess skönhet är förgänglig
kanske du ångrar ditt val
Pröva hellre själens skatter
pröva vad i hjärtat bor
och du kanske där skall finna
vad du ej på förhand tror.

Skrivet av Barbro julafton 1947.

"Sist i boken vill jag stå, främst bland vännerna ändå."

Skrivet av Gösta 5 oktober 1950.

26 november 2014

Lampor

Ett inlägg med tema Lampor passar väl bra i novembermörkret. Alla tycker vi väl att november och december blir uthärdliga tack vare alla möjligheter att skapa mysig stämning med bra belysning och tända ljus.

Först ut är Torsviks fyr eller Islingefyren, som den också kan kallas. Den ligger bara några hundra meter från min bostad på Lidingö och uppfördes förmodligen av AGA i början av 1900-talet. Den är släckt sedan många år tillbaka, men fungerar bra som landmärke i samband med kappseglingen Lidingö runt.
Som ni säkert känner till, var fyrens uppfinnare Gustav Dalén bosatt på Lidingö, där också AGA-fabriken låg.



Därefter kommer några lampor, som jag fotograferat under mina resor. Den första är från Wien och på något sätt typisk för den staden.




Här en otroligt vacker och säregen ljuskrona i form av ett skepp som hänger i St Petrus och Paulus kyrka i Vilnius.




Den här taklampan hänger i taket på Kokboksmuseet i Grythyttan. Relieferna föreställer matcirkeln.



I mitt nyligen uppfräschade kök har jag hängt upp en lampa i fönstret, som annars brukar vara som ett svart hål. Mysigt! Snart byts den ut till adventsstjärna.






Jag avslutar med tre bilder med julstämning. Det är från min lokala elbutik, som alltid brukar göra en fin julskyltning. Jag är väldigt svag för sådan här kitschigheter, men har helt enkelt inte plats hemma, så jag får nöja mig med att bara titta.




16 november 2014

Dans med Lilian Runestam

Dansen är något som alltid betytt mycket för oss människor. Musiken och rörelsen ger kraft och glädje.
Jag dansade balett som barn och tyckte att det var roligt. Nåja, balett kan man kanske inte kalla det. Det kallades plastik, vill jag minnas. Idag säger vi väl barndans. Mina starkaste minnen härrör från dansstunderna hos Lilian Runestam. Hon var född 1925 och var ledande danspedagog i mitten av 1900-talet och hade en dansskola på Östermalm. Hon var inspirerad av bland andra Isadora Duncan och tyckte att det var mycket viktigt att föra in dansen tidigt i barnens liv. En del i detta var rytmisk lek som innebar att barn i förskoleåldern fick undervisning i en kombination av rytm, musik och rörelse.
Lilian Runestam hade flera TV- och radioprogram för barn och introducerade även spansk dans i Sverige. Hon arbetade också flera år som lärare på olika institutioner. Hon kom senare att bli rektor för Danshögskolan. Hon avled 1988 och hade då inrättat ett stipendium vars årliga avkastning går till barndanspedagoger.



Lilian Runestam med två elever. Bilden är förmodligen tagen någon gång på 1950-talet.                           Foto: Dansmuseets arkiv

Här får jag min första dansklänning uppsydd. Den skulle bli likadan, som på ovanstående bild. Bilden är tagen ca 1953








Lilian Runestam i mogen ålder. Foto: Dansmuseets arkiv


En del av materialet till detta inlägg har jag fått på på Dansmuseets bibliotek. Ett inlägg om detta museum kommer senare i vinter.



6 november 2014

En vanlig onsdag

Jag läste i DN igår om pensionären, som bloggar om sin vardag. Här har ni en till!
Oftast handlar mina inlägg om mina intressen och annat som känns angeläget, men ibland har jag gjort inlägg, som bara handlar om en vanlig, kanske litet långtråkig dag, då inget speciellt är inbokat.
Dagen börjar naturligtvis med frukost och morgontidning. Jag har svårt att tänka mig att vara utan papperstidningen. Jag vet att jag skulle kunna spara mycket pengar genom att läsa tidningen gratis via bibliotekets databas Press display, men så länge jag har råd med papperstidningen fortsätter jag. Det är trots allt mycket mer praktiskt.
En liten stund vid datorn, hör också till på morgonen.



Därefter blir det förmiddagspromenad med hunden Stella runt Broberget. Ibland får vi sällskap med nya grannarna Bijou och hennes matte Annette.






Efter lunch iväg till Beijers byggmarknad för att beställa nya vägghyllor till mitt kök, sedan vidare till Lidingö centrum för diverse ärenden. Det smakade bra med kopp kaffe i Hästskojarparken.


Beijers byggmarknad på Lidingö har inte någon imponerande entré, men väldigt bra service



Senare på eftermiddagen blev det dags att läsa dagens tidning litet mer ingående och även ett kapitel i den bok jag har på gång just nu, Beata Arnborgs bok om Barbro Alving. Det som berör mest just nu i nyhetsrapporteringen, är de allvarliga bristerna i myndigheternas IT-system samt debatten om kulturpolitiken. Min favoritsida i DN är Namn och Nytt.


Så blir det dags för middag och nyhetstimmen på TV. Efter det går Stella och jag på kvällspromenad. Då vi kommer hem vidtar ytterligare läsning, TV-tittande och en stund vid datorn.
I morgon blir det besök på Dansmuseet, där jag skall hämta material till mitt nästa inlägg.

28 oktober 2014

Al Bergström - karikatyrtecknare





Kommer ni ihåg konstnären, som satt och ritade karikatyrer på Gröna Lund när man var där och roade sig på 1950- och 60-talen? Han hette Al Bergström. Man kunde alltså mot betalning få ett självporträtt. Här ovan ser ni ett sådant, som föreställer mig själv någon gång i slutet på 1950-talet. Han tecknade också många kända personer.
Jag hittade väldigt litet uppgifter om honom på nätet, så jag gick iväg till biblioteket och letade i några konstnärslexikon. I Svenskt konstnärslexikon från 1952 fick jag veta följande:
Erik Algot Bergström föddes 1910 i Katrineholm. Han var målare och tecknare. Studerade för Edward Berggren och Isaac Grünewald samt i Paris. Han har målat porträtt, figurer och stilleben.
Det lilla jag hittade på nätet var att han studerade vid Konstakademien för Otte Sköld. Under 1940-talet tecknade han porträtt som föreställde kända katrineholmare för Katrineholms-kuriren. I 40 år var han verksam som karikatyrtecknare på Gröna Lund i Stockholm. Han dog 1975.
Då man letade efter bilder på nätet, kunde man se, att många av hans teckningar säljs på auktion.




17 oktober 2014

Höst





I mitt inlägg Höstliv från hösten 2013  skriver jag, att jag tycker hösten är en fin årstid. Dofterna och färgerna är så härliga. Likaså är det alltid trevligt att komma igång med de aktiviteter, som legat nere under sommaren. En ny aktivitet har tillkommit i höst, som jag skall berätta om i min blogg så småningom.
Vad är nu skillnaden denna höst mot förra? En stor förändring är att jag helt slutat yrkesarbeta. Jag gick ju pension för fyra år sedan, men fortsatte att arbeta som timanställd. Det har varit väldigt stimulerande, men nu blir det mer tid för annat.
Mitt stora projekt under hösten är en rejäl genomgång av min bostad. Det innebär förutom vanlig städning, genomgång av skåp och lådor, gallring i bokhyllan, genomgång av gamla fotoalbum och pärmar med papper. Jag hittade en del roliga saker, som jag kanske kan visa upp i min blogg.
Jag går också igenom min garderob och rensar en del där, men unnar mig också en del nytt.
Då man är pensionär med hund är man ute mycket. Man behöver alltså flera olika ytterplagg och bra skor. Jag har unnat mig hela två nya jackor i höst!









Jag skall också fräscha upp köket. Det är fjorton år sedan det totalrenoverades. Skåpinredningen får hänga med många år till, men det var dags att måla om väggarna. Om några veckor kommer samtliga vitvaror att bytas ut till nya.


Sören och Roffe (76 år!) målar mitt kök. Jag kan rekommendera dem. De är jätteduktiga.



















1 oktober 2014

Bondens marknad i Tessinparken

Bondens egen marknad är till för den som vill handla råvaror av högsta kvalitet. Här hittar man säsongens primörer och andra läckerheter från traktens producenter. Från färska hjortron och nyplockad potatis till goda ostar och hjortfilé.
Man kan hitta dessa marknader på flera ställen över hela landet. Jag besökte den som ligger i Tessinparken i Stockholm. De kommer att finnas där varje lördag hela oktober ut. Ett hett tips är att vara där redan klockan 10 på förmiddagen, då de öppnar. Jag kom på eftermiddagen och då var det litet utplockat. Det fanns goda möjligheter att provsmaka.







Polkarova











Aj då, det här gillar nog inte Hälsovårdsnämnden

22 september 2014

Wien - ett andra besök






Jag besökte Wien i samband med en sällskapsresa i maj 2012 och kände direkt att hit vill jag återvända på egen hand för att utforska staden ytterligare. I september 2014 passade det bra att göra denna resa, så jag lämnade in hunden till min underbara granne, tog flyget till Wien och tillbringade tre hela dagar där.
Det var lätt att ta sig runt med allmänna kommunikationer. Man kan köpa ett Vienna card, som man kan använda för att att åka med, men som också ger rabatt på vissa inträden. Tänk på, att ofta är det bättre att uppge att man är senior. Det kan bli billigare.
Först av allt ett besök i området Pratern, som väl närmast kan jämföras med Djurgården i Stockholm. Själva nöjesfältet heter Wurstelprater. Där finns det berömda pariserhjulet Riesenrad, som är över hundra år gammalt. Ni kommer säkert ihåg filmen Den tredje mannen där detta pariserhjul förekommer.



Ett besök vid Mozarts grav kändes som ett måste. Nåja, att kalla det Mozarts grav är egentligen fel. Man vet inte exakt var han blev begravd, utan detta är snarare ett minnesmonument på St Marxer Friedhof, där för övrigt många andra berömdheter ligger begravda.



Ytterligare ett måste är att besöka Sigmund Freuds våning på Berggasse 19. Den berömda soffan finns dock inte där. Den flyttade med honom till London. Däremot finns möblerna i hans väntrum att titta på.




Nästa dag, då det tyvärr regnade, begav jag mig till den berömda marknadsplatsen Naschmarkt, som dock blev en besvikelse. Självklart fanns där en hel del matvaror, men annars mest tingeltangel och sötsaker. Det gick inte att stanna vid någon disk för att titta närmare utan att försäljarna trängde sig på, så man gick helst snabbt igenom.




Vid Naschmarkt ligger också det otroligt vackra Majolikahuset i jugendstil ritat av arkitekten Otto Wagner 1898.


Senare på dagen blev det ett besök på Tiergarten Schönbrunn som är världens äldsta djurpark med anor från 1700-talet. Jag tycker dock att det är rätt deprimerande att gå runt i djurparker. Jag reagerar främst på isbjörnarna, som knappast kan trivas på denna breddgrad. Vid entrén till djurparken låg ett mycket vackert palmhus.


Ytterligare ett vackert hus - Secessionhuset, som bland annat innehåller Beethovenfrisen  av Gustav Klimt.  Klimts berömda målning Kyssen finns på Övre Belvedere, som jag besökte nästa dag.


Belvedere är egentligen två slott, Övre Belvedere och Nedre Belvedere. Båda innehåller konstsamlingar. I Övre Belvedere finns Gustav Klimts berömda målning/mosaik Kyssen, som dock inte gick att fotografera, men jag kan berätta att den var verkligen otroligt vacker att se på.
Det går säkert att hitta en bild på nätet! Det fanns också många andra fina målningar.


Sista dagen blev det huvudsakligen nöjen såsom shopping, besök på kafé och rundvandring i centrum. På kvällen konsert med Wiener Sängerknaben.
Jag samlar ju på porslinshundar, så jag köpte en hund i Augartenporslin. På bilden ser ni flera av dem man visade för mig i den eleganta butiken. Jag köpte tvåan från höger.





Ankeruhr





Slutligen en bild av stadsodlig av vin! Wien lär vara den enda huvudstaden som odlar vin inom stadsgränsen.




Vatten

Vatten, det viktigaste av allt! Glöm inte att dricka vatten är Viktväktarnas första bantningsråd ! Jag har större delen av mitt liv bott på...