9 augusti 2020

Resarö



Resarö är en ö i Stockholms skärgård, norr om Vaxholm. 
Ön, som tidigare var rena landsbygden har länge varit populär för fritidsboende, men har nu till stora delar utvecklats till en villaförort. Jag hyrde en stuga där drygt en vecka i juli. 
Stugan var mycket trevlig och bekväm och låg i Ytterby. Hunden och jag njöt av det fina vädret och tog många promenader i området. Det fanns möjligheter till bad både från en brygga och en liten strand. Det fanns många båthamnar i området och vid Ytterby brygga lägger skärgårdsbåtarna till.

Här är en bild som jag tog jag av hunden, då vi promenerat ner till badbryggan. Där tog jag senare ett dopp. 

På Resarö finns en berömd gruva, Ytterby gruva. Jag tog en bild på trappan, som leder upp till gruvan, men avstod från att gå upp för den. En skylt varnade för rasrisk!
På skylten vid trappan stod det följande: Uppe på berget finns något som gjort namnet Ytterby berömt världen över. Här, i en liten gruva med anor från 1600-talet, hittades år 1787 en okänd tung svart sten. Detta blev starten på en makalös utveckling, där mestadels svenska forskare upptäckte minst åtta nya grundämnen ur mineral funna i Ytterby.
Vi promenerade genom ett av de vackra villaområdena och kom så småningom fram till en båthamn vid Trälhavet.

På en av våra promenader passerade vi Paviljongen. Byggnaden, som uppfördes 1909, är i japansk stil. Där anordnas varje år midsommarfirande. Det finns också en servering, men den var stängd den dagen vi passerade förbi.
 
Ytterligare en sevärdhet finns på Resarö, eller rättare sagt i närheten av ön. Om ni brukar titta på Stockholms Lokala nyheter i SVT så visas i samband med avannonseringen en bild på en liten holme. Den heter Rågholmen och ses ifrån Ytterby. 

Avslutningsvis en bild på vår värdinnas vackra rosor. Tack Marianne för den fina tiden i din gäststuga!



1 augusti 2020

10-årsjubileum




I dag fyller min blogg 10 år!
Detta firas med tårta och ett urval av mina finaste minnen från denna period.
Det var nog tack vare min dotter, som jag kom igång att blogga. Hon hade en blogg, som var mycket trevlig att läsa. Det var faktiskt inte alls svårt att komma igång. Det finns mycket att skriva om och den stund man sitter vid datorn och skriver, innebär också en stunds eftertanke.
Ganska snart insåg jag att jag måste lägga till bilder. Bilderna måste vara av hyfsad kvalitet. På så sätt uppmuntrades jag till att bli en bättre fotograf och även lära mig bildhantering. Jag gick till och med en fotokurs!
Många undrar varför man bloggar. Ja, det blir ju helt enkelt en hobby. Att till exempel berätta och visa bilder från en resa, gör att man upplever resan en gång till och kanske man också kan inspirera någon annan. Extra roligt är det om man får kommentarer.
Ett av de inlägg jag lade ner mycket arbete på, var inlägget om Hjorthagen 2011. Att förbereda detta inlägg tog mig flera dagar. Jag var tvungen att läsa på och även gå runt i området för att ta bilder. Det blev så mycket material att jag var tvungen att dela upp det på tre inlägg. Nedanstående foto, som föreställer Gasverksvillorna i Hjorthagen någon gång runt 1900, skannade jag av från en arkivbild som fanns på Hjorthagens bibliotek.



Ett inlägg, som jag gärna återvänder till är resan till Nordkap 2013. Även detta inlägg är uppdelat på flera. Så roligt det är att sitta och titta på detta och minnas allt det vackra vi fick se. Bara en bråkdel av alla de bilder jag tog, kunde läggas in. Man får inte göra för långa inlägg, det har jag lärt mig.



Jag har ungefär 30 visningar (=besök) per dag på min blogg. Vid ett tillfälle, Julmarknad i Lidingö centrum 2018, annonserade jag mitt inlägg på Facebookgruppen Lidingö anslagstavla. Då fick jag hela 600 visningar samma dag! Det är rekord.



Jag hoppas kunna fortsätta ytterligare 10 år. Ibland drabbas jag av idétorka, men då kan jag alltid låta mig inspireras av någon bloggrupp, där det erbjuds olika ämnen eller teman att blogga kring.

26 juni 2020

Trevlig sommar!


Jag önskar alla mina läsare en riktigt trevlig sommar. Bloggen återkommer den 1 augusti.





18 juni 2020

Boktips: Stoner av John Williams

John Williams är en amerikansk författare, som levde 1922 till 1994. Han var lärare och skrev poesi och även några romaner. Romanen Stoner utgavs 1965.
Stoner är en berättelse om en man, hans liv och framför allt hans livsgärning. Tiden är 1910 till 1955 i amerikanska mellanvästern.
William Stoner växer upp i ett enkelt lantbrukarhem och beger sig så småningom till ett universitet för att läsa lantbruksvetenskap. Han kommer att bevista en föreläsning om litteratur och får något som kan liknas vid en uppenbarelse. Det är är hans professor som får förklara vad det handlar om, när Stoner inte kan svara på varför han vill hoppa av lantbruksstudierna och i stället läsa litteraturvetenskap. "Det är kärlek, mr Stoner. Ni är förälskad. Så enkelt är det."
Stoner viger alltså sitt liv åt litteraturen. Arbetar som lärare och skaffar sig familj. Berättelsen är oerhört gripande och ganska sorglig.
Språket i berättelsen är stramt och jag kan tänka mig att en del läsare tycker att boken är tråkig. Själv läste jag den som ljudbok med Björn Granath som uppläsare. Hans utmärkta inläsning framhävde det vemod, som genomsyrar berättelsen och gjorde den mycket levande.


8 juni 2020

Konst på nätet

Ni har säkert redan fått en mängd intressanta tips om hur man kan njuta av olika museers konstföremål hemma på datorn.
Om man har tid och lust kan man ta sig tid att läsa litet konsthistoria också. På nätet finns en seriös och välgjord konstsida, som heter The art story. Där kan man söka på olika konstnärer, olika konstinriktningar och mycket annat. Här sökte jag på Pop art. Man får naturligtvis inte upp enbart en bild, utan också massor av informativ text.


Ytterligare en användbar sida är Wikimedia Commons. Den har delvis svensk text. Där kan man söka bilder, fria att ladda ner. Jag sökte på Jan Vermeer och fick bland annat upp denna bild. Målningen heter Kvinna med pärlhalsband.


Om man vill köpa konst och inte har tid eller möjlighet att springa på auktioner och gallerier kan jag tipsa om en sida på nätet, som är användbar. Det är Konst.se På sidan kan man göra olika inställningar och till exempel välja teknik, pris, genre och även vilket län konstnären finns.
Här är några exempel:

Golrokh Moattar

Caroline Roberts

Yuanyuan Liu





28 maj 2020

Riddarholmen


Riddarholmen utgör tillsammans med Gamla stan Stockholms historiska centrum. På 1200-talet byggdes Gråbrödraklostret och klosterkyrkan, som är den nuvarande Riddarholmskyrkan.
Under 1600-talet byggde adelsherrar magnifika palats, som så småningom kom att tas över av statliga ämbetsverk och domstolarna.
Det var länge sedan jag promenerade runt på Riddarholmen. Holmen innehar nog rekord i gamla, historiska byggnader samlade på ett och samma ställe. Jag måste erkänna att jag har aldrig tagit mig  tid att titta närmare på dem. Största överraskning var inte en byggnad, utan en liten klippa, som jag  berättar om sist i inlägget.
Jag tog massor med bilder, men tar inte med bilderna på de mest välkända byggnaderna, som jag tror att ni redan känner till.
Den översta bilden föreställer Gamla riksdagshuset med Hebbeska huset till höger.

Gymnasiehusen


Sparreska palatset

Gamla auktionsverket

Stenbockska palatset
Överkommisariens hus
Rosenhanska palatset
Gamla riksarkivet

Hessensteinska huset
Så till överraskningen: Visste ni att Sveriges normalhöjdpunkt från 1900 finns på Riddarholmen? Inte? Nåja, det kan bero på att den inte används längre. Numera använder hela Europa en gemensam nollnivå, Normaal Amsterdam Peil, NAP, som ligger i Amsterdam.

Sveriges normalhöjdpunkt från 1900



17 maj 2020

Gems weekly photo challenge - FÅR

Elfviks gård på Lidingö är öns enda kvarvarande lantbruk. Gården är öppen för allmänheten och det är ett trevligt utflyktsmål.
Här finns massor av djur: får, grisar, hästar, höns, kaniner och getter. I anslutning till gården finns också butiker, restaurang och kafé.
Fåren är av rasen Gotlandsfår. Bilderna är alldeles nytagna. Många lamm föddes förra veckan och har nu kommit ut på grönbete tillsammans med tackorna.





Får jag lov, säger man då man bjuder upp någon till dans. Jag är inte ute och dansar längre, men har många fina minnen från den tiden man var ute och roade sig. Så här kunde det se ut, då man tittade upp mot orkestern. Bilden är tagen från nätet.


Jag deltar i en bloggrupp, som heter Gems weekly photo challenge. Det är Susanne, som dirigerar gruppen genom att ge oss ett ord varje vecka att tolka med bild och text. Under 2020 kommer orden vara homonymer, dvs ord som stavas och uttalas lika, men kan ha olika betydelser. Denna vecka är ordet FÅR.
Fler deltagare hittar du på Susannes hemsida.

9 maj 2020

Sommarplaner i coronatid


Så som det ser ut i skrivande stund får jag, som många andra, räkna med att hålla mig hemma hela sommaren. Jag, som är 70+, är naturligtvis oändligt tacksam att jag inte har drabbats av covid-19. Ingen i min familj heller.
Jag hade en resa till Danmark bokad i slutet av maj, som blev inställd. Jag har också en stuga i Stockholms skärgård bokad en vecka i slutet av juli. Osäkert om jag kommer kunna åka dit.
Det som jag tycker är mest sorgligt är att mitt äldsta barnbarn, som skall ta studenten i början av juni, inte kan fira och firas på vanligt sätt. Men jag kommer absolut besöka honom på den stora dagen!

Men nu gäller det att se till att man har något att ta itu med, om man blir hemma hela sommaren. Självklart hägrar sköna promenader med hunden, balkonghäng med en god bok och något besök av barn och barnbarn i vår närbelägna park. Men det räcker inte, jag måste ha litet mer att göra.
Sommarens stora projekt blir att bekanta mig med den nyinköpta keyboarden. Jag har tidigare haft ett piano, men det gjorde jag mig av med för några år sedan.



Jag har saknat det och trots att jag aldrig blev någon skicklig pianist, var det ändå alltid roligt att kunna sitta och spela litet då och då. Så  fick jag ett tips om att en keyboard kunde vara ett lämpligt alternativ. Sagt och gjort. En keyboard inhandlades på nätet. Tur nog hade jag redan sett ut den i en butik, innan krisen slog till. Nu står den här hemma hos mig!
Det som är knepigast med en keyboard är att det finns massor av inställningar man bör lära sig. Visst, det finns en manual, men jag begriper inte allt som står i den. Så här har jag att göra!

Nästa projekt är att fortsätta med teckningsövningar. Jag har inte kommit så långt...




Hunden och jag kommer att ge oss iväg på några utflykter i närområdet. Det finns faktiskt en del outforskade områden och naturligtvis fina områden man gärna besöker flera gånger.
Vill samtidigt passa på att slå ett slag för Lidingö hembygdsförenings hemsida, där man ger allehanda tips på kulturhistoriskt intressanta platser på Lidingö.



30 april 2020

Bosön



Bosön är en halvö på Lidingö, kanske mest känd för att Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum ligger där.
En solig vårdag tog jag en promenad i området. Anläggning ligger mycket vackert vid Askrikefjärden. På andra sidan vattnet syns Bogesundslandet.
För den som vill utöva någon form av idrott finns det naturligtvis en massa möjligheter. Men även om det inte var aktuellt för mig just denna dag, är det trevlig att bara gå runt och titta. Det ligger en brygga vid vattnet. Vid den har jag faktiskt badat några gånger sommartid. Swimmingpoolen, som ligger i Idrottshuset, har jag också utnyttjat några gånger i ungdomen. Nuförtiden motionssimmar jag på annat håll.
Det ligger flera gamla hus i området. Det mest kända är Paulsro. Det var grundaren till PUB, Paul U Bergström, som lät bygga den magnifika villan som sommarbostad. Efter hans bortgång 1938 såldes villan till Riksidrottsförbundet, som då startade sin verksamhet. Paulsro kallas numera Mästarvillan.

Som en kuriositet kan nämnas att under andra världskriget hade man avlyssningsstation på Bosön, där man bland annat knäckte tyskarnas krypton i samband med finska kriget.
När kriget väl var över, byggdes området ut och består numera av ett flertal byggnader.

Paulsro, numera kallad Mästarvillan


Sjöbastun

Badbrygga och grillplats till vänster om flaggstången
Poolen i Idrottshuset
Vad kan det här vara för gammal byggnad? Det får jag undersöka och återkomma till.

19 april 2020

Gems weekly photo challenge - STICKA


Jag deltar i en bloggrupp, som heter Gems weekly photo challenge. Det är Susanne, som dirigerar gruppen genom att ge oss ett ord varje vecka att tolka med bild och text. Under 2020 kommer orden vara homonymer, dvs ord som stavas och uttalas lika, men kan ha olika betydelser. Denna vecka är ordet STICKA.
Fler deltagare hittar du på Susannes hemsida.


Jag har många minnen förknippade med just stickning.
Att sticka var något man lärde sig i skolan. Sedan dröjde det dock många år innan jag återupptog detta hantverk. Det var först, då jag fick barn. Då virkade jag ibland också och där blev det faktiskt en hel del riktigt fina plagg. Några finns kvar och ligger i en kartong på vinden.
På 1980-talet blev det oerhört populärt att sticka. Jag hakade på trenden och gjorde flera jumprar.
Men skall jag vara ärlig, så kostade det nog mer än det smakade. Visst, ett och annat var fullt användbart, men många av de stickade plaggen blev rätt fula. Det var svårt att få en bra passform, framför allt på vuxenplagg.
Ett minne jag har, är den gubbkofta jag stickade till min dåvarande man. Den tog lång tid att göra  och det var mycket arbete med att få en snygg linning där fram. Jag blev mycket besviken då det sedan visade det sig att han bara använde den när han tvättade bilen! Aldrig mer att jag stickade något åt någon annan!!!





Som ni ser har jag faktisk några stickade jumprar kvar. Den gröna är numera i princip oanvändbar, men den blå har jag haft vid några tillfällen, då jag har känt mig frusen. Den är nämligen ohyggligt varm. Men visst är väl garnet läckert?
Jodå, jag har stickat en del under senare år också. En halsduk till mig själv och några vintermössor till barnbarnen.

Hej då, nu är det dags att sticka iväg och göra något annat!

11 april 2020

En gammal bild






En natt i september 1940 blev biblioteket i Holland House till stora delar förstört i samband med ett tyskt bombanfall. Bilden, som är tagen av en okänd fotograf dagen efter bombanfallet, visar hur taket fallit in, stora bjälkar fallit ner och möbler hamnat huller om buller. Hyllorna däremot var så gott som intakta och böckerna förblev vackert och prydligt arrangerade i rätt ordning. Mest rörande tycker jag det är med de oklanderligt välklädda herrarna, som oberört kliver omkring i bråten och fortsätter att utforska hyllorna efter något läsvärt.
Denna bild har genom åren fascinerat många eftersom den innehåller djup symbolik. Titta på bilden och fundera vad den säger om mänskligheten!
Holland House är ett litet slott i centrala London byggt 1605. Slottet, eller rättare sagt det som finns kvar av slottet, har genomgått många öden för att slutligen bli vandrarhem.
Då jag för några år sedan var i London, begav jag mig till Holland House för att undersöka om möjligen biblioteket blivit återuppbyggt. En vänlig receptionist berättade att byggnaden var visserligen återuppbyggd, men innehöll inte längre något bibliotek, utan är i stället sovsal för deras gäster.

Biblioteket, som idag är sovsal

Resarö

Resarö är en ö i Stockholms skärgård, norr om Vaxholm.  Ön, som tidigare var rena landsbygden har länge varit populär för fritidsboende, men...