2 april 2020

Påsk



Anledningen till att vi firar påsk känner alla till. Så den kristna innebörden tänker jag inte gå in på här.
Jag har en bok i min bokhylla, som jag brukar ta fram och titta i ibland. Den heter Trevlig helg och är sammanställd av Margareta Schildt. I boken berättas om våra helger och deras seder och traditioner. Den innehåller även sagor, sånger och förslag på pyssel.
Om påsken står det bland annat:
Här i Sverige börjar påskfirandet sedan mitten av 1500-talet på själva påskafton. Det är då vi äter ägg och dekorerar bordet med påskkycklingar och påskliljor. Vi brukar också ge varandra påskägg. På en del håll i Europa säger man att det är påskharen, som kommer med påskäggen.

Ett gammal påskägg, som jag har liggande hemma.


Fabergéägg. Bild från nätet.

Seden att äta påskägg har gamla anor. Under den katolska tiden fick man inte äta äggmat under fastan och det var därför naturligt att man festade på ägg, när fastetiden var slut på påskdagen.

Att skicka påskkort är numera mer eller mindre bortlagt, men i början av 1900-talet var det nästan lika vanligt som att skicka julkort. Många konstnärer ritade dem, bland annat Jenny Nyström, som på många av sina kort gav syn för sägen att "julen varar ju till påska" genom att rita tomtar bland ägg och kycklingar.



På många håll här i landet klär barnen ut sig till påskkäringar och går runt till grannar och får godis eller pengar och önskar glad påsk. Påskkäringar är enligt folktron häxor, som flög till Blåkulla på skärtorsdagen och återvände på påskdagen.

Denna bild tog jag på Skansens påskmarknad för några år sedan.
Jag tycker att påskhelgen är en trevlig helg. Påsken är en långhelg, som inte känns lika krävande som julen. På den tiden, då jag arbetade, kunde man bara njuta av ledigheten. Påsken ligger ju alltid på våren och förr, då jag hade sommarstuga, brukade jag alltid åka ut och förbereda inför kommande säsong. Hade man tur kunde det vara fint väder också.
I vår familj har vi flera födelsedagar runt denna helg. I år har jag bjudit familjen att komma på annandag påsk. Med tanke på den rådande situationen, så har jag planerat att vi skall träffas utomhus i vår närbelägna park och fira påsk och tre födelsedagar. Men nu känns det ändå väldigt osäkert om det blir av.
Jag önskar alla mina läsare en Glad Påsk!

21 mars 2020

Vårpromenad

Det gäller att sysselsätta sig i dessa tider. Att bara gå ut och promenera är ju inte farligt, bara man låter bli att träffa folk.
När hunden och jag skall gå en litet längre promenad så brukar vi gå utmed Islingeviken här på ön. Torsdagen bjöd på strålande väder, så vi passade på. Jag tog med mig kameran, även om jag tycker att det är besvärlig att fotografera, då det är stark sol. Det blir mycket skuggor och nästan omöjligt att ta bilder i motljus.
Vi stannade i den lilla backen ner mot viken, där det alltid brukar växa krokus. Stella lät sig gärna fotograferas. Hon börjar bli van - jag tror att hon blivit en riktig linslus.


Båtarna i småbåtshamnen väntar på sjösättning...



Min lägenhet ligger i ett av de flerfamiljshus man skymtar på var sida om stolpen. Från den här bryggan klev jag ner i vattnet förrförra sommaren, men det gör jag aldrig om. Nedersta trappsteget visade sig sitta väldigt högt upp. Jag höll på att inte komma upp ur vattnet...



Några änder och svanar simmade förbi...




Vi passerade Lidingövarvet. Bryggan man ser är mycket gammal...


Indonesiska ambassaden ståtar på höjden...


Myrstacken är i full gång...


Tennisbanan väntar på sina spelare...


Sist, men inte minst, tussilagon som kommit upp. Den brukar komma upp just på detta ställe varje år.


16 mars 2020

Virustider


Jag hörde någon få frågan "hur har helgen varit?" Svaret var "tråkig, men det är lättare när man vet att det är fler, som har det tråkigt". Tja, så kan man se det också.
I den bloggrupp jag är med i, är veckans tema HOPP. Det passar verkligen bra, som tiderna är nu.
Det känns kusligt, nästan overkligt med denna pandemi, som sprider sig över vår jord. Men hoppet är ju det sista, som lämnar människan, sägs det.
Själv tillhör jag riskgruppen eftersom jag är över 70 år. Däremot har jag inga underliggande sjukdomar, men jag är ändå försiktig för att inte riskera att smittas. Jag har fått många återbud från aktiviteter, som jag skulle delta i och har också flyttat fram en del saker jag planerat att göra på egen hand.
Jag har under helgen noga följt nyheterna, främst i Dagens nyheter. Som pensionär har man ju gott om tid att läsa tidningen och även följa en del rapportering på nätet.
En webbsida som är bra att titta in på är krisinformation.se
För att ingjuta hopp har många institutioner försökt att anpassa sin verksamhet. Många evenemang är naturligtvis inställda, men en del har kommit på att man kan sända sina program på webben. Vår egen kungliga opera lade redan för några veckor sedan ut en playfunktion, som gör att man kan ta del av en vissa föreställningar direkt på webben. Jag har däremot inte hittat någon inställning för att casta programmen, men det kanske kommer så småningom.
Wiens statsopera, som ställt in sina föreställningar tills vidare, erbjuder också möjlighet att se 
opera live. Så vitt jag kan förstå, gratis tills vidare.
Man kan också passa på att ta del av Nationalmuseums bildarkiv. 
Ytterligare ett tips, speciellt för oss, som drabbas av inställd resa, är att titta in på Fantasiresor.se.
Avslutar med en målning av Carl Larsson, som får illustrera hopp i vattnet. Färgåtergivningen är dock tyvärr dålig.




Jag deltar i en bloggrupp, som heter Gems weekly photo challenge. Det är Susanne, som dirigerar gruppen genom att ge oss ett ord varje vecka att tolka med bild och text. Under 2020 kommer orden vara homonymer, dvs ord som stavas och uttalas lika, men kan ha olika betydelser. Fler deltagare hittar du på Susannes hemsida.

10 mars 2020

Gems weekly photo challenge - EKA

Jag deltar i en bloggrupp, som heter Gems weekly photo challenge. Det är Susanne, som dirigerar gruppen genom att ge oss ett ord varje vecka att tolka med bild och text. Under 2020 kommer orden vara homonymer, dvs ord som stavas och uttalas lika, men kan ha olika betydelser. Denna vecka är ordet EKA.
Fler deltagare hittar du på Susannes hemsida.
Det första jag tänker på är en båt, som någon ror på ett stilla vatten. Jag har själv alltid bott nära vattnet, men aldrig haft någon egen båt. På bilden ser vi en äldre kvinna, som ror en eka. Det ser så skönt och fridfullt ut!

Bild från nätet

Nästa tanke går till Ekotemplet i Hagaparken i Solna. Där har jag varit och prövat ekot, som uppstår då man står inuti och ropar ropar ropar.
Templet byggdes 1790 på en liten kulle strax öster om Gustav III:s paviljong och gestaltades som en öppen oval sommarmatsal för Gustav III, som älskade att äta utomhus. Byggnaden hette "Gröna salongen" och kom så småningom att kallas "Ekotemplet", på grund av ett eko som uppstår under byggnadens välvda tak. Arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell d.y.(Wikipedia).


Bild från nätet

7 mars 2020

En lördag i mars

Dagen började som vanligt med en hundpromenad. Vi går ofta utmed Torsberget och tittar på den vackra utsikten över Stockholm. Vi inspekterade bygget av den nya Lidingöbron och såg på snödropparna, som ju kom upp för flera veckor sedan.





Det är också rätt mycket fåglar i det här området. Häromdagen såg vi en hel flock av sidensvansar. I detta lilla  naturområde låg tidigare flera fastigheter, vilket märks då det finns rester av murar, husgrunder och stentrappor kvarlämnade. Det blir litet komiskt då det meddelas att det inte är något vinterunderhåll i denna trappa, som inte längre leder någonstans!


I dag hade jag bjudit in mina barn Ulrika och Mattias till lunchen. Ibland behöver man träffa sina barn utan den övriga familjen, för att kunna diskutera familjeangelägenheter.
Jag bjöd på en sallad som bestod av quinoa, grillad kyckling, bacon, rödbetor, avokado och grönsallad med tomater. Dressing till förstås.


Barnen var mycket nöjda med lunchen, men nu tror jag att de börjar bli riktigt vuxna - de började hojta om kaffe direkt efter maten!
På kvällen, var det dags att bänka sig framför TV-n för att titta på det sista avsnittet av den brittiska polisthrillern Erkännandet. Jag hade bestämt mig för att inte titta på fler deckare/thrillers på TV, men de engelska serierna är ofta så fenomenalt bra att man kan inte låta bli.  Serien finns på SVT-play.


25 februari 2020

Södergården - en hemgård





Södergården är en hemgård, som ligger på Götgatan 37 i Stockholm. Många gånger har jag gått förbi huset, utan att egentligen förstå vad man sysslar med därinne. Nu  fick jag tillfälle att göra ett besök inne i huset, kika runt i lokalerna och informera mig om verksamheten.

Huset är gammalt och man har bevarat många fina detaljer

Det pågick en intensiv verksamhet denna tisdagseftermiddag.
I deras program står det att man vill verka för gemenskap och förståelse mellan människor i olika åldrar, från olika kulturer, med olika åsiktsriktningar och från olika arbetsområden. Man vill vara ett socialt, kulturellt och pedagogiskt centrum, där verksamheten anpassas för att möta behovet i ett föränderligt samhälle.
Jag blev verkligen imponerad av det enorma utbudet av kurser och andra aktiviteter, som erbjöds.  Några anställda och en del volontärer hjälps åt att driva verksamheten.
ABF och Stockholms stad stödjer verksamheten med ekonomiska bidrag.


Bibliotek och kursrum


Lokal att hyra för konferenser 

Vad är då en hemgård? Ja, det är helt enkelt ett slags allaktivitetshus. Idén kommer ursprungligen från England och var från början främst till för att utjämna ekonomiska och sociala klyftor.
Efter rundvandringen intog vi kaffe med hembakt bröd i denna mysiga salong.




14 februari 2020

Att göra en fotobok



Många av de pappersfoton jag har sedan tidigare sitter inklistrade i album. En del har jag också liggande i olika kuvert.
Sedan 2007 är alla mina fotografier digitala. De ligger snyggt och prydligt sorterade i mappar i datorn.
En dag satt jag och funderade på hur bilderna i datorn skall tas om hand för att i alla fall några av dem skall finnas på papper. Jag bestämde mig för att göra en fotobok.
Boken, som jag presenterar här, innehåller ett urval bilder från mina resor åren 2007-2019 och är på 32 sidor. Sist i inlägget kommer en länk till den virtuella fotoboken.
När jag väl hade bestämt innehållet, började jag med att gå igenom de aktuella mapparna och kritiskt granska alla bilderna. Jag skapade en mapp där jag lade in de bilder jag tänkte använda till min fotobok.

Fotoboken i mitten, bilderna som jag lagt in syns nederst. Till vänster mappen jag tar bilder ur..
Så här blev den i pappersformat

Företaget jag beställde från heter photohome.se På deras hemsida kan man få information om hur man skall gå till väga och också uppgifter om priser. En bra manual på svenska finns att tillgå.
Det är ett tidsödande arbete att skapa en fotobok, men väldigt roligt när man väl kommer igång.
Jag kommer att göra ytterligare en, som kommer handla om familjen, arbetslivet, livet som pensionär, bostaden och hobbies/aktiviteter. Här nedan är en länk till den virtuella fotoboken. Först kommer en allmän presentation. Klicka på vita pilen till höger, så kan du bläddra igenom hela boken. Tittar du i en surfplatta eller mobiltelefon kan det se annorlunda ut.





5 februari 2020

Figuriner - sockersöta struntsaker eller syrliga samhällskritiker?



Herde och herdinna av okänd konstnär. 1750-tal. Bild från Nationalmuseums hemsida.

Ovanstående var rubriken på ett föredrag jag bevistade på Nationalmuseum.
Figuriner är små skulpturer i porslin, som gestikulerar, kastar menande blickar och berättar historier. När fabrikerna i Europa i början av 1700-talet lär sig tillverka porslin blir figuriner högt värderade konstverk skapade av välkända konstnärer och skulptörer. De ingår i festserviser, väcker matgästernas förundran och lockar till samtal. Det var status att ha dem framme och visade på god smak.Meningen var att man skulle känna igen sig i dem.
Ett motiv, som var populärt var staden och dess invånare, till exempel gatuförsäljare och karaktärer från teaterstycken.
På 1750-talet lanserades de så kallade trädgårdsbarnen. Figurinerna förställde barn med trädgårdsredskap.
Med 1800-talets industrialisering börjar enklare figurer serietillverkas. Populariteten fortsätter i vissa kretsar, men de är inte alls lika vackra längre
För 1900-talets moderna formkritiker är figurinerna smaklösa dekorationer utan ändamål. Själv är jag väldigt förtjust i Hummel-figurinerna, som tillverkades i början av 1900-talet. Säljs idag på auktionshusen för stora belopp.

Hummel-figurin. Bild från nätet.


De senaste årtiondena har figurinerna dock återupptäckts av nya generationer av konstnärer som utforskar figurinernas potential att, precis som på 1700-talet, skildra samtiden.
En modern, svensk konstnär är Alexander Tallén, som utsågs till 2019 års Unga konsthantverkare. Figurinen, som han har gjort (med sig själv som modell) har titeln "Together at last".

Bild från Nationalmuseums hemsida.
Om jag själv har några figuriner? Jodå, men inte några exklusiva och därmed inte mycket att visa upp här.
Faktauppgifterna kommer från Nationalmuseums hemsida, samt från föredraget jag lyssnade på.

26 januari 2020

Gems weekly photo challenge - TUNNA

Jag deltar i en bloggrupp, som heter Gems weekly photo challenge. Det är Susanne, som dirigerar gruppen genom att ge oss ett ord varje vecka att tolka med bild och text. Under 2020 kommer orden vara homonymer, dvs ord som stavas och uttalas lika, men kan ha olika betydelser. Denna vecka är ordet TUNNA.
Fler deltagare hittar du på Susannes hemsida.
Jag var i Wien för några år sedan. Då jag promenerade i en park hittade jag dessa tunnor, som man använde till vinodling. Wien lär vara den enda huvudstad där man odlar vin inom stadsgränsen påstods det, men detta stämmer nog inte. I Paris finns också vinodlingar centralt belägna.


I en sådan här tunna kan man sedan förvara det färdiga vinet. Även denna bild är tagen i Wien.



13 januari 2020

Gems weekly photo challenge - TIGER

Jag deltar i en bloggrupp, som heter Gems weekly photo challenge. Det är Susanne, som dirigerar gruppen genom att ge oss ett ord varje vecka att tolka med bild och text. Under 2020 kommer orden vara homonymer, dvs ord som stavas och uttalas lika, men kan ha olika betydelser. Denna vecka är ordet TIGER.
Fler deltagare hittar man på Susannes hemsida.
Jag har valt att skriva om och visa bilder på tigrar. Nej, jag har inga bilder på levande tigrar att visa, utan bara som mjukisdjur.


Den första har bott hemma hos mig i nästan 70 år. Den är trasig och har tappat både ögon och öron. Men jag har inte haft hjärta att slänga den. Den är en av få leksaker jag har kvar från barndomen. Senaste åren har den legat uppe på mitt klädskåp, så att inte hunden eller barnbarnen skall komma åt den. Den är inte så fräsch precis!
Nu har jag i alla fall fått en idé. Varför inte köpa en ny?
Än så länge har jag bara hunnit besöka en enda leksaksbutik, där jag tog nedanstående bild. Dessa tigrar är vita (jag är dock inte säker på att den högra verkligen är en tiger) och min första reaktion var "vita tigrar finns väl inte", men det stämmer inte. Det finns faktisk, men är mycket ovanligt. Jag får leta vidare, för en orange skall det vara!



PS. Efter alla vänliga kommentarer på detta inlägg med uppmaningen att jag absolut inte får slänga min gamla tiger, har jag nu bestämt mig för att behålla den!
Har redan börjat reparera den. Sprickan i magen är ihopsydd. Tigern har fått nya ögon bestående av vita möbeltassar med en svart prick målad mitt i. Beträffande öronen så har jag faktiskt ett i behåll. Det skall jag försöka sy fast. Det får duga.

6 januari 2020

Inlandsbanan - revisited





Vad gör man en gråmulen dag i december? Jo, man passar på att klistra in några sista pappersbilder i det gamla fotoalbumet, som jag inte använt sedan 1992. Det visade sig att det fanns flera sidor lediga. Nu var det alltså dags att klistra in bilder från ett antal familjehögtider och från några resor, som jag gjorde under åren 1993-2006. Tur nog var de ordentligt sorterade i kuvert.
Från 2007 blev mina bilder digitala. Det man kan konstatera är, att man har definitivt blivit en bättre fotograf efter det.

En av de mest minnesvärda resorna, jag nu plockade fram bilder från, var den paketresa jag gjorde med Inlandsbanan 2006.  Resan gick från Kristinehamn till Gällivare. Resan tog åtta dagar, eftersom vi gjorde flera stopp. Vi övernattade på olika hotell. Jag flög hem tillbaka till Stockholm.
Det är den enda rundresa där jag faktiskt har varit ordentlig och skrivit upp varenda plats vi besökte och vad vi gjorde där. Några exempel: Zornmuseet i Mora, Peterson-Bergers bostad Sommarhagen, besök hos en skogssame och middag med renstek och blodpalt, besök på Ajtte - ett specialmuseum för det svenska fjällområdet, besök i Malmbergets gruva och sista kvällen beskåda en svag midnattssol över Gällivare.
Resan var rätt jobbig med tidiga morgnar, sena kvällar och konstiga mattider. Det är också rätt sövande att åka tåg så länge. Men det var en oförglömlig resa. Helt underbar!
Jag ser på nätet att denna resa erbjuds fortfarande, men är tydligen några dagar längre.
Här visar jag några inskannade bilder.

Tama älgar i Moose Garden
Tillverkning av dalahästar i Nusnäs

Näcken spelade vid älvstranden

Picknic med renar
I lämplig stass för att åka ner i Malmbergets gruva

Gällivare i midnattssol

Påsk

Anledningen till att vi firar påsk känner alla till. Så den kristna innebörden tänker jag inte gå in på här. Jag har en bok i min bokhy...