31 maj 2014

Mitt trädgårdsliv

Jag har aldrig varit någon trädgårdsmänniska. Det har nog mest berott på omständigheterna.
Som barn bodde jag i villa med en jättestor tomt, som var underbar att leka på. Ingen av mina föräldrar höll på med odlingar.
Senare i livet har jag mest bott i lägenhet, där jag med måttlig framgång försökt mig på litet balkongodling.
Under de år jag var gift och barnen var små, hyrde vi ett torp, som vi använde på fritiden. Där fanns det sedan tidigare upplöjd mark för odlingar. Detta inspirerade mig och jag började för första gången i mitt liv att odla grönsaker. Men resultatet var magert. Dels var man ju inte alltid där, dels blev det problem med vattningen, eftersom vi hade en brunn, som snabbt sinade.
Senare, som ensamstående tonårsförälder köpte jag mig en egen sommarstuga med naturtomt. Inte heller där blev det mycket bevänt med odlingar. Det var för mycket sten överallt, så där fick jag nöja mig med några tåliga buskar och blommor på verandan.


Stugan har jag inte kvar längre, så nu är det återigen balkongodling som gäller. Men det är lättare sagt än gjort. Det behövs bara att man är borta en vecka, så vissnar allt ner. Hjälpsamma grannar finns, men man vill ju inte besvära.
Men NU äntligen har jag hittat något som förhoppningsvis kan passa! Kommunen satsar i år på stadsodling och jag har turen att få vara med i det projektet. Det innebär att kommunen lånar mig en odlingslåda, fyller den med jord och placerar den i en park 50 meter från min bostad. Fördelen med detta är att man kan ta tillvara både sol och regn bättre och att det blir lättare att be om hjälp med vattning om sommaren skulle bli torr. Det finns risker också, men det kan vara värt ett försök. Jag har sått sallad, morötter och rädisor. Ytterligare rapporter är att vänta!



Efter tio dagar ser det ut så här. Först ut är rädisorna!

22 maj 2014

Lövskogslunden Ekbacken




Lövskogslunden Ekbacken ligger på södra Lidingö. Den är som vackrast i april och maj då mängder av vårblommor slår ut. Ek, lind, hägg och fågelbärsträd skapar tillsammans med välutvecklade hasselbestånd och lågvuxna buskar av skogstry förutsättningar för en rik och lummig lundmiljö. (Denna text är tagen från Lidingö stads hemsida.)
Hunden och jag deltog i en kort vandring där, arrangerad av Friluftsfrämjandet. Jag fick en del fina bilder och jag hoppas att jag givit växterna rätt namn.
Som en extra bonus fick vi se en uggla. Jag tror att det är första gången jag ser en uggla i verkligheten i vilt tillstånd. Tyvärr lyckades jag inte fånga den på bild.

Liljekonvalj

Lungört

Ormbär

Tandrot

Vätteros

Vårärt





12 maj 2014

Studentjubileum








Den 11 maj 1964 avlade jag studentexamen vid Wallin-Åhlinska gymnasiet i Stockholm. Jag gick latinlinjens halvklassiska gren. Vi hade latinet som huvudämne och läste det åtminstone 6 timmar i veckan. I dag tycker jag att det var bortkastad tid. Jag har haft mycket litet användning för detta språk. Tänk om jag ägnat den tiden åt att läsa engelska och franska i stället.
Hur som helst tycker att åren i Wallin-Åhlinska var trevliga skolår. Skolan var relativt liten, bara gymnasium. Det vara bara kvinnliga elever, trevliga lärare och fin stämning. Jag var rätt medelmåttig elev. Jag var urusel i latin. Mitt bästa ämne i studentexamen var kristendom! Märkligt, eftersom jag nog tyckte bäst om ämnet svenska.
Jag hade många kamrater i första ring och minns alla trevliga stunder på Hurtigs konditori, då vi satt och pratade på lunchrasten. En och annan rökpaus i Tegnérlunden blev det också. Tyvärr glesnade kamratgruppen. En del hoppade av, någon flyttade och någon blev tvungen att gå om en klass. Det gällde även mig, som efter två underbetyg beslöt mig för att gå om tredje ring. Synd att denna möjlighet inte tycks existera idag. För mig var det en lättnad att få ta det litet lugnare med studierna och repetera årskursen. Då gick det plötsligt mycket bättre.



50-årsjubileet firades genom en sammankomst hemma hos en av studentkamraterna. Vi har träffats tidigare några gånger genom åren och nu var vi ett gäng tjusiga, aktiva pensionärer. Några saknades. Två är bortgångna, två är bosatta utomlands, några har inte gått att få tag på och några hade förhinder.

Så här såg vår klass ut på höstterminen i sista ring

Här träffas en reducerad skara efter 50 år

1 maj 2014

Trappor

Det här med trappor - är det någonsin någon som lägger märke till dem? Det finns små trappor, lååååånga trappor, gamla trappor och nya. En del trappor är berömda, en del mindre kända. De allra flesta är rätt vackra.
Jag tog med mig kameran och fotograferade några trappor i Stockholm och dess närhet.
De första bilderna är tagna runt Slussen. Hunden och jag begav oss dit annandag påsk i strålande solsken. Jag blev chockad av att se hur det såg ut där. Helt kaotiskt! Massor med avspärrningar på grund av Slussens ombyggnad och byggnationen av Citybanan. Det var smutsigt och tråkigt på Södermalmstorg. Men det var en njutning att komma upp på Fjällgatan. Man blir lika hänförd varje gång man ser utsikten där.


Sista Styverns trappor

Spännande trappa på Katarinaberget. Observera skylten "Rökning förbjuden".

Maria Trappgränd

Stockholms stadsbibliotek "Himlatrappan"

Stockholms stadsbibliotek, norra trappan, numera avstängd. Då jag gick min utbildning och senare också arbetade där, var detta personalingången (utan grind). Många fina minnen!

Olof Palmes gata med ingången till Brunkebergstunneln. Även här finns starka minnen från tiden då jag gick i skola i Vasastan och skulle ner till Humlegården och ta Lidingötåget. Då gick jag ofta genom denna tunnel.

Solbacken finns inte kvar, däremot trappan dit

Rulltrappan på station Västra skogen. Storstockholms längsta rulltrappa. 66 meter lång, 33 meter hög och 362 trappsteg.