Soppkonsert och annat spännande på Stockholms konserthus

Det är väldigt berikande att då och då komma iväg och lyssna på en klassisk konsert live. 
Jag har ofta hört talas om soppkonserter, men aldrig lyckats komma iväg på någon. Nu äntligen har det blivit av!
Programmet bestod av Tre kompositioner för violin och piano samt Valse-caprice för piano av Amy Beach. Därefter spelades Sonat nr 3 d-moll för violin och piano av Johannes Brahms. 
Brahms känner vi väl redan till, men Amy Beach kräver en närmare presentation. Hon levde 1867 till 1944 och kan sägas ha varit en pionjär i sitt hemland USA. Hon var till exempel den första kvinnliga amerikanska tonsättaren, som skrev stor orkestermusik.
Solisterna vid denna konsert var Amus Kerstin Andersson och Bengt-Åke Lundin.
Vad är det nu för vits med soppkonsert eller för den delen soppteater? Jo, jag tror att tanken är att yrkesarbetande skall kunna slinka iväg på lunchrasten och få lyssna på musik eller se teater och kombinera detta med en lätt måltid bestående av soppa och smörgås.
Konserten var endast 45 minuter lång och framfördes i Grünewaldsalen i Stockholms konserthus. Hur det gick med soppan? Tyvärr var matplatserna på parkett fullbokade, så jag fick nöja mig med lyssnarplats på balkongen. 
Inte kan det ha varit många yrkesarbetande på denna konsert! Jag gissar att åtminstone 90 % av publiken var över 60 år.

Soppkonsert i Grünewaldsalen

Lämpligt nog erbjöd Konserthuset denna dag även en visning av huset, dess arkitektur och konst. Jag hängde på!
Konserthuset i Stockholm är ett av Sveriges största arkitektoniska mästerverk. Det skapades av arkitekten Ivar Tengbom och invigdes 1926. Huset byggdes för att ge en hemmascen åt nuvarande Kungliga Filharmonikerna och vara en arena för bland annat utdelningen av Nobelpriset.
Huset är ett av Stockholms bästa exempel på nyklassicism.
Vi vandrade runt i huset med en guide. Det är en imponerande skara konstnärer, som har varit inblandade för att inreda denna vackra byggnad. Hör bara här: Einar Forseth, Elsa Gullberg, Carl Milles, Simon Gate, Edward Hald, Ansgar Almqvist, Carl Malmsten och Ewald Dahlskog. Allt man ser är inte ursprungligt. Huset har naturligtvis renoverats vid ett antal tillfällen.

Stockholms konserthus har ett digert programutbud, inte bara för vuxna, utan även för barn och ungdom. Några dagar innan mitt besök på soppkonserten, var jag tillsammans med mina yngsta barnbarn på en aktivitet som heter Så funkar en orkester. Här fick barnen lära sig mer om hur en stor symfoniorkester fungerar. Barnen fick också möjlighet att lära sig mer om de olika instrumenten och prova att dirigera. 
Båda mina barnbarn spelar själva instrument - Artur 9 år spelar tuba och Ralf 7 år spelar fiol. 

Ralf får pröva att spela oboe

Barnen får öva sig att dirigera.