Dockskåpsutställning på Hallwylska

Under hösten 2025 pågår en specialutställning på Hallwylska museet i Stockholm, som visar miniatyrer, modeller och dockskåp. Utställningen heter Den lilla vida världen och visas till och med 11 januari 2026.
I alla tider har människan fascinerats av miniatyrer. Det lilla formatet ger en extra dimension. Skall man söka efter dockskåpens historia, så är det i Tyskland man skall börja. Där tillverkade skickliga hantverkare redan på 1500-talet så kallade konstskåp, som innehöll miniatyrer. Så småningom börjar dockskåp tillverkas i större skala, inte bara i Tyskland utan även i Holland. De tidiga dockskåpen var i första hand avsedda för vuxna. Förmöget folk beställde miniatyrer av sina egna palats. Intresset spred sig till resten av Europa. På 1800-talet flyttade dockskåpen in i barnkammaren. Det äldsta svenska dockskåpet är från tidigt 1700-tal och finns på Nordiska museet.
Jag besökte utställningen och tog flera bilder av föremålen. Mycket är placerat i glasmontrar och lamporna reflekteras i glasen, så det är svårt att få till bra bilder. Det går att klicka på bilderna, så att de blir större.
Utställningen bör ses i verkligheten!

Hallwylska museet är Stockholms bäst bevarade privatpalats från sekelskiftet 1900. Denna storslagna bostad är öppen för allmänheten och där kan man vandra genom salonger, tavelgalleri och kök. Där finns också en av Sveriges största samlingar av kulturhistoriska föremål.

Den Hallwylska matsalen - i miniatyr!

Boktips: nya böcker med Lidingöhistorik

Balkong förlag har gett ut en bok som heter LidingÖar - öar, broar och bortglömda spår. Boken är skriven av Johan Ahlbom, Andreas Lindberg och Ibb Jessen.
Det är en fascinerande bok om öar runt Lidingö. Man kan tro att alla öar kring Lidingö också tillhör Lidingö, men det gör de inte. Tranholmen, till exempel, tillhör faktiskt Danderyds kommun. Det berättas också om en hemlig spioncentral, som låg ute vid Elfvik.
Läs boken, så får du veta mer!

Lidingö hembygdsförening ger ut en bokserie som heter Lidingöboken. I år har boken fått titeln "På min mammas gata". Det är 20  personer som skrivit och berättat om sin uppväxt på ön. Många charmiga berättelser från olika miljöer.

Här är en bok, som är utgiven precis nu i dagarna. Den är skriven av Christina Engdahl och Bo Göran Hellers och handlar om Lidingös radhus.
Alla tre böcker finns att köpa på Lidingö museum.

Drottningholm

Tillsammans med några i familjen gjorde jag en utflykt till Drottningholm för ett besök i slottet och parken. 
Jag har naturligtvis varit där flera gånger tidigare, men aldrig varit inne i själva slottsbyggnaden. 
Man kan göra rundvandringen på egen hand med hjälp av appen Kungliga slotten. 
Drottningholms slott uppfördes under slutet av 1600-talet av Nikodemus Tessin den äldre på uppdrag av drottning Hedvig Eleonora. Man höll på länge med bygget - ända till långt in på 1700-talet innan allt blev klart. Under 1700-talet kom drottning Lovisa Ulrika att sätta en stark prägel på slottet.
Vår nuvarande kungafamilj flyttade in 1981.

Trapphuset. Observera taket.

Trapphuset

Biblioteket

Karl XV:s vagga

Hedvig Eleonoras paradsängkammare

Drottningholms slottsteater i miniatyr

Drottningholms lustträdgård och park är ett av Sveriges främsta bidrag till utvecklingen inom trädgårdskonsten. Hela slottsområdet finns upptaget på FN:s världsarvslista.
Det var arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä. och hans son Nicodemus Tessin d.y. som kom att utforma parken med inspiration från Frankrike. Sedan har det naturligtvis skett en del förändringar genom åren. 

När man promenerat genom hela parken kommer man till Kanton. Det är ett område med charmiga gamla hus. Även detta område har sin historia, som man kan läsa om i en nyutgiven bok - Sidenvävarna på Kanton skriven av min bror Jan Malmstedt.

Syskrin och sömnad

Har du något syskrin? Ja, det har du förmodligen om du är kvinna. Undrar just hur det är med de karlar, som bor i eget hushåll? Kanske de har nål och tråd liggande i en låda för att kunna sy i en knapp, men inte så mycket mer.
Häromdagen insåg jag att jag måste göra något åt röran i mitt syskrin, så jag tog och rensade ut och sorterade det som blev kvar.
I mitt syskrin finns det nålar, trådrullar, massor av olika knappar, band, saxar och en del annat. Att gamla knappar kan väcka minnen har jag berättat om i ett tidigare inlägg. 
En del arvegods finns också i syskrinet - ett gammalt reseetui och några fingerborgar. 

Ett urval av innehållet i mitt syskrin

Ett gammalt reseetui

Fodralet till reseetuiet

Om du tycker att det är spännande med knappar och andra sybehör, rekommenderar jag ett besök i butiken Knapp - Carlsson, som finns i Göteborg och även på webben.
Den äldsta sybehörsbutiken i Stockholm är Sidencarlson, som grundades 1873.

I skolan fick man ju lära sig sy och jag har kvar några saker från skoltiden - en servettpåse och en julduk. 

Då barnen var små lyckades jag sy några enkla barnplagg.
Numera ägnar jag mig aldrig åt något sömnadsarbete, utom då jag syr i en knapp eller syr fast en fåll, som lossnat.

När det gäller sömnad och sömnadens historia letade jag både i NE och bland böckerna på biblioteket, men lyckades inte hitta något användbart. I Wikipedia hittade jag en lagom lång sammanfattning.
De äldsta fynden av nålar var tillverkade av ben, trä och horn och kommer från stenåldern. De äldsta trådarna bestod av senor eller enkelt hopsnodda naturfiber. De äldsta fynden av kläder sydda i Norden kommer från bronsåldern där nålen var gjord av brons och tråden var gjord av ull. Redan då var sömnaden väl utvecklad. 

Broderi är en sömnadsteknik, som är fascinerande.
I boken Sömmar och stygn som är skriven av Anita Gunnars kan man hitta instruktioner för mängder av broderitekniker. 

Instruktion för Läggsöm

Instruktion för Richelieubroderi

Efter att ha läst allt detta blir du kanske sugen på att komma igång med sömnad. Då kan du också passa på och unna dig ett nytt och modernt syskrin. Så här ser min dotters syskrin ut. Plastlåda med insats och fint lock.

Värtahamnen

Värtahamnen med terminalen mitt i bilden. Bild från nätet tagen 2024.

Så här presenterar Stockholms stad utbyggnaden av Värtahamnen:
Värtahamnen är ett område i nordöstra Stockholm, som är under utbyggnad. Området är en del av Norra Djurgårdsstaden.
Som en öppen port mot havet har Värtahamnen haft en lång och livlig historia. Här har bananerna mognat, sillen packats, sejdlar svingats och näsdukar viftats.
Här har blicken kunnat sträcka ut sig mot fjärran land och världen har aldrig varit längre än ett handslag bort.
Nu börjar en ny epok i hamnens historia. Containrarna har flyttat och biltrafiken fått maka på sig medan sjöfarten åter blivit livligare. Här renoveras gamla magasin och det byggs nytt. Det växer fram en ny stadsdel med bostäder, kontor och restauranger.
När Stockholms hamnkvarter står klart kommer ungefär 5000 människor att kunna bo här och 20000 att arbeta. Flanörer kommer kunna röra sig fritt längs kajerna och barnen kunna leka i parkerna. Det blir en plats dit man enkelt tar sig med båt, t-bana, buss eller cykel. 

Värtahamnen är ett område jag känner väl till, men mest på avstånd. Jag bor på andra sidan vattnet. Jag har naturligtvis åkt igenom området många gånger och visst har jag tagit en båt härifrån vid några tillfällen, men nu var det dags att stanna till och gå runt litet och titta närmare både på nybyggnationen och en del av de äldre byggnaderna. 
Jag hade sådan tur att Stockholms stad just hade lagt ut en guidad vandring på sin hemsida. Den finns att hitta under Hamnkvarter i förändring.  

Vandringen börjar i Finlandsparken. Vid sidan av parken finns Värtans stationshus, den enda kvarvarande stationen längs Värtabanan. Byggnaden uppfördes 1882 och är ritad av Adolf Wilhelm Edelsvärd i nyrenässansstil. I dag används byggnaden som kontor.

Kommunalhuset på Södra Hamnvägen är en byggnad i jugenstil ritad av arkitekten Georg Ringström. Från början rymde huset flera funktioner kopplade till hamnens verksamhet. I dag endast kontor och verkstad.

Grid 17. Kontorshus, som beräknas vara klart under 2025. Namnet på byggnaden anspelar på fasadens utseende i form av ett rutnät - grid på engelska.

Restaurang Skeppet var länge en viktig samlingsplats i Värtahamnen. På 1970-talet blev restaurangen rikskänd tack vare Hasse&Tages 88-öresrevy, som spelades här.

Entréparken är en tillfällig park som välkomnar de som arbetar och besöker hamnkvarteren. Parkens containrar pryds av konstverket "Flyttar in & Hamnar i" av Josefina Anjou.






Kranverkstaden som är byggd 1921 är ritad av Åke Tengelin. Den  är en del av Värtahamnens industriella arv. Idag används den som ateljé.





Kvarteret Rotterdam. Hit kommer TV4 flytta 2026.

Hotell Scandic Södra Kajen. Med sina två höga tornbyggnader är detta hotell ett landmärke i Värtahamnen. Byggnaden färdigställdes 1991.
Kan tipsa om att här kan man ta en fika i hotellets reception (och låna en toalett).
På Södra kajen pågår för övrigt en omfattande ombyggnad, som jag tror blir klar nästa år. Det kommer att bli ett tjusigt inslag i miljön med parkbänkar och utsikt över vattnet.

Magasin 1 byggdes 1919 och innehåller bland annat Uppsala auktionsverk. Den röda byggnaden som ligger tvärs över gatan är ett gammalt tullbevakningskontor. Används i dag av Sjömanskyrkan och ett företag. 

Frihamnstorget har utvecklats till en tillfällig mötesplats för konst, kultur och hantverk med containerverksamheter, konstnärsateljéer och evenemangsytor.

Banankompaniets lokaler från 1928 innehöll tidigare ett mogningsrum för bananer innan de transporterades ut via närliggande järnväg. I dag innehåller huset nattklubb och konsertlokal.

Fordhuset, även känt som Magasin 10, byggdes 1929-31 och representerar tidig svensk funktionalism. Fordhuset tog emot färdigmonterade bilar och fungerade som utställningshall, reservdelslager, verkstad och kontor. I dag finns inga bilar där längre och hela byggnaden innehåller kontor.