Jag har egentligen aldrig varit någon lyrikläsare, men jag har ändå förstått att lyrik har mycket att ge, bara man tar sig tid. Tyvärr är det väl så att många i min generation har starka minnen av tragglandet med diktanalyser i skolan, som lyckades ta död på allt intresse. Nu är det dags för revansch! Det behöver inte alls vara svårt eller konstigt.
Just nu deltar jag i en poesigrupp på ett bibliotek. Flera i den gruppen skriver själva dikter, men det har jag inga planer på att göra. Jag är nöjd om jag får läsa andras dikter och samtala om dessa.
Poesi är litteratur på vers. Lyriken är ett uttryck för drömmar, känslor och tankar. Man skulle också kunna säga att man målar med ord.
Hur kan man då säga om en dikt är bra? Jo, det finns några kriterier: den ska inte innehålla klichéer och den skall innehålla ett uttryck snarare än en beskrivning. Varje ord skall vara viktigt och självklart skall den beröra den som läser dikten.
När jag skulle gå iväg till min första poesiträff tittade jag i min bokhylla för att se om jag hade kvar några lyrikböcker. Till min stora glädje hittade jag ett exemplar av Dagens dikt från 1958. Där kunde jag på första sidan läsa några uppmuntrande ord, skrivna av Gunnar Ekelöf:
Den inre rösten,
den som kommer naturligt
som om den kom från dig själv
till dig själv.
Tålamod! Lite tålamod!
Det finns ingen röst
som talar till alla.
Dikten talar till var för sig.
Tids nog blir din tur.
Låt det bullrande och färgrika
ha sin tid
och låt den ha sin.
Du vill ha färg i din vardag?
Gör dig obestämd.
Gör dig först alldeles grå.
Då kan den komma naturligt
som från dig själv till dig själv.
Dagens dikt är ett radioprogram i Sveriges radio. Det första programmet sändes den 1 februari 1937. Då läste Gabriel Alw Esaias Tegnérs dikt "Det eviga". Finns att lyssna på i Litteraturbanken.se/ljudochbild/
Vissa av dikterna gavs också ut i bokform.
 |
| Dagens dikt 1958 |
Vinter och snöfall
barn åker skridskor på is
äldre faller tungt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar